Det är mindre än ett dygn kvar innan facken Unionen och Sveriges Ingenjörer utlöser sitt första strejkvarsel på dataspelsbolaget King. För Medlingsinstitutets medlare, som ska få parterna att enas, är det ett race mot klockan.
– Medlaren träffar parterna fortlöpande och jobbar med frågan. Det är kort tid kvar till konfliktutbrottet så det är intensivt i det här skedet. Jag har inga indikationer på att någon gett upp. Medling pågår, säger myndighetens chefsjurist Per Ewaldsson.
Begränsat förhandlingsutrymme
När allmänheten hör om MI:s medlare är det ofta när strejkvarsel ligger och arbetsgivarna och facken inte kunnat komma överens om hur villkoren ska se ut i ett förnyat kollektivavtal. Medlaren försöker då hjälpa parterna att hitta en förhandlingslösning som jämkar de bådas krav utan att strejken löses ut.
I det här fallet har Unionen och Sveriges ingenjörer försökt förmå King, formellt Midasplayer AB, att teckna kollektivavtal under mer än ett år. Men det Microsoft-kopplade bolaget har sagt nej.
– Förhandlingsmånen är väsentligt mer begränsad. Kravet från den fackliga sidan är att arbetsgivaren ska avtalsbinda sig. Det ligger i sakens natur att facken sällan är intresserade av att ändra avtalet för just det här enskilda företaget. Villkoren ska vara lika överallt. Det är det som är poängen, säger Per Ewaldsson.
Litet utrymme för kompromiss i Unionens avtal
I vissa fall kan ett fack ha ett mer allmängiltigt grundavtal medan specifika villkor regleras i lokala avtal per företag. Då finns visst utrymme för anpassning.
När fintech-bolaget Klarna inför Unionens strejkhot tecknade kollektivavtal avtal med Finansförbundet fick företaget istället igenom att först efter ett år tillämpa det separata medbestämmandeavtalet.
Men det avtal som nu är på bordet, Unionens IT-avtal, är detaljerat och det fackliga medbestämmandet, som är det personalen vill ha, är inbakat.
Det får konsekvenser på medlarens uppdrag.
– Ofta handlar det om att bistå arbetsgivaren och förklara vad som följer av kollektivavtalstecknande och vad som följer av att man inte skriver på om det ligger varsel om stridsåtgärder.
Vad finns kvar att förhandla om?
Det handlar alltså mindre om vilka villkor som ska gälla. Dock finns fortfarande visst utrymme för medlaren att förhandla om hur lång tid en arbetsgivare får på sig att ändra eventuella befintliga försäkringar eller pensionslösningar till avtalet.
Det kan också handla om att föreslå att arbetsgivaren, i stället för att teckna ett hängavtal med det fack som kräver avtal, går med i en arbetsgivarorganisation och därmed binds av dess avtal med en facklig motpart.
Medlaren kan också föreslå att fackens stridsåtgärder skjuts upp för att vinna mer tid att komma överens.
Att facket ger sig också en lösning
Men grundfrågan är binär – avtal eller inte.
– Det är den frågan som står på sin spets. Uppdraget är att nå en lösning på den aktuella tvisten. Men det råder avtalsfrihet och staten kan inte tvinga någon att ingå avtal om inte vederbörande vill det, säger Per Ewaldsson.
Kan man säga att det är en lösning på konflikten att det inte tecknas ett avtal?
– Det beror på facket. Det har förekommit tvister där facket till slut avslutar sina stridsåtgärder för att arbetsgivaren inte accepterar avtalet. Det är också ett utfall. Det är en lösning på konflikten, men en slutsats som facket själv drar, säger han.
Vad förutsättningarna är i det aktuella fallet vill han inte gå in på.
Samtidigt är den första paragrafen i regeringens instruktion till Medlingsinstitutet att det ska verka för en väl fungerande lönebildning. Och i Sverige regleras lönerna inte i lag utan i kollektivavtal.
Är det inte myndighetens uppgift att verka för just kollektivavtal?
– MI:s uppdrag utgår ifrån den modell vi har. I det här fallet ställs krav på att någon ska teckna kollektivavtal och då är det medlarens uppdrag att få till stånd en lösning och lösningen är ofta att arbetsgivaren gör det. Men vill inte arbetsgivaren står det honom fritt att vägra detta. Staten kan inte och ska inte göra något åt det. Facken kan dock trappa upp konfliktåtgärderna.”
Möts medlarna av större skepsis från arbetsgivarna i ett sådant här läge där de sagt nej till avtal?
– Det kan säkert förekomma en del skepsis mot de lokala medlarna. Vi börjar med att förklara vad som kommer att ske och vad medlarens uppgift är. Det har sina utmaningar att vara lokal medlare alldeles klart.
