Coronapandemin har inneburit en kraftig ökning av antalet medlemmar. I februari i år var 3 661 395 medlemmar i en a-kassa, i september hade de ökat med en kvarts miljon, till 3 906 873. En ökning på 6,7 procent. Bland dem som ökat mycket finns Alfa-kassan som ökat 19 procent och Hotell- och restaurangs a-kassa som ökat med 25 procent.
Under samma period har ändringarna av reglerna gjort att a-kassan har blivit mer försäkringsmässig än tidigare: betydligt fler än tidigare får nu 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa.
Det höjda taket ger arbetslösa en ekonomiskt godtagbar situation och gör att de effektivt kan ägna sig åt att söka jobb
Harald Petersson är ordförande för Sveriges a-kassor och föreståndare för Unionens a-kassa. Han vill ha kvar det höjda taket. Dessutom förespråkar Sveriges a-kassor att taket indexeras så att det följer med löneutvecklingen.
Höjningen av taket i a-kassan
- 100 första dagarnas arbetslöshet: 80 procent av en lön på högst 33 000 kronor i månaden. Max a-kassa 26 400 kronor före skatt, en ökning före skatt med 6 380 kronor i månaden.
- Arbetslös 101–200 dagar: 80 procent av en lön på högst 27 500 kronor i månaden. Max a-kassa 22 000 kronor före skatt, en ökning med 5 280 kronor före skatt i månaden.
- Arbetslös 201–300 dagar: 70 procent av en lön på högst 31 430 kronor i månaden. Max a-kassa 22 000 kronor före skatt, en ökning före skatt med 5 280 kronor i månaden.
– Det höjda taket ger arbetslösa en ekonomiskt godtagbar situation och gör att de effektivt kan ägna sig åt att söka jobb och slippa oroa sig för sin egen ekonomi.
Harald Peterssons uppfattning är att a-kassan även med det nya taket fungerar som omställningsförsäkring, eftersom det ställs krav på aktivt arbetssökande.
Nästan två tredjedelar får 80 procent av lönen
En undersökning som Sveriges a-kassor gjorde i februari och i juli visar att 62 procent av de arbetslösa får ut 80 procent av sin tidigare lön. Det ska jämföras med att 29 procent fick ut 80 procent i ersättning före pandemin och före höjningen av taket i a-kassan.
Undersökningen gäller arbetslösa som tidigare arbetat heltid och deras ersättning under de första 100 dagarnas arbetslöshet.
En lågkonjunktur skulle bli värre om folk inte har råd att konsumera.
Jessica Idbrant är chef för analysenheten hos IAF – Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Hon säger att a-kassornas medlemsantal aldrig tidigare har ökat så mycket. Hon tycker ökningen är positiv, både för individen och för samhället.
Ger tips åt arbetslösa
Klas Hägglund står bakom sajten Arbetslos.nu och en Fackebookssida med samma innehåll. Han säger:
– Jag har faktiskt inte hört så många kommentarer om höjningen av taket i a-kassan. Det kan man nog tolka som att folk är nöjda.
Han var kommunaltjänsteman fram till slutet på 1990-talet och därefter var han långtidsarbetslös i två omgångar. Under den tiden startade han Arbetslos.nu som han beskriver som en överlevnadsguide för arbetslösa med tips om ekonomi och råd om att klara den påfrestande tillvaron som arbetslös.
– Sajten hjälper arbetslösa att hålla hakan över vattenytan.
Som mest har sajten haft några tusen besökare i månaden. Klas Hägglund berättar att arbetslösa under åren ofta varit bekymrade för sin ekonomi och för krångel med a-kassan och med Arbetsförmedlingen.
Klas Hägglund tycker själv att höjningen av taket i a-kassan är bra, men han är inte riktigt nöjd. Ersättningen borde ersättningen inte trappas ner och höjningen borde inte vara tillfällig, tycker han.
– Reglerna är alldeles för byråkratisk och krångliga. Bland annat tycker jag att man måste underlätta för egenföretagare.
– Den enskilde drabbas inte så hårt ekonomiskt och en lågkonjunktur skulle bli värre om folk inte har råd att konsumera.
Hon pekar på att antalet medlemmar i a-kassorna gick upp framför allt i mars och april, då medlemsantalet ökade med mer än 200 000 personer. Jessica Idbrant menar att den kraftiga medlemstillströmning beror både på krisen i Coronapandemins spår och på de politiska åtgärder som regeringen genomfört. De handlar om att det är lättare att få rätt till ersättning, taket i ersättningen har höjts och karensperioden tagits bort.
Mest nytta för de utan inkomstförsäkring
IAF:s analyschef konstaterar också att många inte påverkas av det höjda taket, eftersom de redan har en inkomstförsäkring som skyddar dem från inkomstbortfall vid arbetslöshet. De arbetslösa som i första hand har nytta av det höjda taket är de som inte har någon inkomstförsäkring och de som varit arbetslösa så länge att det inte längre får ersättning från inkomstförsäkringen.
Unionens inkomstförsäkring kan ge extra ersättning under de första 150 dagarna av arbetslöshet. Den kan ge 80 procent av månadsinkomster upp till 60 000 kronor i månaden. Det finns en individuell tilläggsförsäkring som både kan ger ersättning under fler dagar och ett högre tak för månadsinkomsten.
Höjt tak ger besparing
För fackens inkomstförsäkringar är det höjda taket i a-kassan en besparing. Ett räkneexempel från Unionen visar att för en arbetslös medlem, som haft en lön på 33 000 kronor i månaden, sparar fackets inkomstförsäkring 4 356 kronor i månaden under de första 100 dagarnas arbetslöshet.
Trots detta betalar inkomstförsäkringen ut mer pengar än tidigare.
Kostnaden för ökningen av arbetslösheten är större än de minskade utgifter som det höjda taket i a-kassan medför
Situationen är liknande hos Saco-förbunden. Björn Frimodig, vd för Saco Folksam Försäkrings AB, säger:
– Vi betalar ut klart mer än förra året. Kostnaden för ökningen av arbetslösheten är större än de minskade utgifter som det höjda taket i a-kassan medför.
De tjänar på förändringarna
Det är i första hand arbetslösa med tidigare månadslön högre än 25 250 kronor och som saknar inkomstförsäkring som tjänar på det höjda taket i a-kassan.
Inkomstförsäkringen betalas som regel ut mellan 120 och 150 dagar beroende på fackförbund. För arbetslösa som inte längre får inkomstförsäkring är det alla med en tidigare månadslön över 20 900 kronor som tjänar på det höjda taket.
Men alla med inkomster över 25 250 kronor i månaden tjänar på det höjda a-kassetaket eftersom arbetslöshetsersättningen är pensionsgrundande, vilket inte inkomstförsäkringen är. Efter 100 och 200 dagars arbetslöshet ändras den maximala ersättningen och de nya taken gör att alla med tidigare månadsinkomster över 20 900 kronor respektive 23 890 kronor för får en högre pensionsgrundande arbetslöshetsersättning.