Sverige har läkarbrist, trots att många nyanlända är utbildade läkare. En förklaring är att dessa läkare möter många hinder innan de tillåts praktisera medicin i Sverige.
Ett av de första hindren är språket.
Det är omöjligt för läkarna att börja lära sig det svenska språket direkt vid ankomsten, och enligt lag måste de få sitt uppehållstillstånd innan de kan börja skaffa sig svensk läkarlegitimation. När de har fått uppehållstillstånd måste de vända sig till Sfi – inte till någon som möter deras behov av yrkessvenska inom medicin, vilket är avgörande för att få svensk läkarlegitimation.
I stället skyfflas man fram och tillbaka, mellan myndigheter och mellan handläggare
Det är svårt att få information om hur man skaffar svensk läkarlegitimation. Många hittar information på nätet men det saknas personer med erfarenheter som verkligen kan tala om hur man ska göra. I stället skyfflas man fram och tillbaka, mellan myndigheter och mellan handläggare.
Kraven för att få en svensk läkarlegitimation är komplicerade. Medan läkare från EU, EEA-länder eller Schweiz bara behöver fylla i en ansökan, bifoga betyg och utdrag från folkbokföringen, och skicka det till Socialstyrelsen, måste flyktingar och utomeuropeiska läkare:
1. Få bedömning av utländsk legitimation,
2. Skaffa intyg om kunskap i svenska språket (svenska som andraspråk, kurs 3, eller avancerad nivå),
3. a) Bli godkänd i kunskapsprov, följt av sex månaders praktik, b) Gå ett års kompletteringsutbildning följt av 18 månaders tjänst som AT-läkare,
4. Gå kurs i medicinsk lagstiftning,
5. Skicka kompletterande ansökan till Socialstyrelsen efter att steg ett till fyra.
Jag har intervjuat ett flertal läkare som delar samma erfarenheter när de försöker navigera genom systemet: Brist på organisation och effektivitet leder till att dokument tappas bort, mejl ignoreras och besked kommer inte i tid. Krav ställs på dokument från irrelevanta gymnasiebetyg som är svåra att få tag i, i krigshärjade länder. Svårigheter att hitta information – ska man lyckas få svensk läkarlegitimation är det genom att göra allt på egen hand.
Det gör processen mycket längre och mer förvirrande än nödvändigt.
Ett år senare fick jag samtal från dem. De hade tappat bort den första kopian
Tandläkare Abdual Kareem examinerades från Bukarest universitet 1988 med över tjugo års erfarenhet. Han kom till Sverige 2014 och har ännu inte fått svensk legitimation:
“Jag lämnade över mina intyg till Arbetsförmedlingen för bedömning. Ett år senare fick jag samtal från dem. De hade tappat bort den första kopian. De väntade i ett år med att ringa upp och be om en ny.
Sex månader senare ringde de igen, och bad mig att ta med ännu en ny kopia eftersom handläggaren inte jobbade kvar. Efter ytterligare tre månader fick jag besked om att de behövde ett dokument från Syrien, vilket är omöjligt att skaffa eftersom jag är efterlyst i Syrien. Jag har gett dem mina betyg från Rumänien och meritlistan över tandläkarerfarenheter.”
När jag kom till Sverige fick jag ingen information. Men genom att söka på internet råkade jag hamna på en språkkurs för läkare
Doktor Karam Aljerf:
“Jag kom till Sverige samma år som jag examinerades till läkare i allmänmedicin vid Latakia universitet i Syrien. Jag har all nödvändig dokumentation. När jag kom till Sverige fick jag ingen information. Men genom att söka på internet råkade jag hamna på en språkkurs för läkare sex timmar i veckan. Den här kursen erbjöds i moduler, och i begränsad omfattning. Kursen hjälpte mig, och jag hoppas att de kommer att fortsätta ge den. För tillfället går jag kompletterande utbildning på universitetet”.
Här i Sverige anser man att man har de skickligaste läkarna. Men det är inte nödvändigtvis så – det är inte svart eller vitt
Doktor Issa Al Zogbai är bekymrad över att utländska läkare behandlas som en homogen grupp och över att utbildningskvaliteten i hans hemland misstros:
“Här i Sverige anser man att man har de skickligaste läkarna. Men det är inte nödvändigtvis så – det är inte svart eller vitt. Om du kommer från Egypten, Syrien och Indien har du fått en riktigt bra utbildning. Men myndigheterna här vet inte om det, de har inte kontrollerat någonting. Det är det som är problemet.”
Det ligger i den nationella hälsans intresse att använda också dessa läkare
Systemet skapar ett antal hinder för utomeuropeiska läkare när de ska ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Men Sverige borde dra nytta av dem och skapa snabbare spår till att praktisera medicin i Sverige. Som att erbjuda intensivkurser i språket innan man har fått uppehållstillstånd, och snabba upp valideringsprocessen för legitimering.
Det ligger i den nationella hälsans intresse att använda också dessa läkare. Så att de kan rädda fler liv, minska tolkkostnaderna och förkorta kötiderna. Det är en win-winsituation, för både landet och individerna.