Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
ESO-rapport: Männen på väg att halka efter Sedan flera decennier tillbaka är det fler kvinnor än män som tar examen vid universitet och högskola, och kvinnor klarar sig bättre än män på samtliga utbildningsnivåer. Foto: Veronica Johansson / SvD / TT

ESO-rapport: Männen på väg att halka efter

Jämställdhet Kvinnornas dominans på högskolorna ser ut att hålla i sig, vilket väntas göra det svårt för männen att konkurrera om kvalificerade jobb i framtiden. I en ny ESO-rapport pekar Claes Stråth och Bengt Göran Emtinger på att männen kan komma att behöva jämställdhetssatsningar.
15 jun 2020

Sedan flera decennier tillbaka är det fler kvinnor än män som tar examen vid universitet och högskola, och kvinnor klarar sig bättre än män på samtliga utbildningsnivåer. I den nya rapporten ”Jämställdhet räknas” från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, visar rapportförfattarna hur kvinnor snabbt har flyttat fram sina positioner i samhället efter historiska reformer från slutet av 1960-talet och in på 1980-talet.

Medan fokus i jämställdhetsdebatten ofta ligger på jämställda styrelser i de största börsbolagen, där Sverige ligger på en tredjeplats i EU, så pågår en snabb frammarsch för kvinnor på en rad andra områden där makt och inflytande över samhället också utövas. Ett axplock från den färska ESO-rapporten visar att kvinnor dominerar som chefer på Domstolsverket, i Länsstyrelsen och på Åklagarmyndigheten. De är också i majoritet bland generaldirektörer, svenska EU-parlamentariker, och som chefer på Regeringskansliet.

Samtidigt blir fler yrken som tidigare varit mansdominerade (definieras som minst 60 procent män) kvinnodominerade om man tittar på de yngre åldersgrupperna (30–39 år), exempelvis jurister, marknadsförare, arkitekter och journalister. Andra yrken får också en majoritet kvinnor, så som biologer och farmakologer, läkare, revisorer och finansanalytiker, fysiker och kemister.

Just när det gäller de här frågorna, utbildningen, tycker jag att debatten har utgått från tiden vi vuxit upp

Nyckeln är den högre utbildningen. Redan i mitten av 1980-talet kom antalet kvinnor med högskoleutbildning ikapp männen, och år 2017 hade hela 40 procent av kvinnorna en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer medan detsamma gällde för endast 26 procent av männen. Det är en utveckling som fortsätter om man ser på högskolornas studentpopulationer.

Rapportförfattarna Claes Stråth och Göran Emtinger är båda i 70-årsåldern och växte upp i ett annat Sverige på 1950- och 1960-talet, då bara några få procent av kvinnorna hade högre utbildning och mer än hälften var hemmafruar. Claes Stråth, som tidigare varit chef för Medlingsinstitutet, menar att utvecklingen sprungit ifrån jämställdhetsdebatten.

– Just när det gäller de här frågorna, utbildningen, tycker jag att debatten har utgått från tiden vi vuxit upp, när det var män som gick högre utbildningar. Och det är i de flesta fall samma grund för jobb som gäller, utbildning. Här tror jag att pojkar och män kommer behöva stöd, säger Claes Stråth.

Har män mer makt än kvinnor i Sverige?

– Om man tittar på faktorerna som är definierade i jämställdhetsmålen så är män mer mäktiga på vissa håll och kvinnor på andra. Vi kan exempelvis titta på 18 toppositioner vid två tidpunkter med ungefär ett decenniums mellanrum och se att kvinnor har ökat sin representation till mellan 40 och 60 procent på 13 av dessa, säger Claes Stråth.

Det är framför allt i offentlig sektor och inom staten som kvinnor blivit dominerande, också på topposter. Men rapportförfattarna skriver att förändringarna i utbildningsnivå mellan könen innebär att anställda med hög  kompetens kommer att vara övervägande kvinnor under de kommande decennierna. Samtidigt noterar de att lönen för högskoleutbildade kvinnor de senaste tio åren ökat mer än för högskoleutbildade män i alla sektorer på arbetsmarknaden.

15 jun 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.