– Vi har behövt stanna på jobbet så länge som behövts för att klara deadline, ibland till 23 på kvällen varje vecka. Om du har barn har det varit okej att gå tidigare, men jag som inte har barn vill ju kanske ändå inte jobba mer än 12 timmar varje dag.
Det säger Emma, som jobbar med webb på en kommunikationsbyrå med ett tjugotal anställda. Sedan hon började arbeta där för ungefär ett år sedan har ett tiotal kollegor slutat på grund av den höga arbetsbelastningen. Under de senaste åren har fem anställda gått in i väggen.
– Vi hinner helt enkelt inte med. Det finns en attityd av ”lite kan man ju alltid jobba över”. Och det kan jag absolut göra ibland, bara inte varje dag.
Arbetsmiljöverket ska granska arbetstiden
Emmas arbetsplats tillhör en av de branscher som Arbetsmiljöverket kommer att granska i år. Varje år inspekterar myndigheten slumpmässigt utvalda arbetsplatser inom ett antal arbetsområden där de särskilt misstänker att det förekommer arbetsmiljöproblem. I år är ett av dem byråer inom webb och reklam. Där ska de särskilt titta på arbetstid och arbetsbelastning.
Här tar byrån jobb som är för stora och cheferna sätter deadlines som är helt omöjliga.
Emma säger att byråbranschen är stressig, så är det överallt. Situationen på hennes arbetsplats är långt ifrån unik. Men på bättre fungerande byråer finns det oftast en större kunskap hos cheferna om vad alla anställda arbetar med. På Emmas jobb är det ett problem att cheferna inte har kompetens inom webb.
– På andra ställen är man kanske hårdare mot kunder om vilken tid som är rimlig för att utföra ett uppdrag. Här tar byrån jobb som är för stora och cheferna sätter deadlines som är helt omöjliga.
Ska ”ställa upp för laget”
Sedan i slutet av förra året har det blivit bättre på Emmas jobb. Cheferna har tagit arbetsmiljöproblemen på större allvar och organiserat om arbetsplatsen. Alla är inte längre tvungna att arbeta till 23 på kvällen, framför allt för att de anställda har börjat säga ifrån.
Men även om saker har blivit bättre är de inte bra. Emma säger att ambitionerna om ett arbetsmiljöarbete finns, men det räcker inte hela vägen. Framför allt inte vad gäller arbetstid och stress.
– Arbetsplatskulturen är mer ”ställa upp för laget”. Men det funkar ju inte alltid på en arbetsplats, säger Emma.
Få arbetsplatser med kollektivavtal
Emmas arbetsplats har inte kollektivavtal, någonting som inte är ovanligt i just den här branschen. Det säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket.
– Och har man inte kollektivavtal är det ju arbetstidslagen som gäller. Därför ska vi särskilt titta på problem med gränslös arbetstid just i den här sektorn.
Ungefär 70 procent får krav om att förbättra arbetsmiljön.
Totalt kommer Arbetsmiljöverket att inspektera 2 000 arbetsplatser inom sju utvalda branscher. Förutom reklambyråer så ska man i år titta på bland annat kriminalvården och kultur och teater. En inspektion från myndigheten innebär oftast en träff på 2–3 timmar med arbetsgivare och skyddsombud eller arbetstagarrepresentant på arbetsplatsen, där de undersöker risker och förebyggande arbete.
Vilka branscher man väljer att titta på väljs utifrån olika faktorer, bland annat signaler från arbetslivet och statistik från Försäkringskassan. Och de utvalda branscherna brukar också ofta visa sig vara i behov av förbättring, säger Eva Karsten.
– Det brukar slå ganska väl. Ungefär 70 procent får krav om att förbättra arbetsmiljön. Sen följer vi såklart upp så att det blir förändring.
Fotnot: Emma heter egentligen någonting annat