Varje år ansöker runt 600 000 svenskar om sjukpenning och det är inom skola, vård och omsorg som antalet sjukskrivningar är högst. Också inom tillverkning, transport och socialtjänst är det vanligt med sjukskrivningar. Bland höga chefer, politiker och militärer är antalet sjukfall lägst.
Foto: Per Groth/TT
– Arbetsmiljö är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar sjukskrivningar på sammantagen nivå, även om det för enskilda såklart kan finnas privata omständigheter som påverkar, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
Inom vissa enklare serviceyrken arbetar också personer som har svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, vilket tillsammans med utmaningar inom arbetsmiljön ger högre sjukfrånvaro.
Tusentals får diagnosen varje år
De flesta sjukskrivningar beror på psykiatriska diagnoser, som ofta är stressrelaterade. Antalet sjukskrivningar på grund av fysiska faror i arbetsmiljön har däremot minskat under lång tid.
Lärare, psykologer och personal inom vård- och omsorgsyrken löper också en förhöjd risk att drabbas av stressrelaterad ohälsa. En orsak kan vara att de utsätts för hög arbetsbelastning, otydliga krav och därmed hög anspänning på sina arbetsplatser. Särskilt utsatta är anställda som arbetar i kontakt- och relationsyrken i kommuner och regioner och tusentals svenskar sjukskrivs med diagnosen varje år. Nu försvinner diagnosen.
Diagnoskod försvinner men inte tillståndet
Bakgrunden är att det system WHO idag har för att klassificera sjukdomstillstånd ska ersättas med en ny version. I den omarbetade versionen kommer den diagnoskod som finns idag för utmattningssyndrom, UMS, att försvinna.
Den elfte utgåvan av internationella klassifikationen av sjukdomar, förkortad ICD-11, ska vara klar 2028 och då kommer flera klassificeringar att ändras. Från den 1 januari 2028 kommer ICD-11 att gälla i svensk hälso- och sjukvård.
Ingibjörg Jonsdottir är professor i folkhälsovetenskap och chef för Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.
– Tillståndet i sig försvinner inte. Människor kommer att fortsätta att bli sjuka efter långvarig belastning, säger hon.
När diagnosen försvinner behövs nytänkande.
– Då behövs nya lösningar för att klassificera tillståndet utmattningssyndrom. Detta har väckt diskussion, till viss del på felaktiga grunder, säger Ingibjörg Jonsdottir.
Depressionsdiagnos missar koppling till arbete
Hon menar att det gäller att skilja på vad som är klassificering, tillstånd och diagnos. Individer kommer fortsättningsvis att drabbas.
– Ett tillstånd försvinner inte bara för att klassificeringen ändras.
Det hela kompliceras av att UMS-diagnosen endast har använts i Sverige. Det har gjort att det har funnits de som har uppfattningen att tillståndet inte finns i andra länder. Det finns också personer som menar att det inte behövs någon diagnos. Det håller Ingibjörg Jonsdottir inte med om.
– Det finns en risk att man missar viktiga aspekter inklusive orsaksfaktorer kopplade till arbetet om man istället klassificerar tillståndet som depression.
Arbetsvillkor ger ohälsa i offentlig sektor
Hon är också förvånad och bekymrad över att man inte fokuserar tillräckligt på orsakerna till ohälsan som hon menar är arbetsvillkoren i offentlig sektor där många kvinnor arbetar.
– Det är inte jämställt på våra arbetsplatser och inte heller i privatlivet. Jämställhetsvillkoren är en stor utmaning framgent.
I en enkätundersökning som gjordes på uppdrag av Försäkringskassan under 2024 deltog 4 1000 personer som varit sjukskrivna i fem till sju månader. Samtliga hade haft psykiatriska diagnoser eller besvär i rörelseorganen samt andra diagnoser. Rapporten är unik eftersom Försäkringskassan för första gången försökt ta reda på vilken rehabilitering de sjukskrivna får och behöver för att komma tillbaka till jobbet samt om den är tillfredställande.
Psykiatriska diagnoser särskilt jobb-kopplade
I Försäkringskassans rapport uppgav 66 procent av de som sjukskrivits att arbetet var en bidragande orsak till sjukskrivningen. För dem med psykiatriska diagnoser var siffran 86 procent. Då var framför allt stress och hög arbetsbelastning anledningen till sjukskrivningen. Närmare var femte trodde att de skulle ha kunnat komma tillbaka snabbare i arbete om vården varit bättre.
”Fler chefer behöver stötta sina anställda tillbaka i arbete,” sa Cecilia Eek, projektledare på Försäkringskassan i en kommentar i samband med att enkäten publicerades.
Två tredjedelar fick stöd av arbetsgivaren
Två tredjedelar av de svarande ansåg att de fått det stöd de behövde från sin arbetsgivare under den period de varit sjukskrivna, medan en femtedel tyckte att de inte fått något stöd alls.
Ungefär 60 procent uppgav att de tyckte att arbetsgivaren vidtagit någon form av anpassning av arbetet för att den sjukskrivne skulle kunna komma tillbaka till jobbet. Bland dem med psykiatriska diagnoser hade tre av fyra fått hjälp med någon form av anpassning. Även åtgärder via företagshälsovården var vanligare vid psykiatriska diagnoser.
Av de som inte ansåg att de fått den hjälp de behöver från arbetsgivaren, framkom fyra önskemål. Att arbetsgivaren ska stötta och kommunicera mer, att arbetsgivaren ska vidta fler åtgärder och anpassningar, att arbetsgivaren i högre grad ska ta initiativ och ansvar samt att arbetsgivaren tar tag i den psykosociala arbetsmiljön.