Mina landsmän förstår inte vad den nya tiden kräver av dem. De sitter framför sina mobiler och skäms för Sverige.
Jag skäms för hur vi svassar för Turkiet, skriver de. Skäm nu inte ut er med Ungern också, skriver de. Har ni läst sågningen av svensk klimatpolitik i den här franska tidningen! har någon mage att skriva. Inklusive länk! De delar vidare ett klipp på statsministern och skriver usch usch usch vad pinsamt.
Denna bunt primadonnor och näsrynkare verkar vara extra försiktiga när det kommer till Frankrike. ”Åh, nu kommer visst Macron, då ska man sträcka på ryggen och tvätta öronen.” Mina landsmän verkar tro att deras fåfänga får dem att verka sofistikerade, men visst påminns man om ett gäng byfånar som gör sig redo för prästens besök? De vuxna vill läsa högt och skaka hand, barnen ska le och låta sig nypas i kinden av den snälla farbrorn.
Nu måste väl prussiluskorna ändå vara nöjda.
När fina Skåne hade vänligheten att bjuda Macron på en god pyttipanna med bearnaisesås, inte bara ett ägg utan två, tänkte man att nu måste väl prussiluskorna ändå vara nöjda. Nej och åter nej. Pyttipanna var tydligen inte tillräckligt fint för en president från Frankrike. Dessa människor kommer inte vara nöjda förrän den truliga Macron erbjuds svenskars så kallade spädisar på silverfat.
Det är med ett vemod som jag knappt tillåter mig, som jag kan konstatera att det här svassandet är ett hot mot våra större mål som land. Är det detta pack som ska rustas upp och ta oss in i NATO och vidare? Som med Trump i spetsen ska garantera en värdig säsongsavslutning på historien om västerländsk världsdominans?
Och då har jag inte ens nämnt att den nya versionen av kriget mot terrorismen inte kommer att fungera som vi alla hoppas med de här förutsättningarna. När Frankrike vägrade följa med när USA invaderade Irak, tror ni då att cowboysen skämdes över att de frågat? De tog istället den viktigaste franska exporten till USA, pommes frites, och döpte om det från French fry, till Freedom fry. Vid i princip varje måltid kunde man göra sitt ställningstagande tydligt. Frankrike? Nej tack. Frihet? Don’t mind if I do. Man ber inte om ursäkt för sina patriotism om man är en red-blooded vuxen människa. Man skäms inte för sin landsfader.
Losers kritiserar oss, vi beväpnar oss.
Det är den här typen av mentalitet vår nya tid kräver. Motsatsen till skam. Det finns inte en kotte på jordens yta som kommer titta på den här regeringen och den här politiken och tänka att värdighet är en svensk värdering, om inte vi gör det.
värdig den nya tiden.
Västvärden är ett sjunkande skepp som resten av världen ser på med avsky, låt oss bygga ett museum till dess ära där vi firar både vår dekadens och våra förödande missbedömningar, vi har gjort det förut, vi kan göra det igen.
Losers kritiserar oss, vi beväpnar oss. De som är emot oss är bara ett pack av terrorister och fransoser, vid tillfälle kan vi göra tydligt att vi inte tänker ta några fångar. Med först sätter jag mig och lyssnar jag på Toby Keiths gamla platta Shock’n Y’all och äter min pyttipanna med freedom fries. Och ditt land kräver att du gör desamma.