Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Få företag gillar januarikompromiss om turordning kontra kompetensutveckling Få företag vill se ett lagstiftat ansvar för kompetensutveckling, enligt Lise-Lotte Argulander på Företagarna. Foto: Fredrik Persson och Oskar Omne.

Få företag gillar januarikompromiss om turordning kontra kompetensutveckling

Företagarenkät Bara en av fyra små- och medelstora företagare vill byta ökad rätt att säga upp anställda mot att få ökat ansvar för kompetensutveckling – något som föreslås i januariavtalet. Det framgår av en rapport från Företagarna.
25 sep 2019

Branschorganisationen Företagarna har låtit enkätinstitutet Demoskop undersöka hur förslaget i Januariavtalet om att ändra arbetsrätten och öka arbetsgivarnas ansvar för kompetensutveckling, uppfattas av små och mellanstora bolag runt om i Sverige. Rapporten publiceras i dag onsdag.

Det visar sig att 26 procent, eller ett av fyra bolag, av de nära 1 900 intervjuade företagsledarna och vd:arna gillar kompromissen att göra det enklare att säga upp anställda samtidigt som arbetsgivarnas ansvar för att kompetensutveckla sin personal stärks. Det senare syftar till att öka anställdas trygghet, när turordningsreglerna luckras upp.

Förslaget utreds nu båda av regeringens las-utredare, och av arbetsmarknadens parter.

Samtidigt är 27 procent av de intervjuade vd:arna negativa till en sådan avvägning, varav sexton procent säger blankt nej.

Likaså svarar en grupp på 26 procent att de varken är för eller emot, medan fjorton procent inte vet eller har inte svarat.

Frågan som ställdes av Demoskop löd:

”Enligt Januariöverenskommelsen föreslås en ökad flexibilitet för arbetsgivare inom arbetsrätten bland annat vägas upp mot ett stärkt ansvar för arbetsgivaren att kompetensutveckla medarbetare. Vad tycker du om det?”

Det är komplicerat med kompetensutveckling i ett lagstiftningsförslag

Varför är så många små och medelstora arbetsgivare tveksamma till den av politikerna föreslagna januarikompromissen?

– Det enkla svaret är ju att arbetsrätten i sig i sin nuvarande konstruktion är krånglig, och att då ytterligare komplicera den med utökat ansvar för kompetensutveckling i ett lagstiftningsförslag är inte rätt väg att gå, säger Lise-Lotte Argulander, jurist på Företagarna, om resultatet av enkäten som utfördes i maj i år.

I den statliga utredarens direktiv ingår att ta fram författningsförslag kring ett ökat arbetsgivaransvar för kompetensutvecklingen, men samtidigt har regeringen lovat att respektera parterna om dessa enas kring ett eget förslag.

Vilka slutsatser utifrån svaren vill ni förmedla till politikerna?

– Vi är positiva till att man skapar system och ekonomiska incitament för att företag ska ta större ansvar för kompetensutveckling, däremot tror vi inte på lagstiftning. Det skulle bara öka på regelbördan för företagen, säger Lise-Lotte Argulander.

– Det är dessutom viktigt att företagen ser nyttan med den kompetensutvecklande insatsen i den egna verksamheten, i annat fall är de mindre benägna att stå för kostnaden, säger hon.

I studien anser 72 procent att arbetsgivaren endast bör få ansvar för utbildningsinvesteringen som utgår från befintliga eller nya arbetsuppgifter i verksamheten.

Hon påpekar att det arbetsgivarnas osäkerhet också kan bero på att det är vagt och oklart vad som menas kompetensutveckling.

Så sker kompettnsutveckling i små och medelstoras företag

Över 80 procent av företagen med 10-49 anställda uppger att de betalar för utbildningar. Siffran är något lägre, eller 78 procent, bland företag som har 5-9 anställda och bland d som har 1 till 4 anställda svarar 55 procent att de köper kompetensutveckling externt.

Samtidigt beskriver 33-44 procent att kompetensutvecklingen främst sker i den egna, löpande verksamheten, medan 2-9 procent av de intervjuade uppger att de inte kompetensutvecklar sin personal, enligt studien.

Demoskops undersökning omfattar 1 826 bolag med 1-49 anställda i samtliga branscher, utom jord- och skogsbruk och fiske.

+ Expandera

Att det är få som säger ja kan jag förstå

Carin Ulander-Vänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet som forskar kring omställningsmodeller, har förståelse för att så få arbetsgivare är positiva till kompromissen.

– Att det är få som säger ja kan jag förstå om de tolkar in att de ska ha ansvar för alla sina arbetstagares kompetensutveckling, eftersom det innebär ett stort ingripande i arbetsgivarens företags- och arbetsledningsrätt jämfört med hur det ser ut i dag, säger hon.

Ändå har regeringen och dess stödpartier pekat med hela handen och förslaget är under utredning. Har de tänkt fel?

–Jag tror nog att alla i dag inser att arbetstagare behöver kompetensutveckling för att trygga företag liksom enskilda och möjliggöra karriärväxlingar. Men det som är viktigt är att hitta gränslinjer mellan vad en arbetsgivare har en skyldighet att tillhandahålla och vilket ansvar samhället ska ta, och vilket ansvar individen har själv, menar Carin Ulander-Vänman.

Företagarnas undersökning visar också att det är de små och medelstora arbetsgivare som i de flesta fall i dag finansierar sina anställdas vidareutbildning. Över hälften av företagen anser att arbetsgivaren och arbetstagaren bör dela ansvaret, medan sexton procent tycker att staten ska ta på sig ansvaret.

Branschorganisationen vill utöver att ändra turordningsreglerna, också att det ska bli enklare för arbetsgivare att säga upp anställda av personliga skäl och avskaffa företrädesrätten vid återanställningar.

25 sep 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.