Den nya arbetsrättslagen undertecknades av Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko den 28 maj och börjar gälla den 30 juni. En rad nya skäl för uppsägning införs. Det blir förbjudet att ställa politiska krav i samband med en strejk, liksom att uppmana till eller delta i en olovlig strejk. Eftersom det officiella facket styrs av regimen, förbjuds i praktiken de flesta strejker.
En anställd som inte kunnat komma till arbetet vid så kallad administrativ arrest, kan också sägas upp direkt utan att det behöver anmälas till eller förhandlas med facket. Administrativ arrest är ett kortare frihetsberövande som används vid demonstrationer eller när någon råkar befinna sig på en plats där en manifestation pågår. Att hantera personuppgifter blir ytterligare ett skäl att sparka någon.
Inga Näslund, Olof Palmes internationella center.
Tidigare kan själva lagtexten ha varit bra men den har inte gällt.
Inga Näslund på Olof Palmes internationella center tror inte att lagändringen innebär så stora skillnader i
praktiken.
– Tidigare kan själva lagtexten ha varit bra men den har inte gällt. Villkoren kan ha styrts av anställningskontrakt där det kunnat stå vad som helst. Och nu verkar det som om de går vidare och ändrar själva lagen, säger hon.
”Kapningen har ändrat väldigt mycket”
Aleksandr Lukasjenko ändrade samtidigt en annan lag om industriell säkerhet. Nu blir det helt förbjudet att strejka på företag med farliga produktionsanläggningar. Den skärpta arbetsrättslagstiftningen följde direkt på skandalen med det kapade flygplanet, som tvingades ner när det befann sig över belarusiskt luftrum på sin väg mellan EU-städerna Aten och Vilnius. På planet fanns den efterlyste journalisten och demokratiaktivisten Raman Pratasevitj som nu sitter gripen. Även hans flickvän Sofia Sapega greps.
– Kapningen har ändrat väldigt mycket. Just nu är läget mycket mörkt för Belarus, säger Inga Näslund på
Palmecentret.
Opositionsledaren. (Christoph Soeder/DPA via AP, Pool)
Vädjar om handelsstopp
Oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja som lever i exil i Litauen har vädjat till europeiska bolag som handlar med Lukasjenkos statliga företag att stoppa eller pausa sina affärer i landet. Många har fortsatt med motivet att de har egna uppförandekoder som deras belarusiska partners inte får bryta mot. Systembolaget sålde tills nyligen ett sovjetnostalgiskt bubbel som tillverkas i Minsk. Den 2 juni säljstoppades vinet på grund av risken för att Systembolagets uppförandekod inte följs.
– Det är ju väldigt glädjande, säger Inga Näslund.
Ikea gör fortfarande inköp från Belarus
Större affärer pågår fortfarande. Ikea gör mycket omfattande inköp av både virke och färdiga eller
halvfärdiga produkter i Belarus. Sju procent av virket i Ikeamöbler kom 2020 från Belarus. Möbeljättens leverantörer köper mer än en miljon kubikmeter virke per år från Lukasjenkosstatliga skogar. Ikea har förklarat att bolaget tror på ”långsiktiga tillvägagångsätt för att skapa hållbara förändringar”
Norska handelsgödseljätten Yara, marknadsledare på den svenska marknaden, är också storkund hos Lukasjenko. Yara köper kalium för upp till tre miljarder per år från det statliga gruvbolaget Belaruskali. Den uttalade strategin är att försöka påverka förhållandena genom fortsatt samarbete.
Inga Näslund på Palmecentret anser att de nya arbetsrättslagarna försvårar denna strategi, inte minst för att strejker förbjuds på företag med farlig tillverkning.
– Det gör det ännu svårare att tro att de kan göra någon skillnad genom att vara kvar. Det var svårt redan innan. Det är inte lätt att avgöra om det ligger något bakom när de säger att de kan påverka. Vi ser ju inte om det bara är snack eller om de verkligen gör något bra.
Det viktigaste problemet kvarstår.
– Det grundläggande är att deras pengar går rakt ner i Lukasjenkos fickor. Det bästa vore att strypa alla
pengaströmmar till honom.