Delade meningar om föreskrift för social arbetsmiljö Foto: Istock
För tung arbetsbörda har blivit ett vanligare problem som leder till ökade sjukskrivningar.

Delade meningar om föreskrift för social arbetsmiljö

Arbetsmiljö Remissvaren på Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö går kraftigt isär. Arbetsgivarna anser att föreskriften inte behövs – facken vill tvärtom ha starkare skrivningar.
Hans Olof Wiklund
22 dec 2014 | 15:10
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Antalet anmälda arbetssjukdomar med sjukfrånvaro på grund av organisatoriska och sociala orsaker har de senaste fyra åren ökat med 50 procent visar Arbetsmiljöverkets rapport ”Arbetsskador 2013”. Det handlar ofta om alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt, samt om problem i relationerna på arbetsplatsen, som mobbning och trakasserier.

Arbetsmiljöverkets mål med den nya föreskriften är att på olika sätt komma åt brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Föreskriftsförslaget har varit ute på remiss under hösten och tanken är att föreskriften ska kunna beslutas senast 1 juli nästa år och börja gälla några månader efter det. Remisstiden gick ut 17 december. Gemensamt för de remissvar som Arbetsmiljöverket fått är att de inleds med att man framhåller att den sociala dimensionen av arbetsmiljöarbetet är viktig. Därefter är det slut med enigheten.

Arbetsgivarorganisationerna avstyrker helt förslaget

Arbetsgivarverket skriver att ”det är viktigt att på ett systematiskt sätt arbeta förebyggande på det psykosociala området vilket bland annat innebär att förebygga och hantera sociala motsättningar, personalkonflikter, kränkningar, samt att förebygga kronisk stress. Detta uppnås inte genom att lägga till ytterligare en föreskrift till Arbetsmiljöverkets i dagsläget nästan hundra föreskrifter”.

Svenskt Näringsliv påpekar att det handlar om ett mycket komplext område som är direkt olämpligt att detaljreglera i föreskriftsform på grund av svåra gränsdragningar dels mellan arbetsliv och privatliv, dels mellan orsak och verkan. Detta i kombination med att förslaget som sådant i flera delar är både otydligt, svårtolkat och bygger på subjektiva bedömningar.

Svenskt Näringsliv framhåller att det psykosociala området ingalunda är oreglerat: såväl de fysiska som de psykiska, organisatoriska och sociala aspekterna av arbetsmiljön omfattas redan av arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM).

Det som behövs är enligt Svenskt Näringsliv inte nya regler utan en fortsatt utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet, och ytterligare stöd i form av information, utbildningar, konkreta verktyg och inspirerande goda exempel – allt anpassat för varje specifik bransch.

Ingrepp i arbetsledningsrätten

Dessutom anser man att Arbetsmiljöverkets förslag i vissa paragrafer och i ännu högre grad i de allmänna råden innebär påtagliga ingrepp i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Vilket Arbetsgivarverket ifrågasätter, medan Svenskt Näringsliv förklarar att man ser varje ingrepp i arbetsledningsrätten som oacceptabelt. ”Eftersom arbetsgivaren har yttersta arbetsmiljöansvaret förutsätter det att arbetsgivaren också ges den oinskränkta rätten att leda och fördela arbetet. Det är direkt olämpligt att använda arbetsmiljölagstiftningen för att reglera grundläggande frågor om hur företag ska organiseras och ledas.”.

Andra försöket till föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö

Tydligare regler för det psykosociala arbetsmiljöarbetet har efterfrågats i åtminstone tio års tid. Redan i juni 2003 hade också Arbetsmiljöverket ett förslag till ”föreskrifter om sociala och psykologiska arbetsmiljöförhållanden” klart. Förslaget åkte dock i papperskorgen, främst på grund av parternas oförenliga krav och förväntningar.

Nu har alltså Arbetsmiljöverket gjort ett omtag och tagit fram ett förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som är tänkt att förtydliga kraven i fråga om arbetsbelastning, konflikter och kränkande behandling (mobbning) och arbetstidens förläggning bland annat. Förslaget går att hämta på Arbetsmiljöverkets webbplats.

+ Expandera
Facket är positivt

De fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco är däremot i grunden positiva till Arbetsmiljöverkets förslag.

TCO bedömer att ”de föreslagna föreskrifterna i huvudsak behandlar de arbetsmiljöaspekter som är relevanta och som syftar till att säkerställa en god psykosocial arbetsmiljö för majoriteten av förbundens medlemmar. Föreskrifterna är också helt nödvändiga för att konkretisera intentionerna i 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen”.

Föreskrifterna behöver dock förstärkas anser TCO, och anger några utgångspunkter:

  • större inflytande för de anställda över processer på arbetsplatsen och över det egna arbetet
  • förstärka/införa skyldighet för arbetsgivare att skyndsamt utreda, åtgärda, och följa upp kränkande behandling
  • införa regler om dokumentation på fler områden
  • komplettera föreskrifterna med sanktionsavgifter
  • utveckla och förbättra de allmänna råden.

Även LO och Saco vill se skarpare skrivningar, och att de nya föreskrifterna blir tydligare och ett bättre verktyg än de befintliga föreskrifterna om kränkande särbehandling (AFS 1993:17). Bland annat vill man liksom TCO se tydligare krav på dokumentation av handlingsplaner och mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och att kraven förenas med sanktionsavgifter.

Facken reagerar också på den föreslagna definitionen av kränkande behandling, eftersom den enligt deras mening utgör en omotiverad och oacceptabel försvagning av dagens definition i föreskrifterna om kränkande särbehandling.

Organisationen för chefer, Ledarna, avviker från det fackliga mönstret. Ledarna ifrågasätter liksom arbetsgivarna om problemen löses genom ytterligare regler. Ledarna ”förordar att förtydliganden av hur arbetsmiljöarbetet avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön istället genomförs i de allmänna råden till föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Regleringen kan kompletteras med mer konkreta verktyg i informations- och vägledningsmaterial samt genom utbildning.”.

Hans Olof Wiklund

/ Kontakta skribenten

22 dec 2014 | 15:10

Relaterad läsning

Visa artikelns 3 kommentarer
Kommentera
  1. Av Per Sundelius 23 dec 2014:

    Lokala arbetsmiljöavtal kan vara vägen till de konkreta lokala åtgärderna vilket knappast lag/förordning/föreskrift kan åstadkomma, förutom mer arbete för jurister med svag koppling till det ”vanliga” arbetslivet. Det skulle dessutom förstärka insikten och betydelsen av att ta lokalt ansvar istället för att ”leta fel/anmäla/utpeka” och hitta någon annans ansvar.

  2. Av Maria Bergström 30 nov 2015:

    En fråga: Hur kan den nya definitionen av kränkande särbehandling vara en försvagning av den gamla, när (som jag uppfattar det) den är i själva verket är vidgad?

    I den nya definitionen behöver handlingarna inte vara återkommande klandervärda eller negativt präglade, och de kan förutom att riktas mot enskilda personer även riktas mot flera. Vidare har man lagt till att de kan leda till ohälsa, förutom enbart att dessa personer kan ställas utanför arbetsplatsens gemenskap.

    Jag anser att den nya AFS:en överlag är en försvagning av den som tidigare gällde för kränkande särbehandling, men just definitionen upplever jag är en förstärkning. Jag tar gärna emot input kring om jag missförstått den nya definitionen.

    • Av Lise Donovan, chefsjurist på TCO 1 dec 2015:

      Hej! Jag håller helt med dig om att definitionen av kränkande särbehandling har blivit bättre i de nya föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Det som artikeln refererar till är det som bland annat TCO skrev som svar på Arbetsmiljöverkets externremiss i september 2014. I det förslaget var definitionen nämligen sämre och innehöll till exempel krav på att det skulle vara upprepade handlingar för att det skulle betraktas som en ”kränkande behandling” (som det då kallades). Vi hoppas och tror att det bland annat var våra synpunkter som gjorde att definitionen till slut blev så pass bra som den nu blev i de nya föreskrifterna.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev