Lagförslaget PRO Act är ett rött skynke för amerikanska företagsledare. Om det skulle gå igenom blir det lättare att bilda fackklubbar. Bara tre republikanska ledamöter tryckte på ja-knappen vid den senaste omröstningen i representanthuset – en av dem var Lori Chavez-DeRemer.
– Vi måste tänka om när det gäller facket, som är småföretagens vän, inte fiende, manade Chavez-DeRemer sina partikamrater då.
Teamsters stödde Chavez-DeRemer
Chavez-DeRemer avvek från partilinjen även i ett par andra frågor, som gällde pensioner och offentliganställdas rätt till kollektivavtal. När hon ställde upp för omval i sitt distrikt hemma i Oregon berättade hon att hon vet hur viktigt facket är för att hennes pappa var medlem i Teamsters. Lokala Teamsters, liksom brandmannafacket, stöttade hennes kampanj men hon förlorade knappt mot en demokrat.
Det dröjde bara ett par veckor till hon kallades till möte med den tillträdande presidenten. Allt tyder på att ordföranden i Teamsters Sean O’Brien hade lagt in ett gott ord för henne. O’Brien orsakade rubriker i somras när han höll tal på det republikanska partikonventet och sedan meddelade att Teamsters inte officiellt skulle backa Kamala Harris i presidentvalet.
Facken välkomnade valet av minister
Beskedet om Chavez-DeRemer som minister välkomnades av flera stora förbund, som knappast hade väntat sig en liknande kandidat från Trump. Under sin första period rev han upp regler om arbetarskydd och rätt till övertidsersättning – och utsåg företagsvänliga ledamöter i myndigheten NLRB, National Labor Relations Board.
I det här valet fick Donald Trump en större del av rösterna både från fackmedlemmar och väljare med lägre inkomster, tack vare löftena att slopa skatten på dricks och övertid – och om strafftullar och hårdare tag mot invandrare. Huruvida han ändrat inställning till facket återstår att se, men det talas om att en del yngre republikaner, däribland vicepresidentkandidaten JD Vance, har en annan inställning till arbetsmarknadsfrågorna än traditionella Wall Street-eliten.
Trump bestämmer
Fackliga företrädare noterade i sina uttalanden att Lori Chavez-DeRemer ställt sig bakom en del av deras önskemål. Men ordföranden i AFL-CIO Liz Shuler underströk att ”det är Trump som valts till president, inte Chavez-DeRemer” och Becky Pringle i lärarfacket NEA påpekade att Trump hotat att sparka sittande NLRB-ledamöter och lovat att utse ”domare som är fientligt inställda till arbetare och fackföreningar”.
Reaktionerna från näringslivet var återhållsamma och totalt nedgörande från tidningen Wall Street Journal, som hävdade att Teamsters ohemula krav drev lastbilsjätten Yellow i konkurs. Men det förmodas att senaten kommer att godkänna Chavez-DeRemer som minister, särskilt som Demokraterna lär rösta för henne.
Administrationen kan bytas ut
Mot slutet av valrörelsen tog Donald Trump avstånd från det 900 sidor tjocka manifestet Project 2025 med målsättningar för en andra presidentperiod. Arbetsrättsexperter har brännmärkt flera rekommendationer som anti-fackliga, däribland att delstater skulle kunna begära undantag från federal lagstiftning och ett ifrågasättande av om offentliganställda över huvud taget ska få organisera sig.
Men, ett reellt hot är Trumps, parhästen Elon Musks och flera tongivande rådgivares ambitioner att slakta den federala förvaltningen. Redan under den första perioden strävade Trump efter att göra det lättare att avskeda tjänstemän. Om han utfärdar ett direktiv som kallats Schedule F kan tjänster omklassificeras och besättas med lojala ja-sägare.