Vi måste kunna förstå kommuners algoritmer Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR kräver insyn i de algoritmer som används i till exempel kommuner. Foto: SSR

Debatt Vi måste kunna förstå kommuners algoritmer

Akademikerförbundets SSR:s undersökningar visar att svenskarna kräver insyn i algoritmer som används i offentlig verksamhet. Det är dags att regeringen ser till att offentlighetsprincipen inte bara gäller på pappret, skriver chefsekonom Simon Vinge.
26 okt 2020

Tilliten i Sverige är hög. Vi litar mer på varandra och vi litar mer på staten jämfört med många andra länder. Det är bra – och det är en förutsättning för att kunna digitalisera och automatisera fler uppgifter som staten gör. Algoritmer i välfärden och den offentliga förvaltningen har stor potential, och kommer att innebära en enorm omvälvning av arbetet för alla som arbetar med skattefinansierad verksamhet. Om vi ska kunna genomföra denna förändring krävs därför att vi förvaltar medborgarnas tillit mer varsamt än vad vi gör idag.

Bland medborgare i allmänhet finns en god kännedom om algoritmer som fattar automatiserade beslut, och dessutom en sund skepsis. När vi med opinionsinstitutet Novus hjälp frågar drygt tusen personer, så är det ungefär en tredjedel som har positivt förtroende för de automatiserade besluten, med något högre andel bland tjänstemän. Men hela bilden framträder först när vi studerar detaljerna.

Inte ens en tolftedel litar mer på kommunen än på staten.

För det första ser vi väldigt tydligt att förtroende är avhängigt insyn. Transparens och begriplighet är någonting som bland annat EU:s dataskyddsförordning (GDPR) trycker hårt på. Här står att den offentliga aktör som automatiserar ska kunna visa hur ett beslut har fattats på ett lättfattligt sätt som inte kräver fackkunskaper eller programmeringserfarenhet.

Att lagen i praktiken inte följs är någonting Akademikerförbundet SSR har lyft vid ett flertal tillfällen. Allvaret i frågan understryks när vi ber enkätens respondenter att ta ställning till hur mycket de tilltror ett besked om utbetalt försörjningsstöd: i det ena fallet där det framgår vilka uppgifter som ligger till grund för beslutet, och i det andra där det inte framgår. (I övrigt är det två identiska fall om positivt besked där försörjningsstöd beviljats.) Andelen som litar på beslutet går från 43 till blott 13 procent när informationen saknas.

För det andra finns bland många medborgare en uttalad uppfattning om hur automatiserat beslutsfattande bör regleras. Vi frågar om tilliten till staten kontra kommuner. En tredjedel litar mer på staten och myndigheter, varannan har ingen preferens åt endera hållet – men inte ens en tolftedel litar mer på kommunen. Detta är oroväckande eftersom det just nu är i kommunerna som vi på bred front ser experimentellt och oprövat användande av algoritmer.

Sex av tio anser att algoritmer är en offentlig uppgift snarare än affärshemlighet.

För det tredje och sista kan vi sluta oss till att bland de allra flesta råder inga tvivel kring huruvida insyn bör finnas, och en överväldigande majoritet om dryga sex av tio anser att algoritmer är en offentlig uppgift snarare än affärshemlighet. De är lika positiva till en algoritmombudsman att vända sig till i de frågor som rör automatisering inom offentligheten.

Nyheter

Den enda slutsats jag kan dra är att det här ska väl inte behöva vara så svårt? Bra algoritmer och automatiserade beslut kommer att kunna åtnjuta ett brett stöd och förmodligen effektivisera delar av den offentliga förvaltningen och välfärden. Men då krävs det några saker på vägen. Offentlighetsprincipen är en självklarhet, och den ska gälla i praktiken och inte bara på pappret som idag. Förslagsvis skrivs algoritmer med öppen källkod. Men att det inte räcker är också uppenbart: trots stöd av offentlighetsprincipen har Akademikerförbundet SSR i fall som rört algoritmer fått vänta i åratal på handlingar som begärts ut.

Behovet av en tydlig och statlig reglering är uppenbar och vår undersökning visar att den är efterfrågad. Staten kan inte smita undan från detta ansvar och skjuta över det på lokal nivå för att sedan vänta och se. Det är tvärtom dags för regering och riksdag att agera nu för att värna demokrati och ansvarsutkrävande även i en mer digitaliserad förvaltning. Vi är gärna behjälpliga i det arbetet.

Simon Vinge
Chefsekonom Akademikerförbundet SSR
26 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan