Finland lägger ned basinkomst – brittiskt system kan locka mer Den finska regeringen söker andra lösningar än basinkomst. Foto Jonas Ekströmer / SCANPIX

Finland lägger ned basinkomst – brittiskt system kan locka mer

Helsingfors När Finland den första januari i fjol införde ett försök med basinkomst åt arbetslösa, var intresset på topp inte minst från utlandet. Nu läggs experimentet ned och politikerna söker efter andra stödformer som ska få fler i arbete.
Sören Viktorsson
25 apr 2018

När det tvååriga försöket med basinkomst sjösattes rapporterade inte minst internationella media flitigt om ”Europas första regeringsuppbackade experiment” i frågan.

Sedan en tid står det klart att pilotprojektet, som avslutas nu vid årsskiftet, inte kommer att få någon uppföljning. Och avvecklingen har skett utan någon mer omfattande debatt exempelvis i media.

‒ Visst har saken fått uppmärksamhet. Men den har varit utspridd under en längre tid alltsom regeringen stegvis frångått att satsa mer pengar på basinkomstförsöket.

Rösten tillhör Sylvia Bjon, arbetsmarknadsreporter på Finlands största svenskspråkiga dagstidning Hufvudstadsbladet. Redan i augusti i fjol uppmärksammade hon vad som var på gång i en artikel rubricerad ”Så smögs basinkomsten under mattan – men sprattlar den än?”.

‒ I det läget hade regeringen inte ens börjat tala om en eventuell tilläggsfinansiering i budgeten så att försöket skulle kunna fortsätta, säger hon till Arbetsvärlden.

Försöket har varit utformat på följande sätt;

Från och med januari i fjol har två tusen finländare fått 560 euro (ungefär 5 800 kronor) skattefritt i handen. Det har handlat om långtidsarbetslösa i åldrarna 25-58 år och det slumpvisa urvalet har gjorts av Folkpensionsanstalten, den finländska motsvarigheten till vår försäkringskassa.

Basinkomstens storlek har inte påverkats om och när någon fått exempelvis ett korttids- eller deltidsjobb. Tanken har varit att undvika vad man i Finland kallar ”flitfällan”, det vill säga att arbete med automatik sänker bidragsnivån.

Trend mot villkorad ersättning

Försöket sjösattes ursprungligen av center-högerregeringen under ledning av statsminister Juha Sipilä (C), vars parti till en början var entusiastiskt i frågan.

‒ När Sipilä i lördags talade inför sitt partifullmäktige tycktes han dock vilja börja om från rent bord vad gäller principerna för ett framtida bidragssystem, berättar Sylvia Bjon.

‒ Han verkade tala för bidrag som är villkorade och med krav på aktivitet. Det tolkar jag som åtminstone ett steg bort från basinkomst, tillägger hon.

Fler tecken pekar i samma riktning. I vintras presenterade en arbetsgrupp i Finland, ledd av professor Juho Saari, en modell som inte är generell utan istället bygger på sammanslagna och behovsprövade stöd.

Modellen har sitt ursprung i Storbritannien där den kallas Universal Credit och finansminister Petteri Orpo från Samlingspartiet (motsvarar ungefär de svenska Moderaterna) har visat stort intresse för den.

Universal credit

Universal credit introducerades av den konservativa brittiska regeringen 2013 och ska ersätta sex andra stöd: arbetslöshetsstöd, bostadsbidrag, lönebidrag till lågavlönade, behovsprövat barnbidrag, bidrag till funktionshindrade och försörjningsstöd. Reformen har sedan dess genomgått flera förändringar, kostnaderna har bantats och den har ännu inte fullt ut ersatt de andra bidragen. Syftet är att öka incitamenten till arbete. Kritik mot reformen har rört att den uppges missgynna ensamstående föräldrar, barnfamiljer och egenföretagare.

+ Expandera

‒ Kristdemokraternas partisekreterare Asmo Maanselkä har skrivit en hel pamflett om den och inte heller Socialdemokraterna stöder en basinkomst för alla.

‒ Det är De gröna och Vänsterförbundet som idag talar för villkorslös basinkomst, förklarar Sylvia Bjon.

De blå (en utbrytning ur Sannfinländarna och som sitter i regeringen tillsammans med Centern och Samlingspartiet) har å sin sida en modell med så kallad negativ inkomstskatt, det vill säga en icke villkorad ersättning till personer med låga arbetsinkomster som fasas ut med ökande inkomster.

Direktören för samhällskontakter vid den finländska försäkringskassan, Olli Kangas är en av arkitekterna bakom försöket med basinkomst.

‒ Två år är en alltför kort tid att dra längre slutsatser av ett så omfattande experiment. Vi borde ha fått tilläggstid och mer pengar för att få fram pålitliga resultat, säger han till finländska public service-bolaget YLE och tillägger:

‒ På två år vågar deltagarna inte heller fatta de större beslut, till exempel att omskola sig, som kanske hade varit möjliga ifall försöket varat i fyra års tid.

Finska tjänstemännen: dyrt men nyttigt experiment

Antti Palola, ordförande i de finländska tjänstemännens STTK, säger till Arbetsvärlden att centralorganisationen noga kommer att följa utvärderingen av projektet.

‒ Mycket viktigt är förstås om försöksgruppens sysselsättningsgrad faktiskt stigit jämfört med den så kallade kontrollgruppen. Man kan konstatera att det nuvarande försöket är för dyrt, men också att det säkert är nyttigt och lärorikt.

Samtidigt med försöket gällande basinkomst tillsatte den finländska regeringen i fjol ett projekt kallat TOIMI, med syfte att bereda en totalreform av grundskyddet i Finland för att bidra till högre sysselsättning och minskad ojämlikhet.

‒ STTK är tillsammans med andra arbetsmarknadsaktörer och politiska partier med i den parlamentariska uppföljningsgruppen. Enligt min mening är projektet jätteviktigt med tanke på följande valperiod och regeringsprogram, säger Antti Palola.

Ämnen:
#basinkomst
Sören Viktorsson
25 apr 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan