Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Folkhälsomyndigheten kartlägger rörelsemönster med mobildata Kristofer Ågren på Telia berättar att datatjänsten ger en bild över hur folk rör sig under Coronapandemin.

Folkhälsomyndigheten kartlägger rörelsemönster med mobildata

Folkhälsomyndigheten har tagit hjälp av Telia för att följa medborgarnas rörelsemönster i sitt arbete mot smittspridningen. "Uppgifterna kan också användas som underlag för beslut om eventuella åtgärder", skriver myndigheten om samarbetet.
8 apr 2020

I sitt arbete med att förhindra smittspridningen av det nya coronaviruset tar Folkhälsomyndigheten nu hjälp av Telias tjänst Crowd Insights. Tjänsten innehåller data över hur teleoperatörens abonnenter har rört sig, baserat på vilka telemaster deras mobiltelefoner kopplat upp sig mot.

­– Vi hoppas att det är till gagn för samhället, säger Kristofer Ågren, chef för Data Insights på Telia.

Datan levereras med 48-timmars fördröjning och gör det möjligt för Folkhälsomyndigheten att följa hur grupper av människor har rört sig i samhället. Men det är inte fråga om exempelvis data på individnivå likt den smittspårning som exempelvis kinesiska myndigheter använt sig.

– Det vi använder för positionsangivelse är baserat på vilka master en mobil kopplat upp mot. Det är alltså inte GPS och inte ens tekniskt möjligt med den här datan att följa någon på individnivå, säger Kristofer Ågren.

Hur garanterar ni att integriteten och anonymiteten för den enskilde bibehålls?

– Vi har en process som genomför en anonymisering och aggregering av datan, på ett sådant sätt att det inte går att identifiera någon enskild. Vi har tagit hjälp av ett externt specialistföretag för att se om det går att knäcka och då kommit fram till att det inte går.

Kristofer Ågren förklarar att datan som Folkhälsomyndigheten tar del av bygger på uppskattningar av antalet personer och därför är uppräknad utifrån Telias marknadsandel.

Inte ens tekniskt möjligt för oss att kunna fastställa en identitet

Hur gör ni för att anonymisera de fall där exempelvis en person bor ensligt och färdas i områden där det inte finns så många abonnenter?

– Vi har ett minimifilter och multipla steg i den här processen för att säkerställa anonymitet. Det är inte ens tekniskt möjligt för oss att kunna fastställa en identitet på en enskild abonnent, säger Kristofer Ågren och förklarar vidare att ju färre abonnenter i ett område, desto större yta omfattas för att garantera anonymitet:

– Ju färre signaler det finns, desto mindre precision. Är det för få signaler så dyker det inte ens upp i vår tjänst.

Teleoperatörerna om rörelsedata

– Tele 2 tar våra kunders integritet på stort allvar och är därför väldigt restriktiva med den här typen av dataanvändning. Vi har aggregerad data som skulle kunna säga något om rörelsemönster i Sverige, men vi säljer inte motsvarande tjänst som den Telia presenterar och vi kan inte med säkerhet säga om vi har jämförbar data eller inte. Vi har löpande kontakt med myndigheter, främst genom PTS men även direkt med MSB. I nuläget har vi dock inte fått några förfrågningar av det här slaget, säger Joel Ibson, Tele 2:s kommunikationsansvarige.

– Vi har en löpande och god dialog med myndigheterna i Sverige för att hantera den rådande situationen. Än så länge har vi inte fått någon specifik förfrågan om att dela data för att kartlägga rörelsemönster, så som skett i exempelvis Norge. Generellt vill vi bidra på alla sätt vi kan för att motverka smittspridningen, samtidigt som vi också behöver säkerställa att vi följer gällande lagar och regler när det gäller exempelvis integritetsfrågor, med anonymisering av data och andra krav som ställs på oss som operatör i sammanhanget, säger Jimmy Ahlstrand, chef för Corporate Affairs på Telenor.

Även Tre Sverige har fått frågor om sitt arbete med rörelsedata.

+ Expandera

Arbetsvärlden har sökt Folkhälsomyndigheten med frågor om samarbetet sedan i måndags. Folkhälsomyndigheten har begärt mer tid att besvara frågorna, men har därefter publicerat ett pressmeddelande om syftet med samarbetet:

”Avsikten är att använda informationen för att studera hur rörelser i befolkningen kopplar till spridningen av covid-19 i Sverige. Uppgifterna kan också användas som underlag för beslut om eventuella åtgärder, och för att utvärdera effekten av redan vidtagna åtgärder, som rekommendationer om att hålla avstånd och att undvika onödiga resor”

Lokaliseringsdatan är helt ok att lämna vidare till tredje part så länge den är anonymiserad och aggregerad, meddelar Post- och telestyrelsen.

I Norge har ett liknande samarbete mellan teleoperatören Telenor och myndigheten Folkhelseinstituttet varit på plats sedan ett par veckor tillbaka. Statistikern Gunnar Rø berättar att datainhämtningen från teleoperatören möjliggjort en bättre överblick över norrmännens rörelsemönster

– Datan hjälper till att uppskatta antalet människor som reser mellan kommunerna. Det gör att vi kan skapa en modell med resultaten på kommunnivå, säger han.

I likhet med det svenska samarbetet får den norska myndigheten ingen data på individnivå.

–  Vi använder bara data över hur många som rest mellan kommun A och kommun B. När det är färre än 20 personer som har rest mellan kommuner så får vi inte ta del av antalet. Eftersom vi bara har aggregerad data kan vi inte följa någon enskild individ, säger Gunnar Rø.

 

8 apr 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.