Ingen begränsning av antalet högskoleprov – Högskoleprovet är en tydlig andra chans och det vill vi värna, säger Helene Hellmark Knutsson (S), högskoleminister, till Arbetsvärlden. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT, Arkiv

Ingen begränsning av antalet högskoleprov

Tillträdespropositionen Regeringen vill införa ett nationellt behörighetsprov till högskolan för 24-åringar och äldre som saknar gymnasiebetyg. Samtidigt öppnar regeringen för hårdare krav till exempelvis lärarutbildningen, med möjlighet att införa ett särskilt lämplighetsprov. Högskoleprovets betydelse begränsas dock inte i den omfattning som utredningen föreslog.
23 mar 2018

Fler vägar in till högskolan ska skapas så att också kunskaper som förvärvats i arbetslivet ska kunna ge behörighet. Detta vill regeringen förverkliga genom införandet av ett nationellt behörighetsprov för 24-åringar och äldre, enligt Tillträdespropositionen som har överlämnats till riksdagen.

I korthet

- Nationellt behörighetsprov för allmän behörighet till högskolan föreslås. Åldersgräns 24 år och uppåt.

- För utbildningar med särskild behörighet föreslår regeringen att det bör kunna ställas särskilda krav, vilket ger möjligheten att kunna införa lämplighetsprov. Exempel för lärarutbildningar.

- När det kommer till urval föreslår regeringen huvudregel med en tredjedel av betyg, en tredjedel av resultat från högskoleprovet samt en tredjedel av högskolan bestämda urvalsgrunder.

- Lärosäten ska kunna anta en mindre andel än en tredjedel på högskoleprovet till utbildningar där det råder låg konkurrens om platserna.

- Regeringen gör bedömningen att ordföranden i styrelsen för ett universitet eller en högskola inte får vara anställd vid högskolan.

Källa: Tillträdespropositionen

+ Expandera

– Det nationella behörighetsprovet ska kunna ge allmän behörighet. Om man saknar gymnasiebetyg men vill börja på en högskoleutbildning med särskild behörighet behöver man fortfarande läsa upp betyget på Komvux, säger Helene Hellmark Knutsson (S), högskoleminister, till Arbetsvärlden.

Det är helt oacceptabelt att det kan skilja så pass mycket mellan skolornas betygssättning

Eftersom det nationella behörighetsprovet endast ger allmän behörighet måste den som saknar gymnasiebetyg dock söka in via högskoleprovet eller lokala antagningskrav.

Tillträdesutredningen föreslog också flera begränsningar av högskoleprovet för att minska dess betydelse vid antagningen – så som en kortare giltighetstid på tre år samt en begränsning för hur många högskoleprov en person får ta. De rekommendationerna är dock inte med i regeringens proposition. Helene Hellmark Knutsson betonar att högskoleprovet har en viktig funktion som en andra chans.

– Högskoleprovet är en tydlig andra chans för de som kanske inte har utmärkta gymnasiebetyg och det vill vi värna. Oftast förbättras resultatet på högskoleprovet vid andra försöket men inte så mycket därefter. Men lyckas man förbättra sitt resultat för att söka in till en utbildning så är det givetvis positivt, säger Helene Hellmark Knutsson.

Vill hjälpa männen

En begränsning av högskoleproven som en väg in till högskolestudier hade också kunnat öka överrepresentationen av kvinnor på landets högskoleutbildningar, någonting som regeringen velat undvika.

– Kvinnor presterar bättre genom hela utbildningskedjan och det är framför allt män som söker in via högskoleprovet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Utredningen föreslog också att antalet platser på högskoleutbildningar som tillsätts via högskoleprov skulle sänkas från 33 procent till minst 15 procent. Inte heller det går regeringen med på. Däremot ska lärosätena kunna sänka kvoten som tas in via högskoleprov till utbildningar där söktrycket är lågt. Anledningen till det är att man sett att studenter kommit in på utbildningar, så som lärarutbildningar, med mycket låga resultat på högskoleprovet.

Dessutom öppnar propositionen för möjlighet att införa ett lämplighetsprov till lärarutbildningarna.

Är det klokt att göra det svårare att bli lärare när det råder lärarbrist och alla utbildningsplatser inte fylls?

– Vi behöver definitivt göra mer för att göra läraryrket mer attraktivt. Men de här ändringarna menar vi ökar genomströmningen så att vi får färre som hoppar av och fler som är motiverade till att bli lärare, säger Helene Hellmark Knutsson.

Man måste kunna lita på att betygssystemet är rättvist

SVT har i flera granskningar visat att skolor sätter olika betyg på samma provresultat på nationella proven. Nyligen släppte Skolverket också en rapport som visar att friskolor konkurrerar med att sätta överbetyg, och att eleverna sedan klarar sig sämre på högskoleutbildningar.

Hur ser ni på problemet med överbetyg?

– Det är helt oacceptabelt att det kan skilja så pass mycket mellan skolornas betygssättning och att friskolorna i Skolverkets rapport visat sig sätta sådana överbetyg, vilket också drabbar eleverna som sedan får svårt att klara sina utbildningar. Det drabbar givetvis också de som får lägre betyg än de borde ha. Man måste kunna lita på att betygssystemet är rättvist. Det här är en fråga som vi jobbar med, säger Helene Hellmark Knutsson.

23 mar 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan