Skiftet: ”Vi tror att vi kan stoppa CSN-räntehöjningen” Christian Tengblad är kampanjare för organisationen Skiftet.

Skiftet: ”Vi tror att vi kan stoppa CSN-räntehöjningen”

CSN Under måndagen samlades studenter och kampanjare runt om i landet för att protestera mot den planerade höjningen av CSN-räntan. "Man kan se det här som ett kontraktsbrott från regeringens sida", säger antropologistudenten Sebastian Rosengren.

Inför tisdagens riksdagsdebatt om regeringens förslag om att höja CSN-räntan kallade Saco studentråd och kampanjorganisationen Skiftet till protester i sex städer – Umeå, Gävle, Karlstad, Stockholm, Linköping och Göteborg – under måndagsförmiddagen.

De båda organisationerna har sedan förslaget presenterades initierat namninsamlingar för att sätta stopp för förslaget, som de menar skulle slå mot jämlikheten i det svenska utbildningssystemet och bidra till ökad snedrekrytering.

Skiftets insamling har i dagsläget genererat ungefär 45 000 namnunderskrifter, Saco studentråds omkring 75 000.

Många är oroade över situationen

Någon större uppslutning av studenter hade dock inte samlats för att protestera i Stockholm, där Skiftets kampanjare Christian Tengblad hade fattat posto utanför Universitetets tunnelbanestationer och delade ut flyers, bärande en skylt med budskapet: ”Stoppa CSN:s räntesmocka”.

– Vi utlyste protesten med kort varsel, och har därför ganska anspråkslösa förväntningar. Förhoppningsvis blir vi ett tiotal personer som hjälps åt här. Vi vill att så många studenter som möjligt ska veta om vad som står på spel inför den stora debatten i morgon, säger Christian Tengblad och fortsätter:

Studenter generellt är en ganska engagerad grupp i jämförelse med vissa andra

– Vi upplever att många är oroade över situationen och eftersom flera av partierna fortfarande vacklar i frågan tror vi att vi har goda möjligheter att stoppa förslaget.

Har ni på Skiftet några tankar kring hur finansieringen annars skulle kunna se ut?

– Vi tycker att arbetsmarknadens parter borde se över och diskutera finansieringen. Men man kan ju också tycka att näringslivet skulle kunna bidra till att finansiera omställningsstödet i och med att de kommer att tjäna på att folk kan ställa om mitt i karriären och vara tillgängliga på arbetsmarknaden. Det viktiga är att man inte finansierar stödet på så sätt att det skapar trösklar till högskole- och universitetsstudier.

Vad anser ni om själva omställningsstödet som sådant? Är ni positiva till det?

– Ja, den är i sig en sänkt tröskel och vi tror att det kan öppna upp för att fler studerar. Det är bara den här finansieringsmodellen som kan få negativa effekter, säger Christan Tengblad.

Vill att kampanjen trappas upp

Responsen bland de studenter som defilerade från och till universitetet under protestaktionen skiljde sig i viss mån åt när de tillfrågades av Skiftets kampanjare om sin syn på räntehöjningen.

En juriststudent, Emma Thuden, 24, sade till Arbetsvärlden att hon var emot förslaget eftersom hon motsätter sig räntor av principiella skäl, men att hon inte avsåg att engagera sig i frågan.

Hennes studiekamrat Freja Olsson, 23, sade först att hon inte oroade sig över höjningen eftersom hon ändå kommer att kunna betala tillbaka sina skulder men ändrade sig därpå att och förklarade att hon fick ”en dålig magkänsla” av finansieringsmodellen.

Man kan ju också tycka att näringslivet skulle kunna bidra till att finansiera omställningsstödet

En av de personer som ställde sig bakom protesten var den 25-årige antropologistudenten Sebastian Rosengren. Han menade att räntehöjningsförslaget eventuellt kunde ha påverkat hans beslut att studera vidare om han inte redan inlett sina studier.

– Det här hade ju spelat in i mitt beslut. Någon har sagt att man kan se det här som ett kontraktsbrott från regeringens sida eftersom man räknade med att man skulle få leva med 0.05 i ränta när man band upp vid studieskulder för resten av livet. Och jag köper den analysen, säger Sebastian Rosengren.

Vilken möjlighet tror du att man har att påverka politikerna genom kampanjen?

– Jag tror att det finns en viss möjlighet. Jag är skeptisk till namninsamlingar generellt sett men om kombinerar det här med ett större tryck, genom gatuprotester och större former av aktioner, då kan jag tänka mig att det skulle kunna gå.

Är det en fråga som kan locka till ett sådant engagemang?

– Jo, det tror jag. Studenter generellt är en ganska engagerad grupp i jämförelse med vissa andra, säger Sebasian Rosengren.

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan