Efter att ha ökat drastiskt på 80- och 90-talen krymper nu Europas medelklass i takt med att den ekonomiska ojämlikheten ökar. Och utvecklingen är så dramatisk att till och med traditionella medelklassyrken som lärare och läkare i vissa EU-länder nu faller ur medelklassen. Länder där lön och villkor till följd av den ekonomiska krisen försämrats så till den grad att nämnda yrkesgrupper på ekonomiska grunder inte längre kan räkna sig som medelklass. Det står i den rapport som ILO presenterade på ett välbesökt seminarium i Bryssel i förra veckan. Arbetet med rapporten – som bygger på fallstudier från 15 EU-länder, däribland Sverige – har letts av den internationella arbetsorganisationen och gjorts i samarbete med EU-kommissionen. En kommission som under Jean-Claude Juncker har visat ett större intresse än tidigare för att undvika en utveckling mot en lika illa åtgången medelklass som i USA.
Minskad offentlig sektor
I och med krisen har de offentligfinansierade jobben skurits ned kraftigt i Europa, i synnerhet i länder som fått sparbeting från Trojkan (EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden). Nedskärningar som i hög grad drabbat kvinnor. Ytterligare en orsak till den krympande medelklassen är ökningen av osäkra anställningar och otrygga arbetsvillkor med alltfler visstids- och deltidsanställningar, en växande bemanningssektor och fler f-skattare.
Det förklarar Daniel Vaughan-Whitehead, ekonom på ILO som lett arbetet med rapporten.
– Offentlig sektor har tidigare dels stått för arbetstillfällen för i synnerhet medelklasskvinnor, dels tillhandahållit offentliga tjänster som förskola som hjälpt kvinnor att bli en del av arbetsmarknaden. Utan de tjänsterna tvingas många kvinnor jobba deltid eller stanna hemma.
Rapporten slår fast att det finns ett klart samband mellan sämre ekonomisk jämlikhet och en krympande medelklass. Samtidigt är Sverige och Danmark de länder i EU där medelklassen bäst håller ställningarna. Enligt Daniel Vaughan-Whitehead spelar kollektivavtalen här en viktig roll.
– De håller lönerna uppe och säkrar kvaliteten på arbetsförhållandena. Liksom att det finns en dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare, att avtal förhandlas fram. Sambanden är också här tydliga.
Fortbildning avgörande menar TCO
TCO:s ordförande Eva Nordmark sitter i Europafackets styrelse, där TCO är en av de största organisationerna.
– Vi jobbar på många sätt med de här frågorna. Det är problematiskt när inkomstskillnaderna ökar, för då ökar ojämlikheten och spänningarna.
Samtidigt menar Eva Nordmark att det nu, efter den svåra ekonomiska krisen med kraftiga nedskärningar och försämringar av villkor, finns många tecken på att utvecklingen kan vända. Hon välkomnar att kommissionen under Jean-Claude Juncker visar ett större intresse för jobb och sociala frågor.
– Ekonomisk tillväxt och fler och bättre jobb är centralt för goda villkor för de välutbildade grupperna. Därför bejakar vi de satsningar på investeringar som Juncker påbörjat. Liksom Allan Larssons uppdrag som speciell rådgivare åt Junckerkommissionen om den sociala pelaren. (Läs mer i en tidigare artikel.)
Hon framhåller också och ser fram emot att det på EU:s dagordning under våren finns en Europeisk kompetensagenda för att höja kunskapsnivån hos vuxna, vilket är centralt för hur arbetsmarknaden utvecklas.
– I en undersökning bland TCO-förbundens medlemmar säger 86 procent att de kommer att behöva fylla på med ny kunskap de närmaste fem åren. Jobben förändras hela tiden och vi måste bättre säkra möjligheter att ställa om genom utbildning.
Men ett mörkt moln över Europa och Sverige är alltså de allt fler osäkra jobben och de otrygga anställningarna. Eva Nordmark refererar till att 25 procent av TCO-förbundens kvinnliga medlemmar upp till 35 års ålder har en tillfällig anställning, 10 procent av männen.
Finns det yrkesgrupper bland TCO:s medlemmar som på grund av ökade klyftor håller på att halka ur medelklassen ur ett inkomstperspektiv?
– Nej. Utmaningen är de osäkra anställningarna.