I ett öppet brev till Storbritanniens finansminister Rishi Sunak skriver parlamentsledamöter från Labour, Skotska nationalistpartiet och de gröna tillsammans att en fyra dagar lång arbetsvecka skulle kunna vara ”ett kraftigt verktyg för återhämtning från den här krisen”.
De undertecknade, som inkluderar Labours tidigare skugg-finansminister John McDonnell, framhåller att tre av fyra arbetstagare i Storbritannien var för en fyra dagars arbetsvecka redan innan coronapandemin slog till, och att miljontals nu fått prova på att jobba på distans och under andra arbetstider. ”Det ligger inte i någons intresse att återvända till stressen och pressen som folk var under innan den här pandemin,” skriver parlamentsledamöterna.
Förhoppningen är att kortare arbetsvecka ska leda till att arbete fördelas mer jämlikt
Brevet nämner att mindre än hälften av arbetstagare i Storbritannien trivs med sina jobb och att mer än två tredjedelar är stressade och överarbetade.
I brevet framkommer inte huruvida den kortare arbetsveckan är tänkt att också medföra minskad lön, men inför valet 2019 lanserade Labour ett löfte om sänkt arbetstid med bibehållen lön inom ett decennium.
Förhoppningen är att kortare arbetsvecka ska leda till att arbete fördelas mer jämlikt vilket kan hjälpa till att bekämpa den växande arbetslösheten, som redan uppgår till 2,8 miljoner arbetslösa. Parlamentsledamöterna argumenterar för att kortare arbetstid använts tidigare genom historien som svar på ekonomiska kriser, bland annat för att reducera arbetslösheten under den stora depressionen på 1930-talet.
”En fyradagars arbetsvecka skulle medföra ett flertal fördelar för samhället, miljön, vår demokrati och vår ekonomi (genom ökad produktivitet). En av de största effekterna skulle vara bättre mental hälsa och välmående överlag med mer tid tillgänglig för socialt umgänge, familjeliv och gemenskap.”
Artikeln i The Guardian nämner att detta inte är den första politiska pushen för minskad arbetstid till följd av coronapandemin: Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har också nyligen pratat om en fyra dagars arbetsvecka som ett sätt för landet att återhämta sig från krisen.
Eskil Wadensjö, professor emeritus i arbetsmarknadspolitik, påpekar dock att coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser.
– Det här är inte en kris som slår tvärs över arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesgrupper minskar efterfrågan på arbetskraft medan den ökar i andra, exempelvis inom vårdyrken, så det är inte okomplicerat att prata om en allmän arbetstidsminskning, säger Eskil Wadensjö.
Kommer vi få se liknande förslag i Sverige?
– Det här är en så pass annorlunda kris att det är svårt att säga vad för förslag som kan tänkas komma, säger Eskil Wadensjö.
Hur tror du att arbetsmarknaden kommer att förändras?
– Det är något man får spekulera i. En gissning är att vi även efter krisen får se mer distansarbete och fler möten på tjänster som Zoom och Skype, som sker nu, säger Eskil Wadensjö.
Samtidigt har Spanien rullat ut en nationell basinkomst med sikte att spendera 3 miljarder euro årligen, eller cirka 31,5 miljarder kronor, för att ge stöd åt 850 000 hushåll med låga inkomster. Spaniens vice statsminister Pablo Iglesias har tillsammans med Italiens och Portugals arbetsmarknadsministrar gått vidare och ropat efter en gemensam basinkomst i EU som ska toppa upp låga inkomster till en viss miniminivå.
– Det finns en levande debatt om medborgarlön som aldrig helt har försvunnit, men den här krisen har bidragit till att den blossat upp igen och det är möjligt att den kommer nå fler länder, säger Eskil Wadensjö.