Corona-krisen övergår allt mer till en arbetslöshetskris. I början av nästa år kommer 600 000 personer att vara inskrivna på Arbetsförmedlingen. Forskningen är tydlig med att arbetsmarknadsregleringar höjer barriären och ger särskilt negativa konsekvenser för utsatta grupper. Det kommer att behövas en inkluderande arbetsmarknad där företagen vågar anställa.
Strukturarbetslösheten växer och förväntas omfatta drygt 100 000 arbetslösa ungdomar. Långtidsarbetslösheten ökar och arbetslösheten bland utrikes födda var redan före coronapandemin oroväckande hög. Bland utrikes födda kvinnor i arbetsför ålder står nästan en av tre utanför arbetskraften.
Catharina Calleman skriver svepande om forskning i sin replik. Låt oss därför göra ett nedslag i vad som sägs om konsekvenserna av svenska arbetsmarknadsregleringar och främst hur det påverkar personer som har svårt att få ett arbete:
OECD rekommenderar förändringar i svensk arbetsrätt med särskild betoning på turordningsreglerna eftersom att den slår mot utsatta grupper. I internationella jämförelser signerat World Economic Forum uppfattades svenska arbetsmarknadsregleringar vara ett tydligt tillväxthinder. Även Arbetsmarknadsekonomiska rådet fastslog i sin rapport senast 2018 att ett begränsande av ’’enklare’’ former av anställningar ger särskilt negativa konsekvenser för utrikes födda. SCB konstaterar även de att språngbrädan är tydlig för exempelvis personer med utrikes bakgrund.
Huruvida Catharina Callemans replik vilar på hennes forskning eller hennes politiska åsikter är svårt att bedöma.
Reglerna är mycket riktigt ’’stelbenta’’ och en mer flexibel arbetsmarknad är att föredra – särskilt i efterdyningarna av coronapandemin.
Sveriges förmåga att integrera de som befinner sig i ett utanförskap är tätt besläktat med vår förmåga att få människor i arbete. En reformering av las kommer att höja produktiviteten, förbättra ställningen för de med svagare förankring till arbetsmarknaden och minskade kostnader. Förhoppningsvis kommer även parterna att hitta en gemensam lösning vad gäller kompetensutveckling.
Huruvida Catharina Callemans replik vilar på hennes forskning eller hennes politiska åsikter är svårt att bedöma. Men faktum kvarstår att las i sin nuvarande form var en politisk justering som tillkom när arbetsmarknaden såg helt annorlunda ut. Vi vill därför se en arbetsrätt som är anpassad till dagens verklighet och som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare.