Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Docent i hård polemik mot gymnasiekampanj Gymnasiekampanjen "Din Talang" ska locka elever till yrkesprogram. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX

Docent i hård polemik mot gymnasiekampanj

Vidareutbildning Gymnasiekampanjen ”Din Talang” ska locka ungdomar att välja yrkesutbildning. Men den kritiseras av Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, som menar att den kan öka den sociala snedrekryteringen.
24 feb 2017

”Pappa vill att jag ska bli ingenjör. Men jag gillar ju att bygga. Ingenjör kan jag bli senare.”

Eller: ”Mamma vill att jag ska bli läkare. Men jag gillar ju att laga mat. Läkare kan jag bli sen.”

Med sådana deviser ska kampanjen ”Din Talang” locka elever som står och väger i gymnasievalet att gå yrkesprogram.

Kampanjen inleddes år 2016 och återupptas i år av Stockholm stad.

Den drivs av ”World Skills Sweden”, ett trepartssamarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten genom Utbildningsdepartementet, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan.

Men Anna Sjögren, docent i nationalekonomi vid Uppsala Universitet, ger kampanjen hård kritik i ett gästinlägg i Ekonomistas.

”Vill jag bli snickare kan jag börja min bana som snickare och sedan förkovra mig vidare och bli arbetsledare och kanske byggingenjör i nästa steg.”

Hon menar att kampanjen riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning genom att tilltala ungdomar från hushåll utan längre studietradition snarare än barn till högutbildade.

”Det är med stor sannolikhet barn från studieovan bakgrund eller föräldrar med sämre anknytning till arbetsmarknaden denna kampanj har störst chans att övertyga.” skriver Anna Sjögren i Ekonomistas.

Budskapet att ”ingenjör kan jag bli sedan” menar hon ger en förenklad bild av vad det innebär att byta bana under arbetslivet.

”När beslutet väl är fattat och tre år på gymnasiet har gått är kostnaden att välja om hög.”, skriver Anna Sjögren, som avslutar inlägget med att konstatera att kampanjen avråder från högre studier genom att spela på ungdomars längtan efter att ha kul.

”Vi försöker genom uppdraget ändra synen på yrkesprogram.”

Anna Sjögren menar också att kampanjmakarna snarare borde ha inriktat sig på gruppen som riskerar att inte ta någon gymnasieutbildning alls, eftersom det är en grupp som har det svårt på arbetsmarknaden.

Vill motverka fördomar om yrkesutbildningar

Cecilia Wigerstad, undervisningsråd på enheten skola och arbetsliv vid Skolverket, har suttit med i projektgruppen för regeringsuppdraget där kampanjen är en del. Hon tycker att informationen i kampanjen är saklig.

– Vi försöker genom uppdraget ändra synen på yrkesprogram. Yrkesprogrammen är inte särskilt för de som har svaga studieresultat, de finns där för alla. Även om du har väldigt goda resultat från grundskolan så finns inga skäl att inte välja ett yrkesprogram, säger Cecilia Wigerstad till Arbetsvärlden.

”Vi har märkt att attityden och statusen för yrkesprogrammen är låg generellt sett i landet.”

Hon berättar att man inte tänkt på att någon särskild grupp av elever skulle påverkas i större utsträckning än andra. I stället vänder sig kampanjen till de som har ett särskilt intresse för yrkesutbildningarna.

– Sedan när du efter några år vill gå vidare i ett annat yrkesområde, studera vidare eller byta inriktning så kan du det, säger Cecilia Wigerstad.

Pontus Slättman, vd World Skills Sweden. Foto: Viktor Fremling/World Skills Sweden

Pontus Slättman, vd på Word Skills Sweden, säger också att man inte riktar sig till någon speciell grupp elever utan alla som ska välja utbildning till gymnasiet. Man har inte heller gjort någon analys av vilka man tror att kampanjen påverkar.

– Vi har inte delat upp målgruppen på sådant sätt utan vi har märkt att attityden och statusen för yrkesprogrammen är låg generellt sett i landet, säger Pontus Slättman till Arbetsvärlden.

Han tycker inte heller att kampanjen får det svåra att låta enkelt. Däremot vill man avdramatisera gymnasievalet. Och visa att dörren inte stängs till vidare utbildning för att man väljer yrkesutbildning.

– Väljer jag yrkesutbildning så stängs inte dörren att bli ingenjör. Vill jag bli snickare kan jag börja min bana som snickare och sedan förkovra mig vidare och bli arbetsledare och kanske byggingenjör i nästa steg. Det är ju en jättebra grund att vara snickare i botten och gå den vägen, säger Pontus Slättman.

24 feb 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan