Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Vi deprimerade gjorde rätt som stirrade i mobilen

Krönika Vi deprimerade gjorde rätt som stirrade i mobilen

Krönika I åratal har vi i den yngre generationen ställt diagnoser på varandra baserat på våra flöden i sociala medier, hellre än att lita på psykvården. Nu har vi fått forskningen på vår sida, skriver Dilan Apak.
1 Sep 2017

Äntligen bekräftar forskning vad vi ungdomar redan vet – du kan känna till allt om en person via Instagram.

Eller i varje fall om människan är deprimerad. Det visar en studie publicerad i tidskriften EPJ Data Science. Till exempel kan mörka färgtoner och ensamma ansikten visa att personen bakom kameran är kliniskt deprimerad.

Det är säkert mer invecklat än så, men vet ni vad, jag är varken insatt i algoritmer eller klinisk psykologi. Jag går mer på magkänsla. Och min magkänsla skriker detta till mig:

Alla vi 20-nånting kan sluta skämmas en gång för alla över det vi redan hållit på med i åratal; läsa av en människas liv genom hens sociala medier. Det har varit ett underbart system där vi alla sluppit träffa människor i onödan. I stället har vi kunnat göra en fullgod analys utifrån alla uppgifter på Facebook, stämningen på Instagram och kvaliteten på retweets innan vi bestämmer möte.

Vuxna har sett ned på oss, klagat på att vi umgås med varandra för lite och att vi snart förvandlas till opersonliga hubbotar som vuxit fast i mobilen. Men klagar bäst som klagar sist!! Vi visste att vi gjorde rätt hela tiden.

I åratal har många av framtidens barn, liksom jag själv, ställt otaliga diagnoser på varandra i våra flöden baserat på vad som lagts upp, när, hur och varför. Majoriteten av diagnoserna kanske rör att någon blivit singel igen, men ibland anar en sig till en deprimerad själ där ute.

Har en tur bekräftas tesen av att personen i fråga tids nog samlar kraft att publicera ett öppet inlägg om varför hens bilder varit så grådaskiga och ensamma på sista tiden. Jag kan själv spåra de mindre lyckliga tiderna i mitt liv genom att se när mina inlägg såg ut som att de publicerats under ett filter av damm och kiss.

Din smartphone är antagligen snabbare på att ställa en diagnos än vad en läkare skulle vara.

För den som fortfarande tvivlar på att vår unga magkänsla någonsin gått att ta på allvar fortsätter forskningen att bekräfta oss; din smartphone (alltså du) är antagligen snabbare på att ställa en diagnos än vad en läkare skulle vara. I den nämnda studien visade det sig att datorns förmåga att konstatera klinisk depression låg på 70 procent medan den mänskliga förmågan låg på 40 procent.

Hur otroligt det här än kan låta är det alltså inget nytt för Millenniets Barn och vi har dessutom tagit det ett steg längre. Själva avhandlingen är inte skriven än men jag tror att vi kan ha lyckats använda algoritmerna till att ställa diagnos på självaste samhällskroppen. I 99 fall av 100 – känns det som – följs nämligen de här öppna berättelserna om psykisk ohälsa upp av nya inlägg om hur svensk psykvård tydligen är deprimerad själv och inte orkar finnas där just nu.

En seger för ungdomarna alltså. En tragisk förlust för samhället.

Många är vi i denna deprimerade generation som lönlöst kämpat för hjälp i en överbelastad psykvård när vi egentligen borde sökt patent på vård- och omsorgsrobotar. Lösningen har istället blivit att vända sig till internet, chatta med människor som mår eller har mått lika surt som en själv, diskutera i Facebookgrupper och tala ut under hashtags på Twitter och Instagram. Och det bästa med det är att du inte behöver prata med någon på riktigt vilket känns extra vackert när social fobi så ofta är en del av sjukdomsbilden.

En seger för ungdomarna alltså. En tragisk förlust för samhället. Nästa steg är att få internetdiagnoser överlag att funka på hemmaplan. Om jag ska få ett cancerbesked som 90 procent av den övriga befolkningen vill jag höra det från ankan på duckduckgo.

1 Sep 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.