De oberoende ordförandenas skiss innebär en avtalsperiod på 29 månader, som sträcker sig från 1 november till 31 mars 2023. Den är indelad i tre perioder; 1 november – 31 mars nästa år och därefter två 12 månaders perioder. Löneökningarna ska uttryckas i procent. Tanken är att fredsplikt ska råda hela avtalstiden. Opo föreslår också att sista avtalsåret ska vara uppsägningsbart.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin tycker att skissen kan ligga till grund för det fortsatta förhandlingsarbetet.
– Ett långt avtal är en stabiliserande kraft på en osäker arbetsmarknad. Vi har de havererade las-förhandlingarna och det skulle spä på osäkerheten om vi dessutom får ett kort löneavtal.
Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt förklarar att utgångspunkten för Facken inom industrin är ett ettårigt avtal, men att facken kan tänka sig att förhandla vidare med opos förslag som utgångspunkt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef hos Sveriges Ingenjörer. Hon säger:
– Vi är positiva till ett långt avtal men innehållet måste vara tillräckligt bra. Vi kan även tänka oss ett kortare avtal.
”Blir galna om nästa lönerevision är om fem månader”
Hon förklarar att det facken säger ja till är avtalsperiodens längd och löneökningar vid tre tillfällen. Antalet löneökningar finns inte med i opo:s skiss, men facken tolkar skrivningarna i skissen som att det handlar om tre tillfällen.
– Antalet löneökningar är alltid en förhandlingsfråga, säger Martin Wästfelt.
Skissen beskriver tre avtalsperioder, 1 november till 31 mars nästa år och därefter två 12-månadersperioder. Teknikföretagens Tomas Undin säger:
– Ute på medlemsföretagen blir man galna om det blir en lönerevision 1 november och en till fem månader senare. Men det är tekniskt möjligt att lösa. Jag vill dock inte gå in på några siffror, men det är tid för återhållsamhet.
Teknikföretagens förhandlingschef säger att verkligheten är tudelad. Det finns industriföretag som i stort sett är opåverkade medan andra företag inom industrin och i andra branscher saknar betalningsförmåga.
– Ett nytt avtal måste hantera tudelningen, säger han.
Tomas Undin, Camilla Frankelius och Martin Wästfelt är några av förhandlarna av industrilönerna.
Dags att diskutera löneökningar nu
Diskussionerna om de förbundspecifika frågorna avslutas i dag onsdag. Frågor som parterna inte löst innan dess kommer inte att ändras i de nya kollektivavtalen.
De märkessättande frågorna – löneökningar, avtalsperiodens längd och fördelningsfrågor – har fack och arbetsgivare inte diskuterat direkt med varandra ännu. Detta kommer ske i slutförhandlingarna som sker efter hemställan, som är Opos nästa förslag till parterna.
Vab och flexpension viktiga
Till följd av Coronakrisen förlängdes i våras avtalen och förhandlingarna sköts till nu. Skissen tar dock inte upp något om retroaktiva lönepåslag.
Så svarar parterna på skissen
Fackens svar
Ja till skissen under förutsättning att löneökningarna är de rätta, ytterligare avsättning till arbetstidsförkortning – deltidspension/flexpension, en låglönesatsning på LO:s avtalsområden, VAB-utfyllnad på avtalsområden där kravet ställs och retroaktiva ersättning för de 7 månader som avtalet förlängts.
Dessutom säger facken nej till alla de försämringar som arbetsgivarna vill ha på flera avtalsområden.
Svar från arbetsgivarna i Teknikarbetsgivarna, Tekniktjänstearbetsgivarna och TEKO
Ja till skissen under förutsättning att det normerande avtalet ska vara användbart på livskraftiga företag som idag har låg betalningsförmåga. Det sista avtalsåret ska bara kunna sägas upp om de ekonomiska förutsättningarna helt rubbar utgångspunkterna för avtalet.
– Retroaktiva påslag är en fortsatt viktig fråga för oss. De finns med på bordet, säger Camilla Frankelius.
Hon förklarar att det viktiga i ett nytt avtal för facket förutom löneökningar är VAB-utfyllnad och avsättningar till deltids/flexpension. Facken vill att arbetsgivaren ska betala löneutfyllnad upp till 80 procent av lönen under 5 dagar per år till anställda som vårdar sina barn.
Unionens Martin Wästfelt pekar också på krav på jämställdhet och arbetsmiljö. Dessutom säger han att arbetsgivarna har krav på ökad flexibilitet på de olika avtalsområdena.
Teknikföretagens Tomas Undin säger:
– Flexibiliteten finns i diskussionen om de allmänna villkoren och det kan jag kommentera senare. Det har inte direkt med löneavtalet att göra.
”Lasförhandlingar påverkar inte”
Natten innan löneförhandlingarna började bröt las-förhandlingarna samman. Unionens och PTKs förhandlingschef Martin Wästfelt säger dock att de misslyckade förhandlingarna inte påverkar de pågående löneförhandlingarna.
Det här är Opo
Opo står för opartiska ordföranden. Det är industriparternas egna medlare. De är sex till antalet och de har alla haft ledande uppdrag hos fack och arbetsgivareorganisationer. Deras ordförande är Erland Olauson.
Förhandlingarna om nya löner började 1 oktober. Nu sker löneförhandlingarna i opo:s regi. Fack och arbetsgivare har under oktober bara träffats i diskussioner om de särskilda kraven som finns på de olika avtalsområdena.
Efter förhandlande om löneökningar och fördelningsfrågor, kommer opo till sist att presentera en slutlig hemställan och förhoppning är att det nya avtalet är klart till sista oktober.