Redan i mitten av 1980-talet kom antalet kvinnor med högskoleutbildning ikapp männen, och sedan dess har de kommit att dominera vad gäller högre utbildning. År 2017 hade hela 40 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer medan detsamma gällde för endast 26 procent av männen.
Det här får Claes Stråth, en av medförfattarna till ESO-rapporten ”Jämställdhet räknas” och tidigare generaldirektör för Medlingsinstitutet, att påstå att debatten inte hängt med utvecklingen.
– Just när det gäller de här frågorna, utbildningen, tycker jag att debatten har utgått från tiden vi vuxit upp, när det var män som gick högre utbildningar, säger Claes Stråth till Arbetsvärlden.
I rapporten sias det om att högkvalificerade jobb framför allt kommer att bemannas av kvinnor de kommande decennierna. Överrepresentationen av kvinnor på högskolorna ser nämligen ut att öka.
– Ändå finns det problem inom akademin för kvinnor att ta sig ända upp till de högsta positionerna, så som professorer, säger högskoleminister Matilda Ernkrans (S) till Arbetsvärlden.
Tyvärr har vi också en effekt av högerpolitik som gjort att inte alla gymnasieprogram ger högskolebehörighet
Det, parat med att en mindre andel män läser på högskola, kallar hon för det ”dubbla jämställdhetsproblemet”.
Enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, var andelen kvinnliga professorer bara 29 procent år 2017. Det har dock skett en snabb ökning: sedan 2008 har siffran stigit med 10 procentenheter, från 19 procent. Och nya siffror visar att doktorandnybörjarna för första gången någonsin var majoritet kvinnor, 51 procent. I början av 1990-talet var det bara ungefär en tredjedel kvinnor. Samtidigt har andelen nyrekryterade kvinnliga professorer minskat de senaste två åren, förutom inom medicin och hälsovetenskap.
Är jämställdhet samma möjligheter eller lika utfall?
– Jag drivs av att det ska finnas goda möjligheter att studera vidare oavsett kön, geografi eller klass. Det handlar bland annat om att se till att det finns tillgång till högre utbildning i hela landet. Tyvärr har vi också en effekt av högerpolitik som gjort att inte alla gymnasieprogram ger grundläggande högskolebehörighet. Där lyckades man göra sträckan till högre studier längre för många, säger Matilda Ernkrans.
Grundläggande högskolebehörighet slopades från yrkesprogrammen när gymnasieskolan gjordes om 2011, under dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L). I juni 2018 avslog också M, L, C, KD och SD ett förslag från regeringen om att återinföra behörigheten på yrkesutbildningarna på gymnasiet.
Matilda Ernkrans menar att det inte går att ta sig an ojämlikheterna i utbildningsväsendet utan att ha ett klassperspektiv.
– Vi måste jobba vidare med att få unga män från arbetarklass vidare till högre utbildning. Det är givetvis inte så att alla måste gå högre utbildning, men man ska ha möjlighet till det, exempelvis genom fler vägar in till högre studier, säger Matilda Ernkrans.
Som exempel nämner hon det nationella behörighetsprovet som regeringen gett i uppdrag åt UHR att ta fram, och som kan komma att genomföras i full skala under 2025.