På Rödjan utanför Mariestad har Jimmy Almered just dragit på sig kriminalvårdsuniformen. Han är en av dem som redan gjort det skifte tusentals andra behöver göra – i en av de största arbetsmarknadsförflyttningarna i statlig regi i modern tid.
– Jag har verkligen fått en nytändning i mitt liv sedan jag bytte till Kriminalvården, säger han.
Och det handlar om långt fler än kriminalvårdarna. Frivårdens klienter väntas fördubblas till 2035, från drygt 17 600 i snitt.
I april beslutade regeringen om hyresavtal som öppnar för upp till 1 818 nya platser, bland annat i nya anstalter i Värnamo och Trelleborg.
Det är ett bygge i betong och stål. Men framför allt: ett bygge i människor.
Värnamo som testfall
I Värnamo, dit en av de nya anstalterna planeras, börjar konturerna synas.
– Anstalten beräknas på 288 platser och kommer ha knappt 200 anställda, inköpta tjänster inräknat, uppger Gunnar Fredriksson, kriminalvårdsinspektör och delprojektledare för Värnamo.
En anstalt är också ett kök, ett klassrum och en sjukmottagning. Till Värnamo räknar myndigheten med sex sjuksköterskor, åtta lärare i tvåmannateam, sex kockar inklusive kökschef, omkring fem administratörer och åtta programledare. Flera av yrkena är redan bristyrken på många orter.
Projektet befinner sig i programhandlingsskede. Systemhandling är planerad till oktober 2026, bygghandling till april 2027, produktion under 2028 till 2030. Anläggningen ska enligt tidplanen vara klar för överlämning den 1 april 2030.
Då återstår en fråga vars svar inte ligger i någon ritning: vilka som ska arbeta där.
”Vi kommer att konkurrera”
Rekryteringsstrategin har redan dragit igång. I ett första steg ska Kriminalvården helt enkelt presentera sig för Värnamoborna. En mindre grupp kriminalvårdare ska anställas före driftstart och lånas ut till andra anstalter och häkten, för att sedan tas hem till öppningen. Parallellt räknar myndigheten med att låna in personal när det är dags.
– Vi kommer att konkurrera med andra grupper, säger Gunnar Fredriksson.
Med andra grupper menar han kommunen, vården, skolan och industrin – arbetsgivare som redan slåss om personalen. Men det ser Kriminalvården som en utvecklingsmöjlighet för orten, inte som ett problem.
I kommunhuset delas optimismen, men med en brasklapp.
– En så stor statlig etablering kommer naturligtvis att påverka arbetsmarknaden i Värnamo kommun, säger kommunstyrelsens ordförande Tobias Pettersson (M).
Han pekar på möjligheterna: ökad inflyttning, fler utbildningssatsningar, bredare arbetstillfällen. Men hur är det med risken att den nya arbetsgivaren tar personal från de andra?
– Den risken finns. Det kräver att vi stärker vår attraktivitet som arbetsgivare och samtidigt gör insatser för att locka nya invånare.
Ett lapptäcke av bakgrunder
På Rödjan finns ett mönster i miniatyr av exakt det. Kollegorna kommer från flera håll.
– Många som jobbar här kommer från andra branscher, inte minst vården. Andra har börjat som sommarjobbare och blivit kvar, säger Jimmy Almered.
Själv hade han ingen vana vid att arbeta med människor när han började.
– Jag hade ingen koll på det när jag kom från industrin. Men jag har lärt mig att anpassa mig.
Han tillhör, säger han, ”den äldre generationen”, och tar med sig en känsla för organisation och rutiner från industrigolvet. Andra tar med sig vana vid människor från vården. Bemanningen blir ett lapptäcke av bakgrunder – och förmodligen är det så det måste vara om expansionen ska gå ihop. När så många nya kommer in samtidigt är det dessutom inte alltid cheferna som lär ut det nya.
– Det är ju vi andra kollegor som får lära ut det vi har lärt oss, säger Jimmy Almered.
En jätteorganisation
På Rödjan märks Kriminalvårdens tillväxt redan i arbetspasset. Det kommer nya kollegor. Det kommer fler klienter. Uppgifterna blir inte nya — de blir fler.
– Vi gör mer av det vi gjorde tidigare, för att vi är så pass mycket större nu, säger Jimmy Almered.
