Forskare: Folk behöver mer systematiskt stöd i omställningen

Professorerna Martin Henning och Rikard Eriksson har tittat på var det finns produktiva alternativa jobb för uppsagda i branscher som nu drabbas mest av coronakrisen. Vilka jobb finns i relaterade yrken? Och hur kan samhället hjälpa till i den här krisen?

I en sådan situation är det mycket begärt av individerna att för egen maskin kunna identifiera och hitta produktiva jobb. Då måste man som individ i så fall göra pionjärinsatser.

– Det visar sig att många av de mest relaterade jobben ligger inom branscher som i sig själva också är drabbade, berättar Martin Henning för Arbetsvärlden. I en sådan situation är det mycket begärt av individerna att för egen maskin kunna identifiera och hitta produktiva jobb. Då måste man som individ i så fall göra pionjärinsatser.

Allra svårast ser det ut att vara för de som jobbar i sektorn kultur, nöjen och fritid – här finns mycket få tydliga alternativ inom branscher som inte är påverkade av coronakrisen (se mer i faktarutan i slutet av artikeln).

Lika viktigt att se vad man nästan kan

Martin Henning, professor i ekonomisk geografi på Handelshögskolan i Göteborg.
Foto: Malin Tengblad/Handelshögskolan

Forskarna är båda professorer i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg respektive Umeå universitet. De har  arbetat med frågan om rörlighet på arbetsmarknaden i ett längre perspektiv, och vad som händer när man flyttar människor mellan yrkesområden.

– Då har vi sett att det finns många positiva aspekter i att använda sig så mycket som möjligt av befintlig kompetens när man växlar över till nya yrken, berättar Martin Henning för Arbetsvärlden.

För att få en produktiv omställning är det viktigt, menar de, att identifiera inte bara vad en individ redan kan, utan också vad hen nästan kan, därefter vilka andra jobb som kan finnas inom ett kompetensknippe som kräver en mindre utbildningsinsats.

Försök till matriser över drabbade yrken

Genom att göra en typ av matris över alternativen de vanligaste jobben enligt SCB inom de tre mest varseldrabbade sektorerna: hotell och restaurang, handel respektive kultur, nöje och fritid, har de fått en första översiktlig bild över problemet.

Metoden är inte helt skarp, konstaterar Martin Henning, eftersom ett problemen har varit bristen på detaljerad information om vilka specifika yrken som drabbats mest av varsel. Däremot, menar forskarna, skulle ansvariga analysmyndigheter, som Arbetsförmedlingen, kunna göra en sådan mer detaljerad analys. Därefter har man listat vilka alternativa jobb som finns för de här vanligaste yrkena i relaterade yrken genom att titta på hur arbetskraften har rört sig tidigare och komplettera det med egna analyser av kompetenser.

Det är inte säkert att det är en bra idé att gå tillbaka till samma bransch som man lämnade. Erfarenheter visar att det då finns en förhöjd risk att bli av med jobbet igen

Martin Henning förklarar att det här kan vara särskilt viktigt i en akut kris som coronakrisen.

Det är lockande att snabbt matcha individerna till vilket ledigt jobb som helst, eller för varslade att vänta tills själva hälsokrisen är över för att försöka gå tillbaka till samma jobb eller bransch som förut.

– Egentligen vill man ju inte att de ska ta vilka jobb som helst, vi vill ju att de ska ta jobb där de är produktiva, och det är det som svenska modellen bygger på. Men det är inte heller säkert att det är en bra idé att gå tillbaka till samma bransch som man lämnade. Erfarenheter visar att det då finns en förhöjd risk att bli av med jobbet igen, säger han, och hänvisar bland annat till egna studier av industrin i Västsverige.

Kompetensknippen

Enligt Martin Henning och Rikard Eriksson kan varslad personal i en bransch sällan gå direkt över till bristyrken i andra branscher om man ska använda sitt redan uppbyggda humankapital. Både företag och individer kan tjäna på det som kallas den relaterade rörligheten, att man använder så mycket som möjligt av befintlig kompetens till jobb i nya yrken.

Så genom att identifiera vad en individ nästan kan för att bredda sina kompetenser, kan man öka möjligheten att röra sig över längre avstånd i sitt kompetensknippe än vad som ser bäst ut vid en första anblick.

Men jobbar inte olika aktörer redan på det här sättet?

– Jo, delvis, man säger ofta det. Men det är en sak att ha en intuitiv känsla för det, en annan är att systematiskt arbeta med det, och min bild är att Sverige inte har ett bra systematiskt arbete för att analysera kompetensknippen.

Ett innovativt exempel i coronakrisen är Sofiahemmets kortutbildning för permitterad kabinpersonal från flyget att hjälpa till i vården.

– Det är en typ av rörlighet som vi i vanliga fall inte observerar. Det kanske inte blir någon massförflyttning, men det hjälper för stunden. På sikt måste man lägga till kompletterande utbildning för att de ska kunna stanna i vården.

– Den här studien visar på behovet av att hjälpa människor att bredda sitt humankapital lite. För det är ju så att när man sitter i en akut situation, är det lätt att bara se de mest uppenbara alternativen. Då lämnar man ett väldigt stort krav på individen till ett experimenterande. Man använder inte det vi redan vet.