EU-kommissionen jobbar vidare med rätt till föräldraledighet Foto: Pontus Lundahl / SCANPIX
I Sverige är föräldraförsäkringen mer jämställd än i övriga EU.

EU-kommissionen jobbar vidare med rätt till föräldraledighet

Föräldraledighet EU-kommissionens direktiv om mammaledighet fick tummen ner. Nu börjar lagstiftningsprocessen om från början, men den kommer förhoppningsvis gå snabbare denna gång eftersom kommissionen har mer på fötterna. Från svensk synvinkel gäller det att inte papporna glöms bort.
Helene Götberg
26 okt 2015 | 11:42
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I dag är det många kvinnor i Europa som inte arbetar, även om sysselsättningsgraden för kvinnorna varierar stort mellan medlemsländerna från cirka 40 till 75 procent. Svårigheter att förena familj och vård av anhöriga med arbete är förklaringen. Det vill säga det saknas barnomsorg, rätt till ledighet och föräldraförsäkring i många länder. Kvinnors låga sysselsättningsgrad påverkar tillväxten och den demografiska utvecklingen i Europa. Med allt fler äldre och färre unga behövs kvinnorna ute i arbetslivet för att klara ekonomin på lång sikt.

Lång process

För att få ihop ekvationen mellan familj och arbete har EU-kommissionen snickrat på en gemensam lagstiftning om föräldraledighet sedan 2008. Förslaget har valsat fram och tillbaka inom EU, under vissa tider har frågan också varit död. Till slut kunde kommissionen dock presentera direktivet om mammaledighet, som innebar en rättighet för mammorna att vara lediga i tre månader med full lön. När direktivet skulle antas i somras var dock många länder emot förslaget, bland annat Sverige.
– Upplägget var utformat så att vi antingen kunde acceptera eller förkasta förslaget. Det fanns ingen möjlighet för oss att förhandla om utformningen, därför sa vi blankt nej, säger Karin Brunzell, internationell sekreterare på Fackförbundet ST.

”För Sverige hade förslaget inneburit flera steg bakåt i tiden och motverkat de jämställdhetsambitioner som vi har.”

Sverige har en föräldraförsäkring, inte bara en rätt för mamman att vara ledig. I den svenska föräldraledigheten är några månader reserverade för respektive förälder, till exempel pappamånader, och några månader där parterna själva väljer vem som ska vara hemma med barnet.
– Kommissionens förslag hade inneburit att fler månader hade blivit reserverade för mamman till nackdel för pappan. För Sverige hade förslaget inneburit flera steg bakåt i tiden och motverkat de jämställdhetsambitioner som vi har, säger hon.

Omstarten kan gå snabbare

EU-kommissionen fick alltså inte igenom direktivet och nu börjar lagstiftningsprocessen om från början inom EU. I länder där det i dag saknas rätt att vara ledig handlar motståndet mot direktivet ofta om att inte vilja ta på sig ytterligare kostnader. Karin Brunzell tror dock inte att det kommer ta lika lång tid för ett nytt förslag som förra gången. Nu har kommissionen mycket mer kunskap, så inom några år är förhoppningsvis ett nytt direktiv implementerat. Den här processen visar att länderna står ganska långt ifrån varandra. Det fanns också en viss besvikelse över Sveriges agerande bland organisationer från länder som saknar rätt till någon ledighet. Enligt Karin Brunzell finns det absolut ett behov av gemensamma regler för föräldraledighet inom EU, precis som andra rättigheter på arbetsmarknaden.
– Det är oerhört viktigt att vi höjer lägsta nivån, annars blir detta ett sänke som tynger ner hela regionen och som gör att våra rättigheter som vi har uppnått på hemmaplan ständigt ifrågasätts, säger hon.

” Lösningen för att höja kvinnors sysselsättningsgrad och att öka nativiteten inom EU är en utbyggd offentligt finansierad barnomsorg.”

Karin Brunzell tror att ett kommande direktiv kommer att innebära någon form av rättighet att vara ledig för att få barn och sedan en annan form av ledighet för båda föräldrarna när det gäller att ta hand om barnet. Hon ser också att en sådan lösning skulle vara en fördel för länder som saknar rättigheter idag. De hoppar så att säga över ”mammaledighet-steget” och går direkt till föräldraledigheten.
– Men lösningen för att höja kvinnors sysselsättningsgrad och att öka nativiteten inom EU är en utbyggd offentligt finansierad barnomsorg. Utan den kommer kvinnor vara tvungna att fortsätta välja mellan familj eller arbete, säger hon.

Helene Götberg

/ Kontakta skribenten

26 okt 2015 | 11:42

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev