Testar lämplighet för att hitta motiverade studenter ”Nervöst, men också spännande och roligt" tycker Hilda Andersson om Jönköpings lämplighetstester på lärarutbildningen. Foto: Kajsa Juslin.

Testar lämplighet för att hitta motiverade studenter

Lärarutbildningen Krav på att en lärare inte bara ska ha teoretiska kunskaper, utan även vara duktig på ledarskap och kommunikation hålls ofta som extra viktigt. På Jönköping University måste studenterna klara en lämplighetsbedömning för att komma in på lärarutbildningen.
23 maj 2017

– Alla som söker till lärare kanske inte vill bli eller passar som det. Du kanske söker för att du vet att du kommer in på dina betyg, utan att vara motiverad alls.

Det säger Hilda Andersson, förstaårsstudent på förskollärarprogrammet på Jönköping University. När hon skulle söka in till förskollärarutbildningen förra våren valde hon mellan Kalmar och Jönköping. Och det var just lämplighetsbedömningen som avgjorde valet.

Det kändes som att det skulle vara folk som verkligen var motiverade som ville gå där.

Hilda Andersson, student på förskollärarprogrammet i Jönköping. Foto: Kajsa Juslin.

– Det var faktiskt lite därför jag sökte just till Jönköping. Det kändes som att det skulle vara folk som verkligen var motiverade som ville gå där.

Hösten 2015 fick studenter som sökte till Jönköping University och till Linnéuniversitetet dels göra en skrivövning där de reflekterade över lärarrollen, dels en intervju med representanter för lärosätet och professionen. Högskolorna hade fått i uppdrag av UHR, Universitets- och högskolerådet, att genomföra en försöksomgång med testerna. Den hösten gjordes lämplighetsbedömningen bara på prov, resultaten vägdes inte in i antagningen. Men för 2016 års nybörjarkull var ett godkänt resultat på testen ett krav för att komma in.

Något färre avhopp

Söktrycket har varken ökat eller minskat efter att det infördes, men det har varit något färre avhopp under första terminen. Och Jönköping University tyckte att försöket gav så pass positiva resultat att de har valt att gå vidare med modellen, som de nu kallar antagningsprov. Någonting som lätt kunde göras eftersom universitetet drivs av en stiftelse och därför inte är en myndighet. Vissa justeringar av processen har gjorts, men i det stora hela är den densamma som har testats både år ett och år två.

– Proven verkar ha en studieledande funktion. Studenterna måste fråga sig varför de vill gå den här utbildningen och om de alls vill läsa till lärare, säger Stefan Engberg, utbildningschef för högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.

Stefan Engberg, utbildningschef Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), i Jönköping, tror att lämplighetsbedömingen fungerar som studievägledning. Foto: Kajsa Juslin.

Lämplighetsbedömningen ska fånga upp kunskaper och egenskaper som annars inte kommer fram vid antagningen: kommunikation, reflektionsförmåga och förmåga till ledarskap och analys. Vid 2016 års antagning sållades 16 av 235 sökande bort under lämplighetsbedömningen.

– Det är ju svårt att veta hur det är för dem som inte fick börja, men både för dem och för deras framtid är det väl bra att de fick ett stopp. Det är inget roligt att gå en utbildning som du kanske inte kommer att lyckas med, säger Stefan Engberg.

Kräver stora resurser

Flera av de länder där utbildningssystemen pekas ut som världsledande har också högre krav för att komma in på lärarutbildningen. I Finland, som ofta lyfts som ett mycket lyckat exempel, finns också lämplighetsbedömning. En av de stora fördelar som pekas ut där är att de studenter som kommer in är mer motiverade. Det skulle i sin tur göra att färre hoppar av från utbildningen. Någonting som Stefan Engberg också tycker sig se ha hänt i Jönköping.

– Har du ingen motivation kanske du inte ens kommer på antagningsprovet. De som börjar för att mamma och pappa säger åt dem att de inte får sitta hemma längre har vi helt enkelt sluppit, om jag får uttrycka mig krasst.

