Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Fackens reaktion: Höjda a-kassan borde permanentats Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar budgetpropositionen för 2021 i Rosenbad i Stockholm. Foto: Jessica Gow / TT

Fackens reaktion: Höjda a-kassan borde permanentats

Höstbudgeten Fortsatt förstärkt a-kassa, sänkta arbetsgivaravgifter och ett nytt jobbskatteavdrag ingick i budgetpropositionen. Facken är nöjda med mycket, men LO tycker att korttidspermittering på 80 procent borde förlängts och Saco beklagar alltför sent stöd till egenföretagare.
21 sep 2020

Med de extra satsningarna på över 100 miljarder kronor, merparten lånade pengar, hoppas regeringen och samarbetspartierna få ny fart på ekonomin. Av satsningarna är 75 miljarder ökade kostnader och 30 miljarder skattesänkningar.

Bland annat förlängs de förhöjda nivåerna i a-kassan i två år till 2023, någonting som mottas positivt av facken.

– I januariavtalet är vi överens om att vi ska ha ett nytt system 2023 och därför förlänger vi fram till dess, säger finansminister Magdalena Andersson (S) under presentationen av budgetpropositionen på måndagen.

Jobb och omställning

Satsningar för jobb och omställning (miljarder kronor)

År 2021:

Förstärkningar av a-kassan förlängs tillfälligt 5,80

Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 0,99

Arbetsmarknadsutbildning 0,77

Extratjänster och introduktionsjobb 0,50

Kompetensinsatser vid korttidsarbete 0,09

Körkortslån, m.m. 0,01

Satsning på regionalt yrkesvux 1,01

Fler platser i yrkeshögskolan 0,17

Högskolan 0,56

Studiemedel och studiestöd till följd av ökat antal högskolestudenter, yrkeshögskolestudenter och studerande i yrkesvux 0,87

Övriga reformer 0,25

Totala utgifter 11,02

År 2022:

Förstärkningar av a-kassan förlängs tillfälligt 4,95

Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 0,55

Arbetsmarknadsutbildning 0,50

Extratjänster och introduktionsjobb 0,10

Kompetensinsatser vid korttidsarbete 0,02

Körkortslån, m.m. 0,01

Satsning på regionalt yrkesvux 1,31

Fler platser i yrkeshögskolan 0,48

Högskolan 0,54

Studiemedel och studiestöd till följd av ökat antal högskolestudenter, yrkeshögskolestudenter och studerande i yrkesvux 1,13

Övriga reformer 0,07

Totala utgifter  9,67

Källa: Regeringen

+ Expandera

Det är svar på en fråga från pressen om varför höjningarna av a-kassan inte görs permanenta, någonting som krävs från fackligt håll av TCO, LO och Saco.

– Arbetsmarknadens parter diskuterar också nu utformningen av a-kassan och då får vi se vad de kommer fram till, säger Magdalena Andersson.

Therese Svanström, ordförande TCO, anser att budgeten är en ganska bra omställningsbudget och pekar ut tre prioriterade områden: a-kassan, ökat stöd till kommuner och regioner, och utbildningssatsningar för stärkt omställning.

Therese Svanström, ordförande TCO, menar att höjningen av a-kassan behöver permanentas. Foto: Eva Edsjö

 

En person som blir arbetslöshet ska inte behöva gå från hus och hem

– Det är väldigt bra att man förlänger höjningen av a-kassan i ytterligare två år och det visar att politiken förstått att nivåerna i dag är för låga. De höjda nivåerna behöver bli permanenta för att vi ska ha en bra omställningsförsäkring och det bör bli nästa steg. En person som blir arbetslöshet ska inte behöva gå från hus och hem, säger Therese Svanström till Arbetsvärlden.

TCO har tidigare sagt att a-kassan bör täcka åtminstone 80 procent av löner på 30 000 kronor. Med den tillfälliga förstärkningen under coronakrisen lever a-kassan upp till detta mål: taket ligger på 1 200 kronor i inkomstrelaterad ersättning per dag de första hundra dagarna (vilket motsvarar 80 procent av en lön på 33 000 kronor), i stället för 910 kronor per dag.

Även Göran Arrius, ordförande Saco, lyfter särskilt a-kassan som en ljuspunkt i höstbudgeten.

– Om det är något man ska nämna så är det att man bibehåller höjningarna i a-kassan i två år. Vi har i dag över 100 000 arbetslösa akademiker, vilket jag inte tror har varit fallet någon gång tidigare, och det var länge sedan a-kassan faktiskt täckte 80 procent av lönen, säger Göran Arrius till Arbetsvärlden, och tillägger att höjningen på sikt bör göras permanent.

– Jag hoppas att den här krisen kan fungera som en väckarklocka att vi behöver fundera både på vårt trygghetssystem och välfärdens framtida finansiering.

Vi har i dag över 100 000 arbetslösa akademiker

Göran Arrius, Saco.
Foto: Caroline Tibell

LO:s ordförande Susanna Gideonsson välkomnar också satsningen på a-kassan.

