Allt fler svenska företag ingår i globala produktionsnätverk där olika delar av samma produkt kan göras i flera länder. Närmare en tredjedel av alla privata jobb i Sverige finns i företag som ingår i sådana globala värdekedjor.
Ofta handlar det om kunskapsintensiva tjänster som forskning och utveckling, design, logistik och marknadsföring. Mer än hälften av alla nya jobb de två senaste decennierna har skapats inom kunskapsintensiva tjänstebranscher med stort kunskapsinnehåll och hög andel högutbildad personal, som t ex datakonsulter, arkitekter, tekniska konsulter samt yrken inom utbildning, hälso- och sjukvård.
Samtidigt visar nya siffror från OECD att tjänsteinnehållet i Sveriges export är betydligt större än vad man tidigare trott: Nära 60 procent. Tjänsteexporten har även stor betydelse för sysselsättningen. Räknar man med exporten från samtliga sektorer samt underleverantörer så är c:a 1,3 miljoner tjänstejobb i Sverige kopplade till exporten.
”Lagen måste stödja ständig förnyelse, flexiblare arbetstider, högre rörlighet på arbetsmarknaden och ojämn arbetsbelastning.”
Men givet den växande internationella konkurrensen måste tjänstesektorn få goda förutsättningar för att även i framtiden kunna fortsätta bedriva verksamhet i Sverige. I en ny rapport pekar Almega på viktiga utmaningar för att klara konkurrensen och behålla sysselsättningen:
- Kompetensförsörjning. Svårigheter att hitta rätt kompetens är ett växande problem för framförallt kunskapsintensiva företag. Ökad kvalitet på utbildningar i Sverige liksom minskad byråkrati kring kompetensinvandring är nyckelfrågor.
- Innovationsklimat. I dag handlar innovationer inte främst om tekniska uppfinningar, utan om innovativa tjänstelösningar; nya affärsmodeller, samt nya sätt att organisera och leda verksamheter. Forsknings- och utbildningssystemet måste uppdateras för att möta kompetensbehoven.
- Anställningsformer. Global konkurrens och varierande efterfrågan gör att företag snabbt måste kunna ställa om verksamheten och samtidigt behålla nyckelkompetens. Dagens arbetsrätt är inte anpassad efter det. Lagen måste stödja ständig förnyelse, flexiblare arbetstider, högre rörlighet på arbetsmarknaden och ojämn arbetsbelastning.
- Skattesystem. Arbetade timmar har länge ansetts som en logisk skattebas eftersom arbetskraftens rörlighet över nationsgränser varit begränsad. Men en globaliserad arbetsmarknad gör arbetskraft alltmer rörlig. Höga marginalskatter gör det svårt att locka hit personal i den globala konkurrensen om nyckelkompetenser. Därför behöver skattesystemet reformeras.
- Attraktivitet. För att locka nyckelkompetens att komma till och stanna i Sverige krävs att vårt land är attraktivt att bo och arbeta i. Det måste vara enkelt att flytta hit och bosätta sig här. Det innebär tillgång på bostäder, internationella skolor, bra sjukvård och annat serviceutbud.