Under en veckas tid arbetar en stor del av lärarna med att bedöma de sökande och genomföra intervjuer.

Stefan Engberg säger att de ville ha data från fler antagningsomgångar för att bättre analysera hur det faktiskt gått med försöket.

En viktig del att väga in är också att det kräver stora resurser att genomföra proven. Eftersom de blivande studenterna ska kunna få reda på om de kommer in på utbildningen eller ej vid samma tid som alla andra sökande till högskolan, måste proven ske snabbt och under kort tid. Under en veckas tid arbetar en stor del av lärarna och utomstående yrkesverksamma med att bedöma de sökande och genomföra intervjuer.

– Jag ser det dock inte som direkt negativt, även om det är en konsekvens. Om utfallet blir gott motiverar det ju att vi lägger ner stora resurser, säger Stefan Engberg.

Test efter introduktionsåret en lösning förut

Behovet av att kunna visa förmågor på ledarskap, kommunikation och interaktivt arbete framhålls ofta som avgörande för att du ska kunna bli en bra lärare. Och lämplighetsprov är ingenting nytt i Sverige. Det infördes 1946, men upphörde sedan 1977 då samma regler för antagning till alla högre utbildningar började gälla. Frågan om att återinföra proven har också utretts tidigare, vid flera tillfällen under nittiotalet och i samband med den senaste reformen av lärarutbildningen 2011.

Vid den senaste reformen tillkom också det så kallade introduktionsåret, samtidigt som legitimationskrav infördes för yrket. Den nyexaminerade läraren skulle då ha handledning under sitt första år som anställd och på så sätt introduceras i läraryrket innan den kunde hämta ut sin legitimation. I slutet av året skulle också skolledaren göra en lämplighetsbedömning av läraren, ett krav för att den skulle kunna få legitimation.

2015 ändrades dock legitimationsreglerna så att den kan fås direkt vid avslutad utbildning. För många lärare fick vänta alltför länge på att kunna hämta ut legitimationen, eftersom de till exempel gått på vikariat och därför inte kunnat genomföra introduktionsåret helt och hållet med detsamma, tyckte riksdagen. Och lämplighetsprövningen togs då helt enkelt också bort.

Föreslogs av förra regeringen

Förslaget om att ändra på legitimationskraven kom redan 2013 då dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L) tillsammans med lärarfacken, SKL och Friskolornas riksförbund gick ut med ett tiopunktsförslag om hur den svenska skolan skulle förbättras. En av punkterna var att lämplighetsprov skulle införas. ”Alla personer är inte lämpade att bli lärare, och för att fungera som lärare räcker det inte med goda teoretiska kunskaper” sade gruppen.

När Skolkommissionen släppte sin rapport i april var de något försiktiga i sin inställning till lämplighetsprov.

Året efter fick UHR i uppdrag att göra en tvåårig testverksamhet. Myndigheten ska vara klar med en analys av resultaten senast i maj nästa år.

När Skolkommissionen släppte sin rapport i april var de något försiktiga i sin inställning till lämplighetsprov. De skriver att lämplighetsbedömning kan övervägas om UHR visar på positiva resultat i sin analys, men att det är ”viktigt att beakta lärosätenas självständigheter och möjligheter att utveckla utbildningar och i detta fall bedömningar av lämplighet som kan ta tillvara rådande förutsättningar.” Nationella riktlinjer bör tas fram för att bedömningen ska bli likvärdig och rättssäker, menar de.

En naturlig del av ansökningen

Under tiden fortsätter alltså Jönköping University med antagningsprov. Och studenten Hilda Andersson tycker att effekterna av lämplighetsbedömningen har synts även nu när utbildningen har börjat.

– Det känns som att alla som går här är väldigt motiverade. Det var nervöst men också spännande och roligt att göra proven. Men mest kändes det som en helt naturlig grej. Nu vet vi ju att vi alla vill gå här.

23 maj 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan