Dom i AD: Först tecknade kollektivavtalet gäller Nu slår Arbetsdomstolen fast att Hamnarbetarförbundets avtal är ett andrahandsavtal enligt en princip från 1974. När två konkurrerande avtal finns på samma arbetsplats ska det först tecknade avtalet gälla, enligt denna princip. I det här fallet är det Transports avtal. Foto: Christine Olsson / TT / Kod 10430

Dom i AD: Först tecknade kollektivavtalet gäller

Arbetsrätt Arbetsgivarna i Sveriges hamnar behöver inte följa stora delar av sitt kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom. Domen räddar den svenska modellen, enligt arbetsgivarna. Rättegången var inte helt opartisk, hävdar facket.
Carl von Scheele
25 nov 2020

Tvisten gäller hur Hamnararbetarförbundets kollektivavtal med Sveriges Hamnar ska tolkas. När stämningen lämnades in till Arbetsdomstolen, AD, i våras sa flera experter att domstolen utslag skulle kunna förändra spelreglerna för den svenska modellen.

Hamnarnas verksamhet regleras sedan länge i ett kollektivavtal med LO-förbundet Transport.

Men i mars förra året fick även Hamnarbetarförbundet ett riksavtal för samma verksamhet, efter en lång tvist som framför allt utspelade sig i Göteborgs containerhamn.

Redan när det slöts hävdade arbetsgivarna att det enbart var ett så kallat andrahandsavtal och att avtalet med Transport skulle reglera alla anställningsvillkor.

Vi kan inte sitta på läktaren när våra medlemmars villkor diskuteras

Nu slår Arbetsdomstolen fast att det är ett andrahandsavtal enligt en princip från 1974. När två konkurrerande avtal finns på samma arbetsplats ska det först tecknade avtalet gälla, enligt denna princip. I det här fallet är det Transports avtal.

– Dagens besked från Arbetsdomstolen är välkommet och bekräftar att den svenska modellen står stark även när den utsätts för prövningar som dessa, säger Joakim Ärlund, Sveriges Hamnars förhandlingschef, i ett pressmeddelande.

Men i det fristående Hamnarbetarförbundet är man inte lika nöjt.

– Vi kan inte sitta på läktaren när våra medlemmars villkor diskuteras, säger Erik Helgeson, vice förbundsordförande.

Avtalsrörelse öppnar för konflikt

I nästa vecka inleds förbundets avtalsrörelse. Frågan man ställer sig i förbundet är om man ska säga upp det nu gällande avtalet, enligt Helgeson.

– Domen urholkar värdet av vårt avtal. Vi måste ta ställning till om det är värt att sälja fredsplikten, säger han.

Förbundet kommer också överväga om domen ska överklagas i Europadomstolen. I Sverige är AD högsta instans för arbetsrättsmål, men den svenska lagstiftningen i frågor som rör rätten att förhandla och fackliga rättigheter kan även prövas internationellt.

– Detta är något som vi seriöst överväger. Hela den svenska modellen har lutat mot att gynna centralorganisationernas medlemsförbund. I skärningspunkten med den nya lagstiftningen kring strejkrätt och denna praxis finns en stark inlåsningseffekt. Modellen gynnar den som har avtalet först oavsett om arbetstagarnas överger den fackföreningen.

Vi måste ta ställning till om det är värt att sälja fredsplikten

Helgeson invänder också mot domstolens sammansättning i den här typen av mål. Parterna är med som ledamöter i AD och dömer tillsammans med domarna. Ledamöterna från fack och arbetsgivare är i majoritet över juristerna.

– Vi har inte fått en helt opartisk rättegång, säger Erik Helgeson.

I mål som gäller en tredje part utanför centralorganisationerna vill han se enbart jurister som domare.

– Både Svenskt Näringsliv och LO har varit oerhört tydliga med att de inte ens vill att vi ska ha en fackförening.

Förhandlade med Transport

Tvisten som Arbetsdomstolen tagit ställning till gäller ändringar av ett skiftsschema i Göteborgs containerhamn. Transport och Hamnarbetarförbundet har likalydande kollektivavtal med arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar.

Om en hamn vill frångå ordinarie arbetstid måste de teckna ett lokalt avtal om schemat med facket, enligt de likalydande reglerna i respektive kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet och Transport.

I det här fallet slöt arbetsgivaren APM Terminals ett avtal med Transport efter lokala förhandlingar med dem, men förhandlade inte med Hamnarbetarförbundet.

I Arbetsdomstolen får arbetsgivarnas agerande godkänt. Domstolen hänvisar till en praxis som slogs fast redan 1974. När två kollektivavtal konkurrerar gäller det först tecknade avtalet.

Den tolkningen utgår från hur arbetsmarknaden fungerar och vad som får anses ändamålsenligt för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Vid konflikter mellan två avtalsbestämmelser måste någon bestämmelse ges företräde, skriver AD i domen.

I domen understryker AD att Hamnarbetarförbundets avtal ändå inte är värdelöst. Genom avtalet får förbundet bland annat rättigheter enligt medbestämmandelagen, arbetsmiljölagen, förtroendemannalagen och styrelserepresentationslagen för privatanställda.

Claes Stråth: En nyttig påminnelse

När förbundet stämde arbetsgivarna i AD konstaterade Claes Stråth, tidigare GD för Medlingsinstitutet och en av de kunnigaste experterna på kollektivavtalsfrågor i Sverige, att detta var en tvist som många väntat på efter uppgörelsen i hamnarna.

Nu säger Claes Stråth att domen är en pedagogisk genomgång av hur parterna ska hantera den här typen av frågor.

– Detta är en nyttig påminnelse för arbetsmarknadens parter om hur rättsläget ser ut. Arbetsdomstolen slår fast en princip som gäller sedan tidigare.

Men hur ser du på att Arbetsdomstolen använder samma princip som gällt ända sedan 1974?

– Detta är något som befäster rådande ordning och visar på stabilitet. Den grundar sig på att man måste ha fungerande system. Det slogs fast 1974 och det bekräftar AD nu igen.

Hamnarbetarförbundet får också rätt

Hamnarbetarförbundet går emellertid inte helt lottlös från AD. Domstolen anser att arbetsgivarna i Göteborgs containerhamn skulle ha förhandlat med förbundet enligt paragraf 11 i medbestämmandelagen, mbl.

En arbetsgivare måste kalla till sådan mbl-förhandling i frågor som han ensidigt kan besluta om och som är viktiga förändringar av verksamheten. Eftersom arbetsgivaren inte behövde sluta ett lokalt avtal med Hamnarbetarförbundet om ändringar i arbetstidsschemat, utan bara meddela vad man kommit överens om med Transport, var det en sådan fråga, enligt AD.

Arbetsgivaren hade inte heller samverkat med Hamnarbetarförbundets skyddsombud. Hamnarbetarförbundets ombud fick del av en riskbedömning först efter att det lokala avtalet hade slutits med Transport. Det var fel, enligt AD.

Med sitt agerande bröt arbetsgivarna mot både arbetsmiljölagen och förtroendemannalagen, konstaterar AD.

För brotten mot mbl och skyddsombudet får arbetsgivaren APM Terminals betala skadestånd på sammanlagt 125 000 kronor.

Carl von Scheele
25 nov 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan