Att det pågår en strukturomvandling i nivå med industrialiseringen har nog gått få förbi. Som vanligt när det gäller stora samhällsförändringar så tenderar debatten om ”digitaliseringen” att fokusera på hot i stället för på möjligheter. Även om det är viktigt att belysa försämringar får vi inte glömma bort att lyfta fram förbättringar. Till exempel kan många farliga arbeten i dag utföras av robotar i stället för människor, omsorgspersonal kan ägna mer tid åt patienter när administrativa sysslor automatiseras och så vidare.
På liknande sätt är det viktigt att Sveriges fackföreningar inte fastnar i en debatt om minskad organisationsgrad och ”vita fläckar”, utan i stället lyfter blicken för att förnya och stärka den fackliga affärsmodellen med hjälp av digitaliseringen. Den kommersiella världen är full av spännande, nya affärsmodeller som kan utgöra inspiration.
Fackliga organisationer förfogar i dag över enorma mängder lönedata med stor potential att skapa värde för befintliga och potentiella medlemmar.
Det amerikanska plattformsföretaget Glassdoor gör det möjligt för arbetstagare och arbetssökande att dela information om fördelar och nackdelar med att arbeta på olika företag både anonymt och kostnadsfritt. Plattformen ger även tillgång till information om löner som laddats upp av användare. Företagets intäkter kommer från rekryterare och företag som betalar för olika tjänster.
Fackliga organisationer förfogar i dag över enorma mängder lönedata med stor potential att skapa värde för befintliga och potentiella medlemmar. Om befintliga medlemmar – genom lättillgängliga digitala tjänster som Glassdoor – hade möjlighet att plocka fram skräddarsydd lönestatistik via mobilen precis innan lönesamtalet skulle det skapa värde för såväl individen som att lösgöra tid för både anställda och förtroendevalda. Ökad transparens kring lönenivåer har även potentialen att minska lönekonkurrensen och skapa bättre förutsättningar för potentiella medlemmar att inte arbeta till sämre lön eller villkor i utsatta branscher. Detta i sin tur skulle bidra till en sundare arbetsmarknad och ett attraktivare fackligt medlemskap.
Detta kräver dock att facken vågar utveckla mindre formella, men mer digitala och decentraliserade arbetsformer som utgår ifrån gemensamma värderingar
Amerikanska mjukvaruföretaget Intuit Inc. utvecklar och säljer programvara för redovisning och relaterade tjänster till småföretag, revisorer och individer. För ett antal år sedan insåg de att frågorna till kundservice inte handlade om den egna produkten utan om redovisningsregler. Då de varken hade rätt kompetenser eller råd att anställa för att hantera frågorna skapade de i stället ett LinkedIn-liknande forum för användare. Det resulterade i att 90 procent av frågorna kunde besvaras av andra användare i stället för anställda. Genom att användarna ofta själva var redovisningskonsulter var även kvaliteten på svaren hög.
På samma sätt skulle förtroendevalda och medlemmar kunna hjälpa till att besvara frågor från andra medlemmar i stället för att anställda gör det. Detta kräver dock att facken vågar utveckla mindre formella, men mer digitala och decentraliserade arbetsformer som utgår ifrån gemensamma värderingar i stället för sakpolitiska beslut eller formalia.
Ett annat exempel som de flesta känner till är svenska Kry. Oavsett vad vi personligen tycker om Kry så är det enkelt att förstå vilket värde de skapar för användarna. Om husläkare under årtionden gjort allt för att minska tillgängligheten genom minskade öppet- och telefontider kunde Kry snabbt svara på ett uppdämt behov genom att göra kvalificerad personal tillgänglig vid sjukdomstillfället, från det egna hemmet, dygnet runt.
Utbrottet av coronaviruset understryker vikten av digitala arbetsformer ytterligare.
Mycket har gjorts för att tillgängliggöra facklig expertis till befintliga medlemmar genom botar och utökad telefonservice, men räcker det? Dagens medlemmar förväntar sig transparens och tillgänglighet 24/7. De förväntar sig även att det ska gå att engagera sig på egna villkor och digitalt. Om man till och med kan träffa sin doktor via en app, är det då rimligt att förvänta sig att medlemmar som vill engagera sig ska dyka upp fysiskt för att betraktas som ”aktiva”?
Fackens affärsmodell skapades i en analog tid. Även om facken historiskt sett varit duktiga på att hänga med i utvecklingen vittnar en sjunkande organisationsgrad om att dagens erbjudande inte alltid stämmer överens med medlemmarnas behov. Givet att 95 procent av svenskarna använder internet, och 90 procent gör det via mobilen (enligt Internetstiftelsen: Svenskarna och Internet 2019) är potentialen för svensk fackföreningsrörelse att dra nytta av digitaliseringen stor. Utbrottet av coronaviruset understryker vikten av digitala arbetsformer ytterligare.
Morgondagens framgångsrika fackföreningar genomsyras sannolikt av medlemsnytta, och de är platta, tvärfunktionella, decentraliserade, innovativa och flexibla. Många steg har redan tagits på vägen men alltför många fackförbund brottas fortfarande med komplexa och trögrörliga strukturer. På samma sätt som Steve Jobs förflyttade Apple genom att ”börja med upplevelsen och jobba tillbaka till tekniken” bör svenska fackföreningar börja med värdet och jobba tillbaka till hur det levereras, digitalt som analogt.