Hon kämpar ännu för kollektivavtal på Nordea

Sedan i juni är Tiina Kukk framgångsrik klubbordförande i den estländska bankvärldens enda fackklubb. Två av tre anställda har tecknat medlemskap i ett land där facket närmast är ett skällsord.

Det har hjälpt att Tiina är färgstark, att hon varit chef i många år och dessutom är gitarrist i bankens eget rockband.

– Alla på banken känner mig, säger hon.

Men det fackliga engagemanget har satt igång rykten, tissel och tassel som hon inte hört förr, säger Tiina till Arbetsvärlden.

Nordea Estlands nya klubbordförande Tiina Kukk anser inte att företagsledningen tar förhandlingarna på allvar. Efter ett halvår har inga framsteg gjorts. Foto: BÖRGE NILSSON/Textra

Av företaget anklagas hon för att skrämma in medlemmar i facket. Och i ett mejl från en hög chef, hon vill inte säga vilken, med kopia till hennes fackliga kollegor Taago Pähkel och Tarmo Kase, finns fler beskyllningar.

– Det är därför vi har valt den här lösningen med tre förtroendemän som delar på jobbet. Då blir inte Tiina som ordförande lika ensam och utsatt som Hannes blev, säger fackliga kollegan Tarmo Kase.

Hannes heter Veskimäe i efternamn och har papper från Arbetsdomstolen på att han blev diskriminerad av Nordea i Estland för att han arbetade fackligt (se faktaruta) och att det var olagligt sparka honom. I mars köptes han ut för en hemlig summa.

Efter domarna i Arbetsdomstolen och med tre nya fackliga företrädare försvann den rädsla som präglat de anställda.

Banken säger att den inte har något emot facklig verksamhet och kollektivavtal. Allt färre verkar tro på det eftersom förhandlingarna dragit ut på tiden.

– Det har gått sex månader. Företaget måste förstå att det här inte är en lek. De måste ta förhandlingarna på allvar, säger Tiina Kukk.

Räknar med att tio till tjugo procent förlorar jobbet

Tarmo Kase hade skrivbordet intill förre klubbordföranden Hannes Veskimäe som blev utfryst och mobbad av ledningen. Behandlingen av Veskimäe fick honom att själv engagera sig fackligt. Foto: BÖRGE NILSSON/Textra

Det mörka moln alla lever under är att Nordea och norska DNB förklarat att de ska gå samman i Baltikum.

– Vi vill säkra acceptabla villkor inför samgåendet. Vi räknar med att tio till tjugo procent blir av med jobben, säger Tarmo Kase.

Klubbens krav är modesta, med svenska mått mätt. Där lagen bara ger en månads uppsägningslön, vill de ha tre månader om man varit anställd fem till tio år och fem månader om man arbetat längre än tio år i företaget.

– Vi vill att personalen ska få tid på sig att hitta nya jobb, säger Tarmo Kase.

De vill också skriva in redan existerande förmåner som den extra semestervecka man får efter tio års anställning och vinterveckan efter två år.

– Nordeas löner är inte de högsta på finansmarknaden men övriga förmåner är bra. Dem vill vi ha kvar, säger Tiina Kukk.

”Nordea saknar vilja att nå en överenskommelse”

På Nordea Estland är Taago Pähkel jurist på den avdelning där Tiina Kukk är chef. Nu är han en av tre i fackklubbens ledning. Foto: BÖRGE NILSSON/Textra

Estländska Liina Carr, facklig sekreterare vid Europafacket ETUC i Bryssel, har följt händelserna vid Nordea på nära håll.

– Den senaste förhandlingen visar att det inte finns någon vilja från banken att nå en överenskommelse, säger hon.

Konflikten mellan anställda och ledning på Nordea har väckt stor uppmärksamhet i Estland, där ytterst få privata tjänstemän är fackligt organiserade.

Att fackligt aktiva möter hot och ryktesspridning är snarast regel.

– Här beter sig Nordea helt som ett estländskt företag och inte som ett nordiskt företag med verksamhet i Estland, säger Liina Carr.

Tolv år i EU tycks inte ha ändrat på det.

– Nu måste vi få ett slut på den dubbelmoral som gör att skandinaviska företag kan erbjuda helt andra villkor i Estland än de gör hemma, säger Liina Carr.

”Neutral syn på fackligt medlemskap”

I ett mejl skriver Nordea Estlands kommunikationschef Margus Mets att Nordea är och har varit en god arbetsgivare och har en neutral syn på fackligt medlemskap. Eftersom det saknas kollektivavtal i finanssektorn, skriver han, täcker förhandlingarna ett brett område och har inget slutdatum.

”Nordea har visat engagemang och vilja att nå en överenskommelse genom att presentera ett balanserat utkast till överenskommelse i september 2016. Sedan dess har parterna diskuterat olika förslag till ändringar och förbättringar”, fortsätter Margus Mets.

Arbetsgivarens avtalsförslag kom från Prisma-kedjan

Klubbordförande Tiina Kukk är inte imponerad av det motförslag som Nordea lämnat.

– Det var ett avtal från handeln, från Prisma-kedjan. De hade inte ens tagit bort koden som visade var avtalet kom ifrån. Det här är inte seriöst, säger hon.

Kommunikationschefens kontroversiella Facebookinlägg

Nordeas negativa attityd till att en fackklubb bildats på företaget har varit en följetong i estländska medier i ett och ett halvt års tid.

I oktober 2016 berättade Estlands motsvarighet till Dagens Industri, affärstidningen Äripäev, om de resultatlösa förhandlingarna.

Chefredaktör Meelis Mandel delade artikeln på Facebook.

En av kommentarerna kommer från en före detta medarbetare på Äripäev som kritiserar Mandel för att torgföra fackets världsbild som han tycker är felaktig.

"Jag har inga höga tankar om fackföreningar. Som entreprenör varken förstår jag eller stödjer deras världsbild och logiken i hur de arbetar. Ännu mindre förstår jag den redaktionella policyn hos Äripäev Online. Jag är mycket bekant med denna sajt eftersom jag själv har gjort den med passion och glöd för många år sedan. Men nu verkar den vara bärare av helt andra värden och en helt annan världsbild. Därför är jag besviken. Disclaimer: Jag ägnar mig för närvarande åt PR för Nordea :-)"

Postningen kom från Margus Mets konto på Facebook. Han är Nordea Estlands kommunikationschef med titeln "Head of Corporate communications in Estonia".

+ Expandera