Linnea Lindqvist, rektor på kommunala Hammarkullsskolan i Göteborg, fick stor respons när hon för några dagar sedan skrev på Twitter om hur hon vid flera tillfällen blivit kontaktad av friskolerektorer som sökte ”referenser” på elever som ville börja på deras skolor. I alla fall har det handlat om elever som behöver stöd, berättar hon.
– Jag har varit tydlig med att jag inte kan ge information om elever till utomstående. Men när vi har gjort skolan till en marknad så är det inte konstigt att det här händer. För friskolor handlar det om pengar och för kommunala om rykte och varumärke, säger Linnea Lindqvist, som också är en aktiv debattör i frågor om skolans styrning.
Om skolan har plats så måste du ta emot eleven.
Första gången det hände var hon helt ny som rektor och tyckte det var svårt att säga ifrån. Till slut pratade hon med huvudmannen som bad om ursäkt. Men om samma situation hade uppkommit nu hade hon inte tvekat att ringa Skolinspektionen.
Flera andra rektorer har svarat henne med vittnesmål om liknande situationer. Många kommer från kommunal verksamhet, men det har även kommit fram berättelser från friskolor. Bland annat skriver Edward Jensinger, skolledare på friskolan NTI-gymnasiet i Lund, att han fått liknande samtal från både friskolor och ”finare” kommunala skolor. ”Kommer ihåg en av de senare som sa ’Vi jobbar inte med specialpedagogik och speciallärare’. Blev rätt paff!”
”Lagstiftningen är solklar”
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är märkbart irriterad över att en stor del av debatten har kommit att handla om friskolor.
– Jag känner inte igen den här bilden. Däremot vet jag att flera av våra medlemmar säger att kommunala skolor sagt till föräldrar att det är bättre om de söker sig till friskolor ifall deras barn har särskilda behov.
Friskolornas riksförbund har ingen samordning kring eventuella problem som skulle kunna uppkomma vid urval och intag till skolor.
– Det behövs inte. Lagstiftningen är solklar – om skolan har plats så måste du ta emot eleven. Och om föräldrar har synpunkter får de vända sig till Skolinspektionen, säger Ulla Hamilton.
Urvalsprocessen ska vara transparent
Emelie Högberg, undervisningsråd på Skolverket, säger att hon inte kan ta ställning till uppgifterna som kommit fram i det här fallet men att det finns tydliga principer om vad som gäller vid urval.
– Generellt gäller att fristående grundskolan ska utgå från godkända urvalsgrunder som exempelvis kötid eller syskonförtur och för gymnasiet utgår man från meritvärdet av grundskolebetygen.
En viktig princip är också att det ska vara lätt att förstå vad det är som gäller vid urval till skolan.
– Urvalsprocessen måste vara transparent, det måste tydligt framgå hur den kommer att gå till inför att den görs. Och det måste vara tydligt för föräldrar vars barn inte kom in varför det blev så, säger hon.
Rektorn Linnea Lindqvist säger att hon gärna talar med nya skolledare så fort eleven fått en placering på deras skola. Överlämning är en viktig del av hur det ska gå till. Den bilden bekräftas av Emelie Högberg på Skolinspektionen.
– När en elev väl har fått en plats förekommer det överlämning av information. Det är för att säkerställa kontinuitet och att eleven ska få stödinsatser skyndsamt om det behövs. Men det finns inget krav på att man ska lämna sådana upplysningar innan eleven har fått en placering.