Fyra medlemmar hos Unionen borde ha fått förlängd uppsägningstid när de sades upp efter en företagsöverlåtelse.
Det har EU-domstolen i dag, torsdag, slagit fast i ett förhandsavgörande till Arbetsdomstolen i ett fall som pågått sedan 2011.
Det finns ett behov av förstärkt skydd när man är lite äldre.
Alla fyra Unionen-medlemmar hade varit anställda mer än tio år och var över 55 år gamla. I de flesta kollektivavtal för privata tjänstemän ska man då ha rätt till tolv månaders uppsägningstid.
– Det finns ett behov av förstärkt skydd när man är lite äldre, det kan ta lite längre tid att hitta nytt jobb. Det är bakgrunden till bestämmelsen, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.
EU-domstolen tog fasta på att kollektivavtalen som Unionen-medlemmarna hade hos överlåtaren och förvärvaren hade identiska lydelser.
Alltså ska inte de anställda drabbas av försämringar i villkoren på grund av övergången.
– Skyddet behövs både för individerna som befinner sig i en sådan här situation men också för att det ska finnas en acceptans för att man vågar lita på att följa med och en acceptans för reglerna i stort, säger Martin Wästfelt.
Domen har principiell betydelse
Han berättar att många av arbetsmarknadens parter i Sverige gjort en liknande tolkning som EU-domstolen. Domen var principiellt viktig och kommer bli vägledande, enligt hans bedömning.
– Det här borde bli det vi i Sverige får förhålla oss till, då är frågan slutligt avgjord under de här förhållandena, säger Martin Wästfelt.
Rent praktiskt kommer Arbetsdomstolen fälla det slutliga avgörandet med EU-domstolens förhandsavgörande i ryggen, och det är först då följderna fastställs.
Det här kommer få betydelse för många olika kollektivavtal.
– Den konkreta tillämpningen blir i AD-målet. Man har lyft upp principfrågan till EU-domstolen genom att begära förhandsavgörande, säger Martin Wästfelt.
David Hellman, förbundsjurist och Unionens ombud i målet, höll tillsammans med kollegan Ullika Dalén på Akademikerförbundet SSR de muntliga förhandlingarna i Luxemburg i höstas. Han berättar att Unionen yrkar allmänt skadestånd till var och en av medlemmarna på 30 000 kronor som plåster på såren för det de har gått igenom. Dessutom yrkar Unionen på att fackförbundet ska få ett allmänt skadestånd på 200 000 kronor.
– Man ska inte tjäna på att tillämpa ett kollektivavtal felaktigt. Att begära skadestånd har dels en avskräckande effekt men ska också se till att arbetsgivaren inte tjänat på sitt agerande, säger David Hellman, och fortsätter:
– Vi har fler tvister som väntar på det här avgörandet. Det är väldigt ovanligt att AD frågar EU-domstolen om förhandsavgörande. Det här kommer få stor betydelse för många olika kollektivavtal.