Det är inom vård, omsorg och utbildning som allra flest upplever att jobbet är meningsfullt, knappt tre fjärdedelar, samtidigt som bara var tjugonde svarar att jobbet inte är meningsfullt. Alltså hälften så många som arbetsmarknaden i snitt, där var tionde saknar mening i jobbet, enligt Jobbhälsoindex 2018.
Men det är värt att tänka på att svaren ges på en tiogradig skala samtidigt som de lumpas ihop i bara tre kategorier.
Om undersökningen
För 2018 har knappt 10 000 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex av ett totalt representativt urval på drygt 17 200 personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär två tredjedelar har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca en tredjedel genom telefonintervjuer.
Källa: Jobbhälsoindex
Jobbhälsoindex har ställt frågan i dess nuvarande lydelse sedan 2015. Respondenterna får ta ställning till påståendet ”Ditt arbete är meningsfullt” på en tiogradig skala där 1 markeras som ”instämmer inte alls” och 10 som ”instämmer helt”. Men av svaren som redovisas utåt klassificeras sedan värden på 1–4 som ”inte meningsfullt”, 5–7 som ”varken eller” och 8–10 som ”meningsfullt”.
Det är alltså fler värden som ger negativt resultat än positivt, och frågan är om respondenter som svarar 7 vill signalera ”varken eller” (det är inte information som ges i enkäten).
Enligt Lars Hjalmarson, Jobbhälsoindex, har man gjort uppdelningen för att respondenter tenderar att vara något mer positiva i sina svar över lag.
– Jobbhälsoindex kan framför allt användas för jämförelser mellan olika grupper, så som branscher och åldersgrupper, säger Lars Hjalmarson till Arbetsvärlden.
Fler saknar mening
Följer man Jobbhälsoindex genom åren framgår att känslan av att jobbet saknar mening, alltså värdena 1–4, ökat sedan 2015. Då låg siffran på 7 procent. Ökningen kan ses i alla åldersgrupper.
En styrka i indexet är att svaren från cirka 10 000 respondenter kan påvisa stora skillnader mellan branscher och sektorer. Allra flest upplever att jobbet saknar mening inom fordons- och teknikindustri, hela 18 procent, liksom inom handel, partihandel, bilverkstäder och annan tillverkningsindustri, 17 procent. Åter igen 1–4 på den tiogradiga skalan.
Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet, menar att känslan av meningsfullhet i jobbet är en faktor av flera som påverkar sådant som trivsel och prestation.
– Men det finns flera olika sorters känsla av mening. Det kan vara att man känner att arbetsuppgifterna är roliga eller att man känner att man gör nytta för andra i sitt arbete. Det går inte att säga vilken sorts meningsfullhet svaren avser, så det blir lite att jämföra äpplen och päron, säger Magnus Sverke till Arbetsvärlden.
Liknande resultat utomlands
Enligt sociologen Roland Paulsen liknar resultaten vad man nyligen sett från enkäter i Storbritannien och Nederländerna.
– Enda skillnaden är att något fler verkar tycka att de har meningsfulla jobb i Sverige. Därför förvånar egentligen inte resultaten. Det finns olika sätt att mäta mening dock. Ett alternativ är exempelvis att fråga människor om de skulle fortsätta med sina nuvarande jobb om de blev ekonomiskt oberoende. Den frågan, även känd som lotterifrågan, har fått ännu högre proportioner av människor som säger att de inte skulle fortsätta med jobbet de för tillfället har, kommenterar Roland Paulsen i mejl till Arbetsvärlden.
Andra resultat i Jobbhälsoindex 2018 visar att kvinnodominerade arbetsplatser i regel upplevs som mer meningsfulla. Medarbetare i offentlig sektor upplever oftare att jobbet är meningsfullt än medarbetare i privat sektor, medan det omvända förhållandet gäller för chefer: chefer i privat sektor känner oftare att jobbet är meningsfullt än chefer i offentlig sektor.
Yngre saknar i högre utsträckning mening på jobbet än äldre. Bland män som är 30 år och yngre uppger 16 procent att jobbet saknar mening, medan siffran för kvinnor som är 55 år och äldre bara är 6 procent. Även åldersgruppen 31–40 år känner i nästan dubbelt så hög omfattning som 55-plussarna att jobbet saknar mening.
Ett tydligt samband framträder också mellan sjukskrivningar och avsaknad av mening på jobbet, där de som sällan är sjukskrivna i högre utsträckning upplever mer sällan att jobbet är meningslöst. För personer som inte varit sjukfrånvarande en enda dag de senaste 12 månaderna är det endast 7 procent som anser att arbetet saknar mening, medan samma siffra för personer som varit sjukskrivna 31 eller flera dagar hamnar på 18 procent. Men känslan av meningsfullhet räcker knappast som förklaring.
– De branscher som är kvinnodominerade tenderar att ha sämre arbetsvillkor och högre sjuktal samtidigt som många upplever att jobbet är meningsfullt, exempelvis inom vård och omsorg. Här kan man tänka sig att upplevelsen av meningsfullhet kommer från att man gör nytta för andra, säger Magnus Sverke.