– Vi behöver en a-kassa som är värd namnet, säger Susanna Gideonsson.

När finansminister Magdalena Andersson får frågan om vilken nivå på a-kassan hon själv som socialdemokrat tycker är bra på sikt, ger hon dock inga siffror.

– Det är klart att vi tycker det är bra att man har en ekonomisk trygghet under en övergångsperiod när man blir av med jobbet. För när man blir arbetslöshet, och har jobbat i många år, till exempel bagarna i bageriet i Älvsbyn, då ska man fokusera på hur man tar sig vidare, inte på att man omedelbart ska behöva sälja sin bostad. Men sedan exakt var det landar i diskussionerna om en helt ny a-kassa, det får vi återkomma till, säger Magdalena Andersson.

Finansministern motiverar de stora extrasatsningarna i årets budget delvis utifrån att Sverige går in i krisen med en redan lågt satt styrränta.

– Bedömningen är att vi behöver en expansiv finanspolitik både 2021 och 2022. Det beror bland annat på att, till skillnad från i tidigare kriser, så har Riksbanken inte lika mycket muskler i penningpolitiken i och med att vi kliver in i den här krisen med ett lågt ränteläge.

TCO menar också att regeringen gör rätt bedömning när man väljer att spendera historiska belopp under krisen.

– Just nu tror vi som många ekonomer att vi är i ett läge där det behövs stora satsningar från staten. Vi är också glada att man skjuter in resurser till välfärden så att kommuner och regioner klarar sin finansiering, vilket också kommer behövas efter coronakrisen. Det är viktigt att inte tappa fokus på de långsiktiga frågorna, säger Therese Svanström.

Göran Arrius, ordförande Saco, menar att stödet till enskild firma är bra, men att det kommer för sent.

– Det kommer alldeles för sent. Vi har inom Saco omkring 40 000 personer som försörjer sig genom egen firma och nästan lika många som har en egen firma vid sidan om en anställning. För många kommer de här satsningarna när man kanske redan gått i konkurs, säger Göran Arrius.

Tillbaka på plus

Trots de vidlyftiga satsningarna spår Magdalena Andersson dock inte att det kommer bli nödvändigt med några stora åtstramningspaket för att Sverige återigen ska hamna på plus efter krisen. Regeringen tror att arbetslösheten når en topp 2021 på 9,5 procent, för att sedan sjunka ner till 7,1 procent 2023. År 2023 väntas också återigen ett överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande på 0,3 procent av BNP.

Enligt regeringens beräkningar krymper BNP i år med -4,9 procent, vilket är bättre än tidigare prognoser, för att sedan växa med 4 procent nästa år.

– Samtidigt är det viktigt att se att statskulden bedöms stabiliseras. Så även med det stora återstartspaketet vi har och fortsatta stimulanser 2022 så sticker inte statsskulden iväg. Det gör att det blir lättare att komma tillbaka till ett läge där vi kan ha en balanserad budget utan att behöva höja skatten eller spara för att beta av statsskulden, säger Magdalena Andersson.

– Det beror på hur lång krisen är, men som det ser ut i dagsläget med en stabiliserad statsskuld där vi sedan bara återgår till det tidigare ramverket, då kommer vi ha klarat den här krisen med bara ett litet bump i statsskuld.

Kritiserad subvention gör comeback

I budgeten läggs också nio miljarder kronor per år i en tvåårsperiod på att sänka arbetsgivaravgiften för unga mellan 19 och 23 år.

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga användes även under den förra finanskrisen men togs bort av regeringen Löfven 2014, efter att utvärderingar visat att åtgärderna var både dyra och ineffektiva. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, kom fram till att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga under 2008 gav ett intäktsbortfall för staten per skapat jobb på mellan 1,0 och 1,6 miljoner kronor.

Satsningen får en känga från LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

– Företag anställer aldrig för att det är billigt utan för att de behöver arbetskraft. Pengarna hade satsats bättre på investeringar och utbildning. Samtidigt ställs inga krav på att företagen ska tillsvidareanställa för att få den här skattesubventionen. Generellt ställs större krav på att individer ska leverera för att få bidrag än att företag ska göra det, säger Susanna Gideonsson till Arbetsvärlden.

LO-ordföranden Susanna Gideonsson bevakar noga frågan om korttidspermitteringarna.
Foto: Anders Wiklund / TT

 

LO: Korttidsarbetet måste finnas kvar

Susanna Gideonsson, ordförande på LO, beklagar att den högre subventionsgraden för korttidsarbete försvinner. Det rör möjligheten för företag att få stöd för arbetstagare som är arbetsbefriade på 80 procent.

– Den möjligheten hade behövt finnas kvar ett tag till och vi kommer bevaka den här frågan noga. Det är flera branscher som har det svårt just nu, säger Susanna Gideonsson till Arbetsvärlden.

Överlag ger hon budgeten bra betyg.

