Utstationeringsdirektivet ska anpassas till svenska modellen

Det nya förslaget ska försöka hindra att utstationerade företag bidrar till social dumpning genom billigare arbetskraft. Exakt vilka ändringar som kommer att införas är ännu inte offentliggjort, men ett uttalande av arbetsmarknadskommissionär Marianne Thyssen gör att det finns anledning att tro att det ska anpassas bättre till länder utan lagstadgade minimilöner, såsom Sverige och Danmark.

– Direktivet passar dåligt in med system för lönesättning där decentraliserade kollektivavtalsförhandlingar spelar en stark roll, sade hon i ett tal i november förra året.

Nordiska fackförbund hoppas att det innebär att Sverige och Danmark, som helt saknar lagstadgade minimilöner, får ställa mer omfattande villkor för vad en utstationerade arbetstagare har rätt till i värdlandet.

– Självklart hoppas vi på att reglerna ska kunna anpassas till det svenska systemet. Samma regler ska gälla för alla som arbetar inom samma land, säger Sofia Råsmar, EU-rättsjurist på TCO.

Hoppas på nederländska ordförandeskapet

Oron för social dumpning finns även i EU-länder som har minimilön. Nederländerna tog över ordförandeskapet för EU vid årsskiftet. Fackföreningsrörelsen i landet tror att regeringen kommer att ha arbetstagares rättigheter högt på dagordningen, och hoppas även de att samma regler ska gälla för inhemska och utstationerade arbetstagare.

– Vi har haft minimilön väldigt länge här, och vi har aldrig sett den som ett hot mot våra kollektivavtalsförhandlingar. Men på arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetskraftskostnaderna mycket lägre, arbetarna har inte tillgång till samma sociala förmåner. Vi kan nu se hur allt fler arbetsgivare väljer att inte teckna kollektivavtal för att kunna konkurrera med utstationerade företag, säger Catelene Passchier, vice ordförande för FNV, den största fackliga centralorganisationen i Nederländerna.

I sommar tar dock Slovakien över ordförandeskapet i EU, ett land vars regering inte har profilerat sig i arbetsmarknadsfrågor, och som tar emot mycket få utstationerade arbetstagare.

Tydligare regler kring utbetalning av a-kassa

Förslaget om utstationering är en del av det så kallade Labour Mobility Package. Det ska innehålla ändringsförslag av regler kring vad som gäller för en EU-medborgare som arbetar eller söker jobb i ett annat EU-land. Exakt vad paketet kommer att innehålla är ännu inte officiellt, men det delas upp i tre delar: ändringar i utstationeringsdirektivet, förenklingar kring socialförsäkringar för den som arbetar eller söker arbete i ett annat EU-land, och vissa ändringar i Eures (den EU-gemensamma ”arbetsförmedlingen”).

Grundprincipen är i dag att varje EU-land självt ansvarar för socialförsäkringssystem, och att alla som arbetar inom landet har rätt till samma förmåner, oavsett om de är medborgare där eller ej.

Bättre regler för den som söker arbete i annat land

EU-kommissionen vill att en arbetslös medborgare som vill söka jobb i ett annat EU-land ska kunna ta med sig sin a-kasseersättning i sex månader. I dag gäller tre månader, men medlemsländerna kan frivilligt öka perioden till sex månader.

– Det här ställer vi oss självklart positiva till, det ska vara samma för alla, säger Sofia Råsmar.

Det finns dock fortfarande frågetecken kring hur exempelvis en a-kassa i Sverige ska kunna kontrollera att den som kommer till Sverige har sökt jobb i sitt hemland.

Oro för eftergifter till Storbritannien

Labour Mobility Package skulle från början lagts fram i december förra året, men har nu alltså flyttats fram. Detta främst på grund av Storbritanniens hot om att gå ur EU och de undantag från EU-lagstiftningen som landet vill ha. Storbritannien vill att en EU-medborgare som flyttar dit för att arbeta inte ska få tillgång till anställningsrelaterade socialförsäkringsförmåner förrän efter fyra år, och att det inte ska vara möjligt för utländska arbetare att få barnbidrag för barn som bor i andra EU-länder. Nya uppgifter till Arbetsvärlden säger att kommissionen vill fördröja paketet ännu mer, ända till september. Detta för att Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet sannolikt äger rum i juni.

– Från fackligt håll är förslaget väldigt farligt. Redan i dag är ojämlikheten i landet väldigt stor, och de vill göra den än större. Min optimistiska gissning är att EU-kommissionen inte vill ge efter för Storbritanniens krav, men de är samtidigt rädda för att landet faktiskt ska gå ur EU. Frågan nu är hur långt de är villiga att gå för en kompromiss som Storbritannien går med på, säger Catelene Passchier.

När artikeln först publicerades hade EU-kommissionen meddelat att paketet skulle lanseras månadsskiftet februari-mars. Enligt vad Arbetsvärlden nu fått erfara kommer det inte att lanseras förrän i september 2016.