Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Nytt mål i hamnkonflikten hotar svenska modellen Konflikten i Göteborgs hamn lever än. Foto: Björn Larsson Rosvall / TT

Nytt mål i hamnkonflikten hotar svenska modellen

Arbetsrätt Inte bara EU-kommissionens förslag om minimilöner och LAS-utredningens förslag om undantag hotar den svenska modellen. Arbetsdomstolen avgör snart ett mål mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar som kan förändra spelreglerna mellan parterna för många år framöver.
Carl von Scheele
16 mar 2020

Dokumentet heter mål 89/19. En något kylig sommardag i slutet av juli förra året damp Hamnarbetarförbundets stämningsansökan ner i brevlådan hos Arbetsdomstolen i Stockholm.

Bara ett halvår tidigare hade det fristående förbundet firat underskriften av sitt första kollektivavtal någonsin. Men redan när det skulle praktiseras för första gången i Göteborgs containerhamn krackelerade dokumentet.

Arbetsgivarna i hamnen, APM Terminals, vägrade förhandla med Hamnarbetarförbundets lokala företrädare om förändringarna i skiftgången. Till förhandlingsbordet hade de enbart bjudit in LO-förbundet Transport, som sedan länge hade ett kollektivavtal för hamnarna.

Den här tvisten har vi väntat på.

Trots båda kollektivavtalens tydliga skrivningar om att arbete på skiftscheman bara var tillåtet efter lokala överenskommelser om arbetstiderna smällde arbetsgivaren igen dörren mitt i ansiktet på Hamnarbetarförbundets företrädare.

Det kan tyckas som en drastisk beskrivning av händelsen, men knappast orättvis mot arbetsgivaren. Hamnarbetarförbundet hade varit mycket tydligt med att signaturer på ett centralt avtal skulle ge dem lokalt inflytande. Det var villkoret när de skrev under en tidig marsdag förra året, och det visste arbetsgivaren om.

– Den här tvisten har vi väntat på, säger Claes Stråth, tidigare GD för Medlingsinstitutet och en av de kunnigaste experterna på kollektivavtalsfrågor i Sverige.

Men han säger också om statusen på Hamnarbetarförbundets avtal, som är en exakt kopia av Transports sedan länge gällande avtal för hamnarna:

– Även om Hamnarbetarförbundet inte tycker om situationen har de tecknat ett hängavtal. Förbundet har inte haft en självständig förhandling om själva innehållet i kollektivavtalet som jag förstått det.

Om Hamnarbetarförbundet vinner får den svenska modellen ett nytt utseende, Svenska Modellen 2.0.

Martin Berg som sitter i förbundsstyrelsen i Hamnarbetareförbundet dagen efter att man slutit ett avtal.
Foto: Thomas Johansson / TT

Förutom Claes Stråth har Arbetsvärlden intervjuat arbetsrättsexperterna docent Mats Hansson och professor Örjan Edström, och LO:s förre avtalssekreterare Erland Olauson om detta principiellt viktiga mål i Arbetsdomstolen, AD, som är ett av tre hot mot den svenska modellen under de kommande månaderna.

Om Hamnarbetarförbundet vinner och arbetsgivarna måste komma överens med två konkurrerande fack om arbetsvillkoren för samma arbete får den svenska modellen ett nytt utseende, Svenska Modellen 2.0. Om arbetsgivarna vinner och Hamnarbetarförbundet inte har rätt till lokalt inflytande är kollektivavtalet värdelöst för förbundet. Då är situationen den samma som innan hamnkonfliktens lösning och Hamnarbetarförbundet kommer sannolikt ta ny strid för lokalt inflytande.

Hur Arbetsdomstolen resonerar denna gång är inte givet även om man ser bakåt på domar som blivit rättspraxis. I de tvister AD har haft om hur två kolliderande kollektivavtal ska förhålla sig till varandra har det handlat om en arbetsgivare som har haft två olika avtal med två olika förbund.

Det aktuella målet 89/19 skiljer sig på denna viktiga punkt. Här handlar det om två exakt likalydande avtal, men tecknat med två olika förbund.

För över 40 år sedan kom domen i målet med arbetsgivaren som både hade undertecknat maskinföraravtalet med Transport och senare anläggningsavtalet med Byggnads. År 1974 slog AD fast att det först tecknade avtalet hade företräde när avtalen kolliderade.

Sedan dess talar man om förstahandsavtal när man syftar på vilket avtal som ska gälla.

Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare i LO som numera leder gruppen av opartiska ordföranden i industriavtalet, ser detta som ett klassiskt mål där regeln om förstahandsavtal står i centrum.

– Om det först tecknade avtalet ska gälla är det bara Transport som kan ge lokal dispens från de regler som finns i riksavtalet.

Arbetsgivarnas policy, att man inte vill sluta lokala kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, är nog ohållbar.

Han tillägger att han inte vill spekulera i hur AD kommer att döma.

Det vill inte heller professor Örjan Edström vid Umeå universitet, men menar att arbetsgivaren inte kan nonchalera Hamnarbetarförbundet.

– Arbetsgivarnas policy, att man inte vill sluta lokala kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, är nog ohållbar, konstaterar han.

I det här fallet är de båda centrala avtalet identiska. Det skulle vara märkligt om arbetsgivaren kunde slå undan benen på Hamnarbetarförbundets centrala avtal genom att sluta ett lokalt avtal med Transport i frågor där man gör avsteg från villkoren i det centrala avtalet, konstaterar Edström.

– I princip skulle därigenom stora delar av Hamnarbetarförbundets avtal kunna slås ut av lokala avtal med Transport om dessa har företräde och tillämpas på alla anställda när avtalen är oförenliga. Det skulle vara mycket tveksamt från föreningsrättsliga utgångspunkter.

I den svenska modellen låter man parterna göra upp om de flesta regler och villkor på arbetsmarknaden. Även de arbetsrättsliga ”grundlagarna” som MBL och LAS är utformade så att parterna ska kunna göra undantag från väsentliga paragrafer om de är överens. Tanken är att staten helst inte ska störa parternas självreglering på arbetsmarknaden.

Där andra länder har minimiregler i lagstiftningen har Sverige i stället ofta regleringar i avtal.

Det har fungerat så länge parterna respekterat varandra och delat upp arbetsmarknaden mellan sig. Om ett förbund har kollektivavtal som reglerar arbetet på ett visst område respekteras det av övriga parter.

De flesta personer ser just förbund från LO, TCO och Saco framför sig när man talar om den svenska modellen. En fribytare som fått komma in i värmen är Ledarna, som uteslöts ur TCO 1997 men är insydda i modellen genom medlemskap i förhandlingsorganisationerna PTK och OFR.

Men Hamnarbetarförbundet som bröt sig ur Transport i början av 1970-talet har inte fått komma in i stugan och har aldrig tidigare haft kollektivavtal.

– Från Hamnarbetarförbundets sida är frågan om de kan vara en del av den svenska modellen eller om den enbart är till för LO-förbunden, som var först med att sluta avtal på kollektivsidan, säger docent Mikael Hansson vid Göteborgs universitet.

Men vilka är förutsättningarna för Hamnarbetarförbundet? Och hur ska arbetsgivarna kunna bedriva verksamhet med två skilda fackförbund som reglerar arbetsvillkoren för samma arbete?

Den tolkning som Arbetsdomstolen gjorde 1974 löste i och för sig problemet med konkurrerande avtal. Det först tecknade avtalet gäller när parterna är oeniga om vilket avtal som ska följas.

Från Hamnarbetarförbundets sida är frågan om de kan vara en del av den svenska modellen eller om den enbart är till för LO-förbunden.

Men Mikael Hansson lyfter fram att domstolen kunde ha valt andra lösningar.

– Domstolen kunde ha uppfunnit en förmånlighetsprincip, att det bästa avtalet skulle gälla, men det var man långtifrån att göra. Ett annat mer närliggande alternativ är att tillämpa avtalet på förbundens respektive medlemmar. Sedan får man lösa problemet med de oorganiserade på arbetsplatsen, säger han.

Professor Örjan Edström menar att när arbetsgivaren har två kollektivavtal ska i princip ett lokalt avtal gälla medlemmar i förbundet som undertecknar det. Frågan är då vilket avtal som tillämpas på oorganiserade medlemmar. Edström ser en möjlig lösning.

– Vid anställningen skulle arbetsgivaren kunna ange i det enskilda anställningsavtalet vilka regler som gäller. Om inte den anställde protesterar gäller arbetsgivarens uppfattning om vilket avtal som ska gälla.

Men hur behandlar arbetsgivaren arbetslag med medlemmar från båda facken?

– Det är en intressant fråga. Det är inte självklart vilket svar man kommer fram till, men domstolen måste avgöra den på något sätt.

Han tillägger, att om det är omöjligt för arbetsgivaren att tillämpa två avtal utan att bryta mot det ena av dem skulle principen om det först tecknade avtalet kunna kopplas in.

Medlingen mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar i den mycket långa och stökiga konflikten i Göteborgs containerhamn lyckades efter flera försök

Dokument från slutskedet av medlingen visar att parterna slogs hårt för sina respektive ståndpunkter om hur Hamnarbetarförbundets inflytande skulle vara.

Stämningen

AD ska avgöra om arbetsgivarna har brutit mot kollektivavtalet med Hamnarbetarförbundet när de inte förhandlade om ändrat skiftschema i Göteborgs containerhamn. Enligt avtalets paragraf 4 får skiftgång bara ske efter förhandlingar om arbetstidsschema.

Arbetsgivarna har genomfört sådana förhandlingar med Transport.

I andra hand yrkar Hamnarbetarförbundet brott mot MBL:s paragraf 11, eftersom arbetsgivaren genomfört en viktig förändring utan att förhandla med dem, trots att parterna har kollektivavtal.

Arbetsgivarna framhåller att de först tecknat avtal med Transport. I dessa fall gäller förstahandsavtalet och Hamnarbetarförbundets andrahandsavtal är inte tillämpbart.

Stämning 2:

Hamnarbetarförbundet har också stämt arbetsgivarna för att de inte har engagerat deras skyddsombud i planeringen av schemaläggningen. Här menar arbetsgivaren att man gjort en riskbedömning med Transports skyddsombud och låtit Hamnarbetarförbundets skyddsombud ta del av den.

+ Expandera

I mitten av februari 2019 krävde Hamnarbetarförbundet en strykning i medlarnas bud. Den gällde meningen ”rätten och skyldigheten att ingå i förhandlingar om lokala avtal tillkommer enbart parterna i förstahandsavtalet”, vilket skulle betyda att arbetsgivarna bara behövde förhandla lokalt med Transport.

Arbetsgivarna skickade då ett brev till medlarna och underströk att Hamnarbetarförbundet inte skulle ha någon rätt till lokala avtal.

I medlarnas slutbud, som antogs av parterna i början av mars, är den mening som Hamnarbetarförbundet motsatte sig tydligt överstruken med bläckpenna och signerad.

Du ska aldrig vinna en förhandling på knockout eftersom du kommer att träffa din motpart vid förhandlingsbordet dagen efter.

För att komplicera detta redan komplicerade mål måste ytterligare en parameter föras in. Vid sidan av skrivningarna i avtalet om förhandlingar om skiftsscheman finns MBL:s regel om arbetsgivarens skyldighet att förhandla vid viktiga förändringar av verksamheten. Den skyldigheten gäller när han har kollektivavtal med fackförbundet.

Inte heller en sådan MBL-förhandling har arbetsgivaren genomfört med Hamnarbetarförbundet, utan de hävdar att de och Transport reglerat frågan.

– Kanske skulle det vara lite stötande om två parter kan disponera en tredje parts rättigheter enligt lag, men frågan hamnar i en komplicerad situation om Hamnarbetarförbundet inte har rätt till lokala förhandlingar enligt sitt avtal, men rätt till förhandlingar enligt MBL, säger Mikael Hansson.

Även denna fråga ska alltså avgöras av AD när målet kommer upp någon gång i maj. Risken är att AD:s domare kommer att uppträda likt boxningsdomare och tilldöma den ena parten segern på knockout.

Det finns en gyllene regel som tillämpas av många förhandlare. Du ska aldrig vinna en förhandling på knockout eftersom du kommer att träffa din motpart vid förhandlingsbordet dagen efter då ni har nya problem som måste lösas.

Om arbetsgivaren får rätt och inte behöver förhandla lokalt med Hamnarbetarförbundet har förbundet sålt fredsplikten mot att enbart få jobba fackligt på arbetstid och utse skyddsombud, men inte ha inflytande.

Om Hamnarbetarförbundet vinner måste arbetsgivaren sluta lokala avtal med förbundet vilket de motsatte sig helt vid medlingen.

I båda fallen är risken att den förlorande parten säger upp avtalet och nya stridigheter utbryter. Fortsättning följer. Det är det enda som är säkert.

Carl von Scheele
16 mar 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan