Remissvaren på las-utredningen ska vara inlämnade först den 26 oktober. Men bland de (få) remissvaren som redan kommit in sticker en fråga ut: risken för att utredningens förslag om lagstiftning är tvistedrivande, det vill säga ökar antalet tvister vid uppsägningar.
Sveriges advokatsamfund som i stort inte har något att invända mot las-utredningens förslag, menar ändå i sitt remissvar att skadeståndssanktionerade lagregler med krav på skälig kompetensutveckling blir mycket svåra att formulera på ett sätt som blir rättssäkert och förutsebart. Direktiven är dock tydliga på den punkten att författningsförslag ska läggas fram i frågan, konstaterar man.
Ser en krångligare lagstiftning
Även ett par Saco-förbund som har hunnit lämna in sina remissvar tar upp frågan. Saco SRAT skriver att man befarar att utredningens förslag kommer vara starkt processdrivande. ”Om åratal av praxis blir irrelevant kommer det ta flera år och många domstolsprocesser innan en ny praxis till ledning för parterna finns tillgänglig”, står det i remissvaret.
Arbetsrättsforskaren docent Carin Ulander-Wänman vid Umeå universitet har har länge studerat just arbetsmarknadens reglering i lag och kollektivavtal, och arbetskraftens omställningsvillkor. På DN Debatt skriver hon att ändringar i las inte räcker för att vässa arbetsmarknaden, och att vi får en både flexiblare och krångligare lagstiftning, som sannolikt ökar både antalet tvister i Arbetsdomstolen och utdömda skadestånd.
Vad som är ”skälig” kompetensutveckling kommer i hög utsträckning att bli upp till Arbetsdomstolen att avgöra
Hon säger till Arbetsvärlden att å ena sidan är det bra att utredningen lägger ett uttalat ansvar hos arbetsgivaren att ge kompetensutveckling, men konstruktionen gör att hon tror det kommer innebära ökat antal tvister under längre tid.
Ur direktiven
Utredarens förslag bör sammantaget innebära en ökad flexibilitet för arbetsgivaren när det gäller personalstyrkans sammansättning, samtidigt som arbetsgivarens ansvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga stärks.
Det är viktigt att utredaren beaktar att de författningsförslag som lämnas inte ska vara tvistedrivande och att de ska vara förenliga med EU-rätten och med Sveriges övriga internationella åtaganden. Författningsförslagen ska inte leda till nya åtaganden för det allmänna.
När författningsförslagen utarbetas ska utredaren också beakta behovet av att begränsa de administrativa kostnader som kan uppstå. Utredaren bör beakta att de förslag som lämnas inte ska vara tvistedrivande.
Källa: Kommittédirektiv En moderniserad arbetsrätt, Dir 2019:17
– Vad som är ”skälig” kompetensutveckling kommer i hög utsträckning att bli upp till Arbetsdomstolen att avgöra. Och då blir det processdrivande, tills man får tillräckligt många riktiga fall i AD att tillämpa lagen på och då förstår hur den ska tolkas.
– Vi har den här typen av regleringar redan, och det kräver att man fyller på med mer konkret innehåll där olika intressen ställs mot varandra.
Ska göra lagen flexibel
Hon tillägger att, till skillnad när det handlar om uttalade rättigheter och skyldigheter har den här typen av lag ett svagt ”normativt innehåll”.
– Och det har lagstiftningen för att den ska kunna ge flexibilitet och kunna följa med i samhällsutvecklingen.
Ser du möjligheter att med förslagen på ny lagstiftning skapa ny praxis som ger ett större utrymme framöver, likt dagens praxis när det gäller upp till sex månaders upplärning till andra arbetsuppgifter för att behålla din plats i turordningen?
– Delvis har utredaren stängt den dörren, man har sagt att man ska ha kunskaper direkt för att kunna omplaceras vid tillämpningen av ”sist in först ut principen”. Och så har man sagt att kompetensutvecklingsinsatserna inte får vara för betungande för arbetsgivaren, för det tredje ska ta hänsyn tas till arbetstagarens tidigare kunskaper och möjligheter.
