Hon vill visa människorna bakom flyktinginvandringen Atoosa Farahmand stratade en hashtagg med hjälp av sitt Facebookinlägg. Foto: Privat

Hon vill visa människorna bakom flyktinginvandringen

Under hashtaggen Jagär2015 sprids just nu berättelser från flyktingar som idag är del av det svenska samhället, med jobb och språkkunskaper – en motvikt till politikers bild av flyktingkaos. Forskaren Marie Hållander menar att personliga vittnesmål ofta lockar fram empati.
18 mar 2020 | 10:30
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Under #jagär2015 samlas just nu över 1 500 berättelser på Facebook och Instragram från människor med erfarenhet av flykt och av flyktingmottagande. De allra flesta kommer från personer som berättar framgångssagor ur ett samhällsperspektiv – de har gått i skola, lärt sig svenska, fått arbete och betalar skatt. Att de historierna får dominera har mötts av viss kritik. Ska din rätt till asyl mätas i om du lyckas få ett jobb?

– Tanken var från början att det finns en annan sida av 2015 än den vi ofta får från politiker, ett sätt att inte få dem att alltid tänka och prata så negativt om flyktingar. Vi är alla människor, vi är inte siffror. Det gäller också de inte är lika lyckade exempel, som inte varit lyckliga nog att få uppehållstillstånd utan fortfarande går papperslösa i Sverige, säger grundaren Atoosa Farahmand, Malmöbaserad dansare och konstnär.

Den tredje mars skrev hon ett öppet brev till Ulf Kristersson på Facebook, efter att Moderaterna delat en bild på partiledaren i jaktmundering med texten ”Stärk gränsen! Flyktingkrisen 2015 får aldrig upprepas”.

Jag är inte bara en siffra, jag är en kropp med erfarenheter och tankar.

I sin text skrev Atoosa Farahmand att hon är stolt över att hon var asylsökande under flyktingkrisen 2015 och att hon är en del av 2015 som många andra, att hon arbetar, betalar skatt, respekterar lagar och talar flytande svenska. ”Det finns många människor från flyktingkrisen 2015 som gör sitt bästa för att vara en del av detta land, men du gör det svårare för oss att känna att Sverige är vårt hem”, skriver hon.

Hennes inlägg har delats över 5 400 gånger. Andra började också skriva om sina erfarenheter av 2015 under hashtaggen. Hittills har Atoosa Farahmand fått in över 1 500 berättelser, säger hon.

– De ska lämnas över till våra 349 riksdagspolitiker. Jag vill att de ska väckas, att de inte bara ska tänka negativt. Sverige måste kunna uppmuntra de andra EU-länderna, berätta att det faktiskt har varit bra för landet. Sverige har fått massor av nya krafter, möjligheter och kulturer genom att flyktingar kom hit.

Forskare: Viktigt skapa sammanhållen berättelse

Vittnesmål fyller en viktig funktion i vårt samhälle, inte minst för att väcka empati. Det säger Marie Hållander, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola. Hon har forskat på hur vittnesmål används i skolundervisning, av till exempel Forum för levande historia.

Marie Hållander forskar om vittnesmåls betydelse. Foto: Stockholms universitet.

– Personliga vittnesmål har ofta funktionen av att locka fram just empati, som ju är en känsla som är viktig och högt värderad i samhället. Men vad som väcker din empati beror på vem du är, berättelsen formas efter mottagaren.

Vittnesmål kan alltså användas som en motberättelse till den som presenteras.

– Många politiker ger en bild av 2015 som någon sorts strukturkaos, medan de här vittnesmålen visar andra erfarenheter. ”Jag är en person som kom 2015 som också har integrerats in i samhället. Jag är inte bara en siffra, jag är en kropp med erfarenheter och tankar. ”

En viktig effekt av vittnesmål är att skapa ett ”vi” inom en grupp för att kunna ge en sammanhållen berättelse. Och det kan kräva att berättelserna håller sig inom samma ramar.

”Jag är 2015” är någonting positivt som händer i sociala medier, det tror jag folk kan behöva just nu.

– Och det blir ju också tydligt här att det är vissa berättelser som kanske försvinner, de som inte är lyckade. Även om det går att se exempel i gruppen där någon skrivit ”jag är arbetslös, får jag stanna ändå?”

Kan skapa opinion

Vi får vår världsbild bekräftad genom vittnesmål, det skapas en gemenskap bland de som delar, ett ”vi”, säger Marie Hållander.

– Den här gruppens funktion blir kanske inte att påverka omgivningen, alltså de som redan röstar på partier som ställer sig emot flyktingar, utan att bekräfta själva gruppen. Det tänker jag också kan vara väldigt viktigt för att skapa opinion och att skapa förändring. Har man inte ett formulerat ”vi” i detta så är man bara utspridda individer.

Atoosa Farahmand fortsätter att samla berättelser och hoppas ta dem vidare på flera sätt. Hon har fått förslag om både bok och utställning, men det första och viktigaste är att föra dem vidare till makthavare. Ulf Kristersson, som hennes eget inlägg riktade sig till, har inte gett något svar ännu.

– Men jag skrev egentligen inte bara till honom, jag ville nå ut till andra politiker. Men jag hoppas såklart att han vill svara.

Hon hoppas också att berättelserna kan fylla en funktion just i dessa dagar.

– ”Jag är 2015” är någonting positivt som händer i sociala medier, det tror jag folk kan behöva just nu.

18 mar 2020 | 10:30

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev