Samtidigt som Sverige fortfarande har den största arbetslösheten sedan 1990-talskrisen, pågår en omfattande reformering av den statliga arbetsmarknadspolitiken i linje med januariavtalet. Senast under 2022 ska Arbetsförmedlingen ha genomfört reformen.
Den 30 mars 2020 inleddes försöken i 32 kommuner med det som kallas Krom – Kundval Rusta och Matcha – som utförs helt av fristående aktörer, och IFAU fick i uppdrag att studera försöken. I dag offentliggjordes rapporten, och det visar sig att institutet ser flera problem.
Verktyg och insats krockar med varandra
Ett viktigt verktyg för att Arbetsförmedlingen ska kunna avgöra vilka sökanden som ska hänvisas till Krom är ett statistiskt bedömningsverktyg. Profileringen som görs där ska också påverka vilka insatser som fristående aktörer ska sätta in för de arbetssökande.
– I grunden tror vi att det är bra att använda sig av profileringsverktyget, men när vi tittar på hur det används i praktiken ser vi att det finns en förbättringspotential, säger Martin Söderström, en av IFAU-forskarna bakom rapporten.
Ett av problemen är att målgruppen för insatserna i försöken med Krom främst är personer som har varit arbetslösa under en tid, medan profileringsverktyget i första hand har utformats för att profilera nya sökanden samtidigt som de skriver in sig på Arbetsförmedlingen. Att använda den här typen av profileringsverktyg när en person redan har varit inskriven under en längre tid är enligt Martin Söderström oprövat utanför Krom-försöken.
Samtidigt har Arbetsförmedlingen enligt IFAU-rapporten haft begränsade resurser att plocka in redan inskrivna i verktyget. Resultatet har blivit att de som främst har profilerats aldrig hänvisats vidare till en Krom-insats eftersom många nyinskrivna har bedömts stå närmare arbetsmarknaden. Och inflödet i försöket har därför blivit betydligt mindre än målsättningen.
Saknar transparens
För IFAU har det också varit svårt att få besked från Arbetsförmedlingen hur verktyget viktar olika faktorer.
– Vi ställer många frågor om det, men vi har inte fått något riktigt underlag tillbaka till oss, berättar Martin Söderström, en av IFAU-forskarna bakom rapporten. Den data vi själva har kunnat titta på är slutresultatet av profileringen. Men det vi inte riktigt förstår är hur det fungerar fram till profilen. Arbetsförmedlingen använder stora datamängder, men vi har inte fått se någon viktning av faktorerna.
Vår hållning är att den här arbetsmarknadsbedömningen blir ju så viktigt i systemet. Då känns det någonstans önskvärt med en tydlig beskrivning av hur den statistiska bedömningen görs.
Detta är Krom
Krom står för Kundval, Rusta och Matcha.
En genomsnittlig Kromdeltagare är enligt IFAU:s rapport drygt 38 år, 60 procent är män, 40 procent har endast grundskoleutbildning och 60 procent är födda utanför Europa. Cirka 40 procent hade varit arbetslösa i mer än två år när de påbörjade Krom.
Källa: IFAU.
Ett annat problem är att bedömningsverktyget drogs med ett systemfel under nästan fem månader (från mars till augusti 2020) innan man upptäckte felet, vilket gjorde att både utrikes födda och personer med funktionsvariationer profilerades fel och ett antal personer därmed blev utan tillgång till Krom.
Svårt förstå vilka insatser som görs
Ett krångligt ärendehanteringssystem, och att leverantörsrapporteringen inte är tillräcklig detaljerade för att man ska kunna utläsa vad arbetssökande egentligen får för insats och hur många timmar stöd de får, är ytterligare problem.
– Konsekvensen blir att att det är ytterst svårt att följa vad deltagarna egentligen får. Det är också en fråga om utvärdering av vilka insatser som fungerar och vilka som fungerar mindre bra. Och i andra änden: vad staten får för sina pengar av aktörerna.
Konsekvensen blir att att det är ytterst svårt att följa vad deltagarna egentligen får. Det är också en fråga om utvärdering av vilka insatser som fungerar och vilka som fungerar mindre bra.
Forskarna uttrycker oro för att tidspressen – reformen ska vara genomförd under 2022 – troligen har orsakat en del av problemen, och att en del brister följer med in i själva reformen.
Kommer ni att fortsätta följa reformeringen av Arbetsförmedlingen?
– Vi hoppas kunna fortsätta, säger Martin Söderström. En av de svåra frågorna är ersättningen till fristående aktörer. Tillsammans med AF har vi i det ersättningssystem som finns Krom byggt in saker som gör att man kan utvärdera det på sikt.
Faktorer i bedömningen
En rad olika faktorer vägs in i det statistiska bedömningsverktyget (se listan nedan) som arbetsförmedlarna får innan den slutliga bedömningen ska göras.
Däremot är viktningen av respektive faktor i profileringen oklar.
Ingående variabler i profileringsmodellen:
- Registrerat datum på Arbetsförmedlingen
- Registrerat eller historiskt födelseland
- Registrerat eller historiskt funktionshinder
- Historiska beslut/insatser senaste 10 åren
- Antal dagar i beslut/insatser senaste 10 åren
- Antal nuvarande inskrivna dagar eller dagar vid senaste inskrivning senaste 3 åren
- Dagar sedan senaste inskrivning senaste 3 åren
- Arbetssökandes ålder
- Arbetssökandes kommun
- Arbetssökandes postnummer
- Arbetssökandes sökandekategori
- Arbetssökandes sökta yrke
- Utbildning i sökt yrke
- Erfarenhet av sökt yrke
- Söker arbete i omfattning (heltid, deltid)
- Utbildningsnivå (högsta avslutade utbildning)
- Utbildningsinriktning
- Kön
- Söker jobb även utomlands
- Söker A-kassa vid inskrivning
- Andel arbetslösa i postnummer
- Median inkomst i postnummer
- Andel med gymnasieutbildning i postnummer
- Andel med övriga hushållstyper i postnummer
- Andelen med utomeuropeiskt medborgarskap i postnummer
- Andelen med nordiskt medborgarskap i postnummer
Källa: IFAU/Arbetsförmedlingen.