Antalet anställda inom Kriminalvården har passerat 20 000 personer, skriver myndigheten i ett pressmeddelande. Under 2024 har Kriminalvården fått hela 150 000 jobbansökningar. Myndigheten har genomfört 17 000 jobbintervjuer och anställt mer än 5000 personer.
Kriminalvården seglade redan 2022 förbi Försäkringskassan som landets tredje största myndighet sett till antal årsarbetskrafter. Endast Polisen och Försvaret är större.
Sedan 2021 har myndigheten gått från 14300 anställda, det vill säga en ökning med 40 procent på tre år. Och Kriminalvården ska fortsätta växa i hög takt kommande år, skriver myndigheten.
Enligt Tidöavtalet ska antalet intagna tredubblas, och i år ska platserna bli 1400 fler.
År 2023 gjorde Kriminalvården av med 14,5 miljarder. I höstbudgeten beräknas utgiften år 2027 vara 25,9 miljarder, en ökning på 79 procent på 4 år.
Dygnskostnaden per intagen ska minska
Samtidigt ska kostnaden per intagen minska från dagens 3773 kronor per dygn på anstalterna. Myndigheten har själv lagt fram förslag i slutet på 2023 om att minska personaltätheten med 30 procent på tio år.
Joachim Danielsson är ordförande för ST inom Kriminalvården. Han menar att minskad personaltäthet innebär risker.
– Med dubbelbeläggningar som vi har idag blir det stökigare och rörigare med sämre vistelsemiljö. Det bidrar till mer hot och våld mellan intagna och mot personal, säger han.
Han önskar sig en vision från politiken, inte bara om hur många som ska sitta i fängelse, utan om hur fängelsevistelsen ska se ut.
– Man behöver en vision som är större än antalet personer i fängelsestraff. Bakom orden finns en realitet om tillgång till skola, sysselsättning, studier, en miljö som tjänar en verkställighet på ett bra sätt. Egentligen sedan 1994 har vi haft fokus på mindre enheter och en god personalbemanning, jämfört med dagens på ökade antal klienter och minskad personaltäthet – det ger helt olika miljöer.