Kommunerna kritiserar a-kasseutredningen Både enskilda kommuner och SKR är kritiska till flera av a-kasseutredningens förslag som kom i början av sommaren. Till höger utredaren Malin Hemström. Bildkollage Arbetsvärlden. Foto t v: Henrik Montgomery/TT t h Jonas Ekströmer/TT

Kommunerna kritiserar a-kasseutredningen

A-kassan Många tvingas söka försörjningsstöd trots att de arbetslösa. Det är en miss att inte utreda båda systemen samtidigt, menar SKR och flera kommuner i sina remissvar till a-kasseutredningen.
29 okt 2020

Remissvaren till utredningen om en ny lag för arbetslöshetsförsäkringen  ska ha skickats in senast den 30 oktober, men redan nu har det kommit in ett antal svar.

En av dem som svarat är Sveriges kommuner och regioner, SKR. De riktar skarp kritik mot att utredningen har varit för snäv: Att den skulle vara budgetneutral och därmed bara kunde se över den statliga nivån, är en miss. A-kassan och den statliga arbetsmarknadspolitiken får stora konsekvenser för utvecklingen av kommunernas ekonomiska bistånd, skriver SKR.

Att ha en arbetslöshetsersättning i stället för att tvingas till ekonomiskt bistånd innebär en stor skillnad för den enskildes levnadsvillkor

Över hälften av de som idag får ekonomiskt bistånd får det med arbetslöshetsrelaterade skäl som främsta orsak, skriver SKR. Det handlar främst om personer som inte varit etablerade på arbetsmarknaden tillräckligt länge, men också om de som har arbetat i för liten omfattning. Det finns också en grupp som kvalificerar sig till a-kassa, men som får så pass låg ersättning att de också måste söka försörjningsstöd.

”Att ha en arbetslöshetsersättning i stället för att tvingas till ekonomiskt bistånd innebär en stor skillnad för den enskildes levnadsvillkor och ger också bättre förutsättningar för att snabbare etablera sig på arbetsmarknaden. Exempelvis behöver många arbetslösa ytterligare utbildning för att matcha behoven på arbetsmarknaden – och här ger a-kassan helt andra möjligheter än ekonomiskt bistånd”

Risk för låga nivåer även med nytt system

Det som idag avgör om du kvalificerar dig till a-kassa är arbetade timmar. Det ska ändras till ett inkomstkrav, föreslår utredningen: För att bli kvalificerad ska en person som huvudregel ha tjänat minst 120 000 kronor under 12 månader, eller i undantagsfall minst 10 000 i månaden under de senaste fyra månaderna. Den som inte kommer upp i huvudregeln får lägre ersättning och ersättning färre dagar.

SKR anser att detta inte är en bra lösning, varken för individ eller samhälle

Att ändra till ett inkomstkrav skulle vara bra, menar SKR, det kan snabba på handläggningstider och göra systemet mer genomskinligt. Det skulle också innebära att fler kvalificerade sig till a-kassa. Men att vara kvalificerad är inte samma sak som att komma upp i nivåer som gör att du klarar dig på ersättningen, varnar de. Många skulle fortfarande inte uppfylla inkomstkravet i huvudregeln och/eller krav på medlemskap i en a-kassa.

”Därigenom riskerar många av de som kvalificerar sig till ersättningen att ändå inte klara sin försörjning utan kompletterande ekonomiskt bistånd. SKR anser att detta inte är en bra lösning, varken för individ eller samhälle”

Organisationen varnar också för faran i att inte skapa ett system som klarar plötsliga påfrestningar, inte minst med erfarenhet av hur corona-viruset påverkat arbetsmarknaden och de tillfälliga åtgärder som införts på grund av det.

Oro från flera kommuner

Flera enskilda kommuner har också lämnat in remissvar. De ställer sig positiva till inkomstkrav snarare än arbetstidskrav, men är oroade för hur det ekonomiska biståndet kommer att påverkas. Skövde kommun skriver att även om utredningen har som ambition att även de med en svagare förankring på arbetsmarknaden ska ha lättare att kvalificera sig för a-kassa, så kommer det fortfarande belasta kommunerna.

Det förslag på ersättning som dessa kommer få, kommer att ligga under försörjningsstödsnormen

”Det förslag på ersättning som dessa kommer få, kommer att ligga under försörjningsstödsnormen och flera kommer fortsatt att behöva söka kommunalt försörjningsstöd för att klara sin totala försörjning.”

Om inte regeringen tar hänsyn till försörjningsstödsnormen när de fastställer lägstanivåer i a-kassan, kommer varken kommunerna eller individerna uppleva att det blivit någon förbättring, skriver Skövde kommun. Det finns en risk att motivationen till att ansluta sig till a-kassa inte ökar.

Ser fler orsaker till längre arbetslöshet

Borgholms kommun skriver att ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen inte är det enda som avgör hur länge en individ är arbetslös. Familjesituation, var personen bor och utbudet på arbetsmarknaden kan vara starkt begränsande för möjligheten att kunna byta yrke eller arbetsort.

”En minskad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen kan i stället för att motivera, medföra hämmande effekter. Känsla av otillräcklighet kan öka om man tvingas till att söka försörjningsstöd för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt”

29 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan