Målar TCO upp en falsk bild av en otrygg arbetsmarknad? Det menar Svenskt Näringslivs Patrik Karlsson med anledning av rapporten Generation Jobb som TCO varit med och tagit fram. I rapporten svarar unga på en rad frågor om hur de ser på arbetsmarknaden. En blandad bild framträder: 31 procent känner sig trygga på arbetsmarknaden, medan en lika stor andel känner sig otrygga. I föregående års undersökning uppgav 24 procent att de kände sig otrygga på arbetsmarknaden.
För ett par år sedan hade Sverige ett av Europas högsta mått på ungdomsarbetslöshet och det sågs som en av våra mest avgörande framtidsutmaningar. Idag sjunker ungdomsarbetslösheten och debatten ser helt annorlunda ut. En ren statistikövning gör alltså gällande att situationen för unga generellt blir ljusare på arbetsmarknaden.
Generation Jobb är dock något annat än en objektiv genomgång av ungas risk för arbetslöshet. Istället får unga själva uppge hur de ser på arbetsmarknaden, och bilden är som sagt blandad. Man kan förstås välja att avfärda ungas upplevelse av otrygghet som irrelevant. Jag anser snarare att den ger anledning att ställa en rad följdfrågor. Om allt går så bra, varför uppger unga att de känner sig otrygga?
Sannolikt för att många unga hoppar mellan visstidsanställningar. Många arbetar i tjänstesektorer där korta anställningar är vanliga. Även inom andra branscher inleder många sitt yrkesliv med en visstidsanställning. Visst är detta en viktig väg in på arbetsmarknaden för många unga, men de drabbas även hårt av det utbredda staplandet av tillfälliga anställningar och de problem det medför.
Som Svenskt Näringsliv påpekar är unga en heterogen grupp, och även om otryggheten är en vanligt förekommande känsla är lösningarna fler än en. Så låt oss prata om dessa. Vad gäller arbetslösheten är det mest verkningsfulla att satsa på att alla unga utan gymnasieexamen ska ges möjlighet att slutföra sina studier, eftersom avsaknad av sådan är en av avgörande faktor för risken att bli arbetslös.
För unga med högskoleutbildning krävs andra svar. Ett bra exempel är de studentmedarbetaravtal som flera TCO-förbund tecknat. De möjliggör arbete parallellt med studier, så att unga kan förvärva rätt kompetenser och förbättra sina utsikter att komma i arbete. Lösningar som denna minskar otryggheten samtidigt som de säkrar kompetensförsörjningen.
I kontrast mot detta förefaller Svenskt Näringslivs åtgärder som uddlösa. Trots att de beskriver arbetsmarknaden för unga som positiv har de genomgående försvarat sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga. Generella åtgärder av detta slag är dyra, men i princip verkningslösa just eftersom arbetslösheten inte är ett generellt problem utan framförallt drabbar särskilda grupper. Detsamma gäller generella lönesänkningar för unga som dessutom förvärrar snarare än förbättrar otryggheten.
Svensk ekonomi är mycket stark och vi är på väg in i en högkonjunktur. Vi har alla förutsättningar att skapa en arbetsmarknad som präglas av trygghet och goda villkor, även för unga människor.