Slottsavtalet som Sverigedemokraterna slutit med regeringen kommer vägleda politiken de kommande åren. I det tas tydliga steg mot ett angiveri- och kontrollsamhälle. I stället för mer resurser till välfärden vill slottspartierna elda på en utveckling med skenande klyftor och splittring där olika grupper ställs mot varandra. Ett av avtalets mest hårresande exempel är förslaget att offentliganställda som möter papperslösa människor i sin yrkesutövning ska vara skyldiga att agera kontrollanter.
Självklart ska förskolepersonal, socialarbetare eller sjuksköterskor inte syssla med angiveri. Den som är sjuk ska kunna söka vård utan rädsla och föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn i förskolan. Sjuksköterskor, lärare och socialarbetare har viktiga jobb som bygger på förtroendefulla relationer. Angiveriförslaget kommer leda till mindre tillit och riskerar urholka förtroendet för välfärden. Det får skuggsamhället att växa.
Angiveriförslaget leder tankarna till DDR-tiden.
Protesterna mot detta inhumana förslag har varit omfattande. Bland annat skrev över 4 000 vårdanställda i december under en debattartikel i Aftonbladet där de varnar för att slottsavtalets förslag ”kommer att få en allvarlig inverkan på både våra patienter och på vår arbetsmiljö”. Fackförbundet DIK, som bland annat organiserar bibliotekarier, menar i Altinget att ”allmänhetens förtroende för det demokratiska samhället kommer att skakas i sina grundvalar.” Detta är bara två av dussintals med exempel på kritik som kommit från de anställda som skulle omfattas av förslaget. Jag kan inte annat än att stämma in i den mycket hårda kritiken mot angiverilagen.
Angiveriförslaget leder tankarna till DDR-tiden. Det kommer skapa splittring i samhället och riskerar även splittra personalgrupper i kommunernas verksamheter. Vem vill tjalla på den arbetskamrat som inte angett ett barn på förskolan? Tystnadskulturen många kommunala organisationer kämpar med kan alltid bli värre. Detta förslag kommer leda till personalgrupper med en ännu mer utbredd tystnadskultur. Men välfärdsarbetare är inte Stasi-kontrollanter.
Vi kommer prioritera att de anställda i Göteborgs stad inte behöver medverka till angiveri och splittring.
Många av de som arbetar inom offentlig sektor slet hårt under coronapandemin för att se till att samhället trots allt skulle kunna fungera, bland annat inom vården, skola och förskola. Personalen är avgörande för att välfärden ska fungera. Samtidigt är resursbehoven mycket stora i de ekonomiska kristider vi lever i. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har beräknat att det krävts ett tillskott på 20 miljarder enbart för att säkra välfärdsverksamheterna runt om i landet.
Den budget som regeringen lagt för 2023 innebär i stället de-facto nedskärningar i kommuner och regioner på åtskilliga miljarder, vilket betyder att yrkesgrupper som redan idag är hårt belastade riskerar neddragningar i sina verksamheter. Det är tydligt att den SD-ledda regeringens prioritet är att jaga utsatta människor ut ur landet och att resten kan kvitta.
Göteborgs stads personal är anställda för att värna den offentliga välfärdens demokratiska uppdrag. Vi i det rödgröna styret prioriterar våra anställda och vill satsa på bättre arbetsvillkor, löner, en rimlig arbetsmiljö och fler arbetskamrater. Ett starkt samhälle skapar vi med en utbyggd välfärd. Vår personal är direkt avgörande för att leverera välfärd till göteborgarna, därför kommer vi motarbeta detta förslag och prioritera att de anställda i Göteborgs stad inte kommer behöva medverka till angiveri och splittring.