För den som står utanför kan personalantalet – knappt 200 anställda för 288 platser i Värnamo – låta högt. Jimmy Almered tycker inte att det är konstigt.
– Det krävs mycket för att klienterna ska få det de ska ha enligt lagar och regler.
Och så säkerheten. Vid en incident måste personalen vara så pass många att läget går att vända.
– Då vill vi vara överbemannade om något händer. Vi ska ha övertaget säkerhetsmässigt.
Sen finns det som sällan syns utifrån – telefonsamtal, besökstillstånd, larmrutiner och kontakter med socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och frivården, för att klienternas liv efter anstalten ska bli något annat än början på nästa straff.
– Folk utifrån tänker bara att vi går runt och ser till så att de sköter sig, men vi hjälper till med allt det praktiska också. Det är ju en jätteorganisation, säger Jimmy Almered.
Kriminalvården växer
● Antalet årsarbetskrafter inom Kriminalvården ska öka från drygt 16 000 till 25 000 till 2035 – ett tillskott på cirka 9 000 årsarbetskrafter. Frivårdens klienter, som 2025 låg på drygt 17 600 i snitt, väntas fördubblas under samma period. I april 2026 beslutade regeringen om hyresavtal som öppnar för upp till 1 818 nya anstaltsplatser, bland annat i Värnamo och Trelleborg.
● Den planerade anstalten i Värnamo får 288 nominella platser och knappt 200 anställda, inklusive inköpta tjänster. I bemanningen ingår cirka 170 kriminalvårdare och annan säkerhetspersonal, sex sjuksköterskor, åtta lärare, sex kockar inklusive kökschef, omkring fem administratörer och åtta programledare. Antalet sjuksköterskor och kockar är beräknat utifrån samma nyckeltal. Den slutliga investerings- och driftkostnaden är ännu inte fastställd.
● En öppen anstalt (klass 3) saknar murar och klienterna får vistas ute upp till tolv timmar per dygn. På en sluten anstalt är motsvarande tid omkring en timme.
Källor: Kriminalvården, Regeringskansliet, intervjuer med Gunnar Fredriksson, kriminalvårdsinspektör och delprojektledare för Värnamoanstalten, samt Jimmy Almered, kriminalvårdare på anstalten Rödjan.
Rödjan – ett litet samhälle
En del av tillväxten syns inte alls i Värnamo. Frivårdens klienter ska enligt prognosen nästan fördubblas till 2035. Men Kriminalvården planerar inget frivårdskontor i Värnamo i nuläget.
– Frivården måste anställa fler medarbetare på andra orter för att möta behovet, uppger Gunnar Fredriksson.
Den expansionen får alltså läggas på de frivårdskontor som redan finns runt om i landet — utan att den nya anstalten i Värnamo avlastar dem.
Rödjan är klass 3, en öppen anstalt utan murar. Jimmy Almered beskriver den som ett litet samhälle. Klienterna får vara ute upp till tolv timmar om dygnet, mot en timme på en sluten anstalt.
– Det är ju öppet. Vi måste se till att inga obehöriga tar sig in. Här gäller det att vi hela tiden är vakna, att vi ser och hör noga vad som händer runt om oss.
Från industrin till kriminalvården
När han bytte från industrin var det säkerhetstänkandet som krävde mest omställning.
– Man fick tänka till en och två gånger extra innan man gjorde någonting. Det behövde jag inte på förra yrket på samma sätt. Det är människor man jobbar med, även om man måste komma ihåg att de sitter här av en anledning.
Han säger sig vara social, och fortsatte vara det också i sitt nya yrke – men på ett annat sätt.
– Man kanske inte kan bete sig samma här som man gör på utsidan. Självklart ska man vara social med klienterna också, men man behöver tänka till säkerhetsmässigt så att man inte gör något för drastiskt.
Det är där han ser den svåraste delen i bemanningen av Värnamo: att hitta personer som verkligen vet vad jobbet är.
– Värnamo är lite större än Mariestad, så det kanske är lättare att få tag på folk. Men samtidigt behöver du ju ha folk som vet vad det innebär att jobba inom Kriminalvården. Det är ju inte bara att gå runt och se till så att klienterna sköter sig. Det är så mycket mer som ska göras för klienternas skull.
Han hoppas att de som söker dit inser det innan ansökan går iväg.
– Det är väldigt viktigt att de verkligen går in på djupet och förstår vad det innebär att jobba inom Kriminalvården.