Tror att tvister kan skrämma arbetsgivare
Carin Ulander-Wänman ser fler lagrum i las-utredningens förslag som kan bli processdrivande. Som utredningens förslag om olika regler när det gäller företrädesrätt för visstidsanställda.
– Det är olika kvalifikationstider för olika typer anställningar. Företrädesrätten gäller också olika saker, och börjar gälla vid olika tidpunkter. Konsekvenserna av fler tvister medför också risk för att arbetsgivare undviker att anställa, av rädsla för att man ska göra fel. Det blir krångligt att hålla reda på det här, så man kanske väljer att hyra in arbetskraft i stället.
Hur ser du på påverkan på den svenska partsmodellen?
– Jag tror att det kommer bli svårare för facken att gå in i förhandlingar där de kommer att uppnå någonting.
– Bara avstegen från turordningen gör att man i högre utsträckning än i dag kan rädda de man vill rädda utan att det ska kosta någonting extra. Alla omställningsavtal vi har på arbetsmarknaden, och de ekonomiska avsättningar som arbetsgivarna har gjort, bygger på att arbetsgivarna i gengäld får större möjlighet att göra avsteg från turordningen. Kan de göra avsteg i framtiden utan att betala till omställningsorganisationer, då kan man tänka sig att de är mindre benägna att göra avsättningar.
Det är så tydligt hur allt hänger ihop. Det här är stora frågor, och svåra frågor
Själv är hon övertygad om att parterna hittills har tänkt helt rätt när man har fört in flera stora områden i sina las-förhandlingar.
– Man måste bygga ihop arbetsrättsliga lagstiftningen med kollektivavtal. Och studiestödssystemet. Det är så tydligt hur allt hänger ihop. Det här är stora frågor, och svåra frågor, men Sverige är i dag osedvanligt bra rustat med sina institutioner, och med parter som vill både arbetstagare och arbetsgivare väl.
”Man ska inte skjuta budbäraren”
Regeringens las-utredare Gudmund Toijer har fått ta emot mycket kritik efter att han lämnade över sin utredning i somras. Många som läst utredningen konstaterar samtidigt att den är gedigen, med ett omfattande kunskapsunderlag. Men att direktiven i flera fall har tvingat Gudmund Toijer att lämna förslag som efteråt har kritiserats.
Den bilden delar även Carin Ulander-Wänman. ”Man ska inte skjuta budbäraren” som hon säger.
– En viktig sak som redovisas är: vilket syfte har förändringarna av las? Jo, att öka sysselsättningen. Men utredningen säger att det finns ingen forskning som visar att sysselsättningen totalt ökar vid lättnader av anställningstryggheten, så nettoeffekten är nära noll.
Efterfrågar snarare bra omställning
– Men när det gäller rätten till upplärning som tas bort i utredningens förslag när en turordning ska fastställas, där tycker jag att utredningen har gått längre än man hade behövt.
Om bilden skapas av att arbetsvillkoren i små företag blir sämre genom de här förändringarna, då finns risk att det blir mindre attraktivt att arbeta där.
Något som underströks i direktiven var också småföretagens behov av ökad flexibilitet. Och till en början kan nog småföretag känna att deras behov har blivit beaktade.
– Men jag tycker att man verkligen ska fundera över om det finns en bortre gräns för småföretagens bästa. För att småföretagare ska kunna växa behöver de kunna rekrytera bra arbetstagare. Men om bilden skapas av att arbetsvillkoren i små företag blir sämre genom de här förändringarna, då finns en risk för att det blir mindre attraktivt att arbeta där.
– När det gäller andra arbetsgivare tror jag att många egentligen efterfrågar något annat, ett väl fungerande omställningssystem. Att göra sig av med folk är mindre problematiskt om omställningen finns.
Fotnot: Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander har avböjt att kommentera las-utredningen muntligt i Arbetsvärlden, och hänvisar till remissvaret.