I en rapport från Europeiska revisionsrätten 2023 kritiserades offentlig upphandling i EU hårt. Det talades om ett förlorat decennium efter att EU-direktivet om offentlig upphandling beslutades 2014. Inte minst pekades på stora problem med konkurrensen vid upphandling.
Rapporten har lett till att EU nu reviderar upphandlingsdirektivet.
Nuvarande skrivning om att upphandlaren kan kräva kollektivavtalsenliga villkor hos det företag vars tjänster köps in, har inte blivit vad svenska fack hoppades på. En stor del av upphandlingskontrakten har nämligen gått till de som lagt lägst bud, medan kvalitet och arbetsvillkor fått stå tillbaka. Här vill facken nu ha vassare skrivningar.
Drygt tjugo biljoner kronor, så mycket omsätter EU:s 27 medlemsländer årligen i offentlig upphandling, vilket motsvarar 14 procent av unionens BNP. Som en jämförelse omsätter Sverige runt 900 miljarder årligen. Det gör offentlig sektor till en tungviktare för Europas tillväxt och en viktig spelare vad gäller miljoner löntagares inkomster och villkor.
Foto: Eva Edsjö
Tjänstemännens centralorganisations jurist Magnus Lundberg avböjer en intervju med Arbetsvärlden tills EU-arbetet kommit längre. Men TCO har lämnat synpunkter till EU-kommissionen i ett nyligen avslutat samråd. Där framgår att tjänstemannaorganisationen tycker att det nu gällande direktivet fungerat dåligt, att det inte ger ”tillräcklig rättssäkerhet för upphandlande myndigheter att effektivt skydda och främja arbetsvillkor och löner enligt gällande kollektivavtal, liksom kvalitetsjobb, miljö- och klimatfrågor”. Detta vill TCO vill se reformerat i det uppdaterade direktivet.
Svenskt Näringsliv: EU måste skapa en standard
Ellen Hausel Heldahl, jurist på Svenskt Näringsliv och med trettio års erfarenhet av upphandlingsfrågor är även hon kritisk till nuvarande direktiv, men ur ett annat perspektiv.
– Kring 20 procent av våra medlemmar uppfattar att upphandlingarna riktas mot endast en leverantör. Det är oroväckande.
I dagens upphandlingar, menar hon, finns korruption och organiserad brottslighet. För att kunna titta närmare på det, liksom otillåtna direktupphandlingar, dubbelköp, konstiga och felaktiga utbetalningar måste offentlig upphandling samordnas, och samkörning av register tillåtas.
– Vi föreslår ett helt nytt IT-system som följer betalningsströmmarna. Vi måste tänka annorlunda och använda potentialen i digitaliseringen.
Sverige behöver standardiseras, menar hon.
– Att vi inte har interoperabilitet i IT-systemen beror på att kommuner och regioner köper in system som inte är kompatibla med varandra. Det finns ingen gemensam standard. EU måste skapa en gemensam standard.
Fruktkorgar resulterade i 84 sidors upphandling
Ellen Hausel Heldahl menar att ett gemensamt digitaliserat system med en effektiviserad och förenklad upphandling skulle spara mycket pengar.
Hon ger ett exempel.
– När en kommun upphandlade fruktkorgar till personalen resulterade det i 84 sidor upphandlingsdokument. Det är ett skämt.
Men en digitaliserad och samordnad offentlig upphandling med samkörning av register skulle kräva stora lagändringar. Som i sin tur skulle försvaga det kommunala självstyret.
– Dagens system är inte rimligt. Vad är priset för kommunalt självstyre, frågar hon retoriskt.
Vänsterpartiet vill ha krav på kollektivavtal
I EU-parlamentet trycker samtidigt flera partigrupper på för att det ska krävas kollektivavtal vid offentlig upphandling. Vänsterpartiets parlamentariker Hanna Gedin är skuggrapportör för upphandlingsfrågan i inremarknadsutskottet.
– Upphandlingsreglerna måste göras om så att myndigheter, kommuner och regioner tillåts ställa krav på kollektivavtal när man köper upp tjänster med skattemedel, säger hon till Arbetsvärlden.
– Konkurrenslagstiftningen har inte rätt verktyg för att främja schysst konkurrens. Som det ser ut nu råder istället indirekt diskriminering inom offentlig upphandling, där företag som sköter sig riskerar att straffas. Det finns ingen rättvisa i det.
Ellen Hausel Heldahl på Svenskt Näringsliv sitter också med i en expertgrupp i kommissionen som sysslar med upphandlingsfrågan. Hon har en annan åsikt:
– Upphandlingsfrågan handlar inte om kollektivavtal eller inte. Vi ser en större problematik som vi behöver komma till rätta med.
Enligt sitt arbetsprogram ska EU-kommissionen sammanfatta samråd och synpunkter till tredje kvartalet i år, och därefter lägga fram förslag till ett reviderat upphandlingsdirektiv.