Katarina Lundahl säger att det är en del av en global trend. Det finns i första hand två olika skäl. En del rör mindre kvalificerade tjänstemannajobb som assistenter, receptionister och ekonomiadministratörer. Hon säger att deras arbete på några års sikt kan automatiseras till 30-40 procent, vilket gör att en del av tjänstemännen i dessa yrkesgrupper riskerar att förlora sina jobb.
Unionens chefsekonom säger att den andra delen handlar om kompetensbyte. Det kan vara att företag inte längre behöver experter på förbränningsmotorer utan vill ha specialister på elektrifiering.
I april varslade Volvo Cars 1 300 tjänstemän och 300 konsulter. Vd Håkan Samuelsson sa att det handlar om ett kompetensskifte som företagen tvingas göra snabbare på grund av krisen.
I juni meddelade Scania att 1 000 tjänstemän skulle bort från företaget och att det beror på behovet att spara och genomföra kompetensväxling för att ställa om till ny teknik och nya affärsmodeller.
Varselstatistiken under coronapandemin
Mars 2020: 42 415 personer, av dem var 39 procent tjänstemän
April 2020: 26 773 personer, av dem var 45 procent tjänstemän
Maj 2020: 8 568 personer, av dem var 43 procent tjänstemän
Juni 2020: 11 337 personer, av dem var 52 procent tjänstemän
Juli 2020: 3 622 personer, av dem var 35 procent tjänstemän
Under 2019 varslades 4 165 personer i genomsnitt varje månad och av dem var 38 procent i genomsnitt tjänstemän.
Källa: Arbetsförmedlingen
I mitten på juni förklarade AB Volvo att de ska minska antalet tjänstemän med 4 100 och av dem finns 1 250 i Sverige. Vd Martin Lundstedt förklarade att neddragningen beror på nedgång i efterfrågan och att företaget påskyndar det kompetensskifte som behövs för nya teknologier och affärsmodeller.
Hos Unionen vänder man sig mot att företag säger upp tjänstemän för att kunna anställa andra med annan mer gångbar kompetens. Företagen borde i större utsträckning utbilda de redan anställda, tycker facket. Katarina Lundahl pratar också om kompetensförflyttning, som handlar om att utbilda personal till något helt nytt. Som exempel tar hon att kanske inte utbilda en redovisningsassistent till redovisningsekonom utan till ett helt annat yrke inom exempelvis HR.
– Uppsägningar kan skapa problem för företaget också. Om experterna på förbränningsmotorer sagts upp kanske det inte är så lätt att hitta specialister på elektrifiering, säger Unionens chefsekonom.
Katarina Lundahl kommenterar statistiken från Arbetsförmedlingen. Hon säger att under pandemins inledande skede var det i första hand anställda arbetare i bland annat hotell och restaurangbranschen som förlorade sin jobb och under de tre följande månaderna steg andel varslade tjänstemän för att i juni var fler än hälften av dem som sades upp.
Unionens chefsekonom argumenterar för två förändringar som Unionen förespråkar i las-förhandlingarna. Det ena innebär att staten skapar ett nytt studiemedelssystem som innebär att en anställd efter 8 år på jobbet får tillgång till generösa studiemedel under ett år för att utbilda sig. Det andra är att jobba med omställning mycket tidigare och starta kompetensutveckling för dem som riskerar att bli av med sina arbetsuppgifter om några år.