Macrons minimilönambitioner går antagligen i stöpet Ett minimilönsdirektiv lär inte komma till stånd under Frankrikes EU-ordförandeskap. (AP Photo/Francois Mori) PAR108

Macrons minimilönambitioner går antagligen i stöpet

Minimilöner Direktivet om minimilönerna ser ut att dröja. Förhandlingarna om direktivets slutliga utformning har ännu efter två månader inte kommit in på sakfrågor. Det franska ordförandeskapet i EU lär inte ha ett direktiv klart i början av året trots att president Macron har prioriterat frågan hårt.
Carl von Scheele
4 mar 2022
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Förhandlingarna om minimilönedirektivets slutliga utformning mellan Europaparlamentet och ministerrådet har hittills avverkat fyra rundor. Förhandlarna har förutom att gå igenom varandras ståndpunkter talat om tekniska detaljer i direktivet.

Några diskussioner om de sakfrågor där parterna står långt ifrån varandra har ännu inte kommit i gång visar den genomgång av förhandlingsläget som genomfördes i Europaparlamentets sysselsättningsutskott under torsdagen.

– Fortfarande finns ett väldigt stort gap som måste överbryggas mellan parlamentets ståndpunkt och ministerrådets position, sa socialdemokraten Agnes Jongerius, en av parlamentets två förhandlare.

Hon hoppades på en uppmjukning av positionerna via informella möten, men betonade att alla arbetstagare måste täckas av direktivets minimilöneskydd.

Skulle kunna strida mot EU:s grundfördrag

Detta är en kontroversiell fråga av flera skäl. Dels täcker inte kollektivavtalen alla arbetstagare i något av de länder som reglerar frågan via avtalsförhandlingar i stället för via lagstiftning, dels säger ministerrådets rättstjänst att direktivet skulle strida mot EU:s grundfördrag om det får en sådan utformning.

Hennes förhandlarkollega kristdemokraten Dennis Radtke sa sig ha tillförsikt om en framgång i förhandlingarna.

Men det måste finnas vilja att röra på sig från sin position, inte bara från vår sida utan också från ministerrådets sida

– Men det måste finnas vilja att röra på sig från sin position, inte bara från vår sida utan också från ministerrådets sida, sa han.

De båda förhandlarna betonade att artiklarna 4, 5 och 6 var väldigt viktiga i förhandlingarna, men ingen av dem nämnde artikel 1 som reglerar vem som omfattas av direktivet, alltså om det ska gälla alla arbetstagare eller riktas mot arbetstagare i mer obestämd mängd.

Artikel 4 handlar om främjandet av kollektivavtalsförhandlingar och innehåller regler om att avtalen måste täcka 70 procent av arbetstagarna i ett medlemsland. Om inte gränsen uppnås måste landets regeringen vidta åtgärder för att stimulera och stärka parternas förhandlingsförmåga.

Ett golv lär stöta på svårigheter

Parlamentets majoritet, vilket inte omfattar de svenska ledamöterna, vill höja gränsen till 90 procent. Av de nordiska medlemsländerna klarar Sverige och Finland gränsen. Danmark, som tillsammans med Sverige utgör den hårda kärnan i motståndet till direktivet, ligger endast något högre än 80 procent. Där skulle staten behöva stärka förhandlingssystemet om parlamentet får igenom denna punkt, men det är inte troligt.

Artiklarna 5 och 6 gäller enbart länder med lagstadgade minimilöner. Där vill parlamentet bland annat införa ett tvingande golv som sätter minimilönerna till minst 60 procent av medlemslandets medianlöner och/eller 50 procent av medellönerna. Även här lär parlamentet får svårigheter, eftersom ett sådant golv skulle vara ett brott mot EU:s grundfördrag och förbudet att lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.

Fortfarande finns ett väldigt stort gap som måste överbryggas mellan parlamentets ståndpunkt och ministerrådets position

Den långsamma takten i förhandlingarna torde vara en missräkning för det franska ordförandeskapet som haft den som en av tre prioriterade frågor.

Bedömare har spekulerat i att president Macron skulle vilja ha direktivet klart före presidentvalets första omgång i början av april för att kunna använda framgången i valrörelsen.

Minimilöner har tappat i betydelse för Macron

Å andra sidan har det ryska anfallskriget mot Ukraina lyft fram Emmanuel Macron som EU:s kanske starkaste ledare efter hans många samtal och medlingsförsök med Rysslands president Putin. När han på torsdagen annonserade sin kandidatur till en andra period som president är förmodligen en framgång i minimilönenfrågan långt ifrån lika viktig som tidigare.

Invasionen av Ukraina kommer den närmaste tiden vara den helt dominerande frågan i EU och ställer förhandlingarna om minimilönerna och andra mindre akuta frågor i skuggan. Arbetsmarknadsministrarna i rådet har naturligtvis mindre tid att ägna åt förhandlingarna av direktivet än vad de annars skulle ha haft.

Troligen kommer dessa förhandlingar ta mycket längre tid än vad man tidigare förutsatt.

Relaterad läsning

Carl von Scheele
4 mar 2022
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera

    Kommentera artikeln

    Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

    Hämtar fler artiklar