– Det är positivt att Socialdemokraterna fått med sig sina stödpartier på en omfördelningspolitisk profil som inte ger mest till de som har mest, utan att satsningarna också går till vanligt folk. Det är positivt att de som har de sämsta pensionerna får mer i plånboken. Det är inte värdigt Sverige att någon som jobbat ett helt arbetsliv ska vara fattigpensionär, säger Susanna Gideonsson.

Svenskt Näringsliv: Satsningarna inte nog

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, välkomnar sänkta arbetsgivaravgifter för unga och lättnader i bolagsskatten, och vill därutöver se satsningar på digital infrastruktur och elförsörjning.

Men han kritiserar förlängningen av den höjda a-kassan.

Höjd ersättning i a-kassan innebär minskade drivkrafter för arbete.

Svenskt Näringslivs VD Jan-Olof Jacke är kritiskt till förlängningen av den stärkta a-kassan.
Foto: Claudio Bresciani / TT

 

– Höjd ersättning i a-kassan innebär minskade drivkrafter för arbete. Det var bara tänkt som en tillfällig åtgärd och om vi ska få igång ekonomin behöver nya arbetstillfällen som skapas snabbt kunna bli tillsatta med aktivt arbetssökande.

Göran Arrius, ordförande Saco, invänder dock mot tolkningen att höjd ersättning i a-kassan skulle minska drivkrafterna att söka arbete.

– Jag delar inte synen att det minskar drivkrafterna att söka arbete för att man har en schysst ersättning i en omställningsförsäkring. Att ha en omställningsförsäkring som en bro mellan jobb är något som är grundläggande, säger Göran Arrius.

Skattelättnader för forskning och utveckling

I budgeten görs en extra satsning på förstärkt FoU-avdrag, ett avdrag som innebär att företag som anställer personer som arbetar med forskning och utveckling betalar lägre arbetsgivaravgifter och lägre allmän löneavgift.

– Steg i rätt riktning tas för att göra bolagsskatten mer konkurrenskraftig. Detta tillsammans med det höjda och vidgade FoU-avdraget kommer att bidra till ökade investeringar. Men det är inte tillräckligt. Vi vill bland annat se snabbare handläggning av tillstånd för investeringar, säger Jan-Olof Jacke.

Taket på ersättningen i FoU-avdraget höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad och det räcker om den anställde har arbetat minst hälften av sin arbetstid med forskning och utveckling, i stället för tre fjärdedelar av arbetstiden som i dag. Regeringen räknar med att den offentligfinansiella nettoeffekten av förslaget uppgår till -250 miljoner kronor 2021, -480 miljoner kronor 2022 och -470 miljoner kronor 2023.

Budgetsatsningarna

Så mycket kostar budgetsatsningarna

Välfärd: 25,1 (alla summor är i miljarder kronor)

Statsbidrag kommuner: 10

Andra stöd till kommuner: 0,7

Pengar till uppskjuten vård: 4

Annat stöd till vård: 1,1

Psykiatrisatsning: 1,18

Statsbidrag till äldreomsorg: 4

Kompetens/arbetsliv omsorgspersonal: 2,05

Pengar till skola i utsatta områden : 0,48

Pengar till bland annat lovskola och läxhjälp: 1,6

Hushåll: 24

Tillfällig skattereduktion (coronabonus): 5

Sänkt skatt, förvärvsinkomster: 5

Sänkt skatt för pensionärer: 2,3

Höjd pension, pensionstillägg: 2

Utvidgad RUT: 0,27

Slopad schablonintäkt, uppskovsbelopp: 1,7

Lägre bensinskatt (pausad indexering): 0,9

Karensavdrag med mera på grund av covid: 0,9

Höjt underhållsstöd: 0,1

Förlängd högre a-kassa: 5,8

Företag: 20,8 miljarder kronor

Sänkt arbetsgivaravgifter för unga: 7,5

Skattereduktion för investeringar: 5,5

Staten tar kostnad för sjuklön: 3,7

Sänkt arbetsgivaravgift, första anställda: 0,02

Förlängt omställningsstöd: 2

Omställningsstöd, enskilda firmor: 1,5

Skatteavdrag för forskning/utveckling: 0,25

Utökad expertskatt: 0,29

Klimat/miljö: 11,1

Kollektivtrafik: 2

Järnvägsunderhåll: 0,5

Godståg: 0,4

Skydd natur, naturvård: 1,35

Energieffektivisering bostäder: 0,9

Elektrifiering, tunga transporter: 0,65

Övrigt: 5,28

Landsbygd: 5,1

Landsbygdsprogram: 3

Bredband: 1,4

Vägunderhåll: 0,5

Övrigt: 0,24

Rättsväsende: 1

Integration: 0,51

Arbetsmarknad/utbildning 6

Forskning: 3,4

Civila försvaret: 1

Kultur: 1,82

Övrigt: 5,4

SUMMA: 105

Källa: Regeringen

TT

+ Expandera
21 sep 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan