Det föds alldeles för få barn i Sverige. Förra året föddes färre än 1,5 barn per kvinna, samtidigt som vi lever allt längre. Kombinationen kan skapa stora problem på sikt. Vi får en växande åldrande befolkning och en minskande grupp i arbetsför ålder. Med lägre skatteintäkter och ökade utgifter för pensioner, sjukvård och äldreomsorg blir det svårt att upprätthålla vårt välstånd och vår välfärd.
Alla som är föräldralediga kvalificerar sig till den skattefinansierade föräldrapenningen från Försäkringskassan. Men den täcker bara upp till ett visst lönetak, där knappt 80 procent betalas ut. Maxbeloppet som kan betalas ut varje månad är drygt 36 000 kronor före skatt. Den som jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal kan utöver detta få löneutfyllnad, så kallad föräldralön, som ger cirka 90 procent av den faktiska lönen (utan tak) i sex månader till den som är föräldraledig.
Många avstår från att byta jobb om de planerar att skaffa barn.
Ett sätt att inte behöva gå ner så mycket i lön och där kollektivavtal gör skillnad är genom den så kallade föräldralönen. I statlig sektor har alla anställda rätt till föräldralön från första dagen på jobbet. Men inom privat sektor behöver de anställda kvalificera sig för att få rätt till föräldralönen. Kvalifikationstiderna ser olika ut i olika avtal men vanligen behöver man ha jobbat mellan ett och tre år för att få rätt till full föräldralön.
Sveriges Ingenjörer presenterar i dag en ny rapport som visar på konsekvenserna av detta. Våra räkneexempel visar att ingenjörer som har jobbat kortare än ett år på sin arbetsplats när de får barn kan gå miste om så mycket som 8 000 kronor i månaden under föräldraledigheten. Det är ett stort inkomstbortfall för ett hushåll med utgifter för bostad och mat, men också allt det som tillkommer som förälder: blöjor, kläder, barnvagn och annat.
Anställda i privat sektor inom åldern då man bildar familjer, cirka 25–40 år, är normalt en rörlig åldersgrupp på arbetsmarknaden.
I rapporten har vi intervjuat flera ingenjörer som upplevt inlåsningseffekten, där många i dag avstår från att byta jobb om de planerar att skaffa barn. Detta för att undvika en stor ekonomisk smäll i form av utebliven föräldralön.
Kvalifikationstid för föräldralön skapar trösklar och inlåsningseffekter, och bromsar rörligheten på arbetsmarknaden. Anställda i privat sektor inom åldern då man bildar familjer, cirka 25–40 år, är normalt en rörlig åldersgrupp på arbetsmarknaden. Men de som får barn och byter jobb riskerar stora inkomstbortfall. Då stannar de hellre kvar på ett jobb som är mindre stimulerande och sämre betalt. Andra kanske avskräcks från att skaffa barn.
Att fler väljer att bli föräldrar är avgörande om vi kunna upprätthålla välfärd och välstånd. Vi behöver underlätta för dem som får barn. Att ta bort kvalifikationstiderna för föräldralön skulle gynna både individen och samhället.
Därför är ett av våra krav i årets avtalsrörelse att kvalifikationstiderna avskaffas i samtliga sektorer och att alla anställda ska ha rätt till föräldralön från första dagen på jobbet!