Gigekonomin sätter den svenska modellen helt ur spel
Jacob Lundberg och Ella Petrini skriver att kristdemokraterna Sara Skyttedal och Sofia Damm värnar mer om gigjättarna än om deras anställda.

Debatt Gigekonomin sätter den svenska modellen helt ur spel

Debatt Kristdemokraterna ställer sig på gigjättarnas sida mot företagens anställda när de motsätter sig det EU-direktiv som ska reglera plattformsarbetarnas jobbvillkor. Det skriver Jacob Lundberg och Ella Petrini från organisationen Gigwatch i en replik på Sara Skyttedal och Sofia Damms artikel i Arbetsvärlden.
30 okt 2021

I september röstade Europaparlamentet igenom ett nytt direktiv om stärkta rättigheter för gigarbetare. Bland punkterna finns bland annat krav på att arbetare vid gigföretag ska betraktas som anställda till motsatsen bevisats, samt krav på ökad transparens kring de algoritmer företagen använder för att styra arbetet.

I omröstningen stack Sverige ut med det lägsta stödet i hela EU för direktivet. Bara 9 av de 21 svenska ledamöterna röstade ja till förslaget.

En av de som valde att inte rösta ja var den kristdemokratiska ledamoten Sara Skyttedal. Tillsammans med riksdagsledamoten Sara Damm sågar hon EU-direktivet i en debattartikel i Arbetsvärlden. Skyttedal och Damm menar att det finns “starka skäl till att bejaka plattformsekonomins tillväxt”, och att de problem som finns i gigekonomin bäst kan lösas genom den svenska modellen.

Det blir alltmer uppenbart att den svenska modellen på egen hand inte erbjuder något svar på gigekonomins problem

Som bevis på att hur väl den svenska modellen hanterar gigekonomin lyfter Skyttedal och Damm fram det kollektivavtal som tecknades tidigare i år mellan Foodora och Transportarbetarförbundet. De kunde inte valt ett sämre exempel – och det av två anledningar.

För det första visade det sig kort efter att avtalet tecknats att över tusen av företagets bud, vilka i stället var anställda genom pappersbolaget Hungry Delivery, var exkluderade från detta. Flera månader efter att kollektivavtalet tecknats arbetar dessa bud fortfarande under slavliknande villkor.

För det andra är Foodora-avtalet ett unikt exempel på kollektivavtal i gigekonomin. Enda anledningen till att det kan existera är att Foodora faktiskt klassificerar sina bud som anställda. Det är ett avsteg från normen inom gigekonomin, där de flesta företag i stället betraktar sin arbetsstyrka som egenanställda.

Europas gigarbetare har inte råd att vänta på att kollektivavtal långsamt och mödosamt ska tecknas på företag efter företag

Att felklassificera arbetarna på det sättet innebär att kollektivavtal omöjliggörs. Gigekonomin försvagar alltså inte bara den svenska modellen, utan sätter den helt ur spel – ett problem som ironiskt nog skulle lösas genom just den lagstiftning som Kristdemokraterna kritiserar.

Utöver Foodora lyfter Skyttedal och Damm fram “expertyrken” inom kodning, redovisning och översättning som exempel på jobb som de menar kan påverkas negativt av EU-direktivet. Men även för dessa yrken utgör plattformsmodellen ett hot mot yrkeskunskap och lönenivåer.

Reglering av plattformar och rätt till facklig organisering är goda nyheter även för kodare och översättare. Redan i dag tvingas arbetare inom dessa yrken att konkurrera med varandra på en global nivå, vilket utgör själva affärsidén hos de plattformsföretag som Skyttedal och Damm drar en lans för.

Lösningen på det här problemet är inte att ge företagen ännu friare tyglar att utnyttja arbetare. I stället krävs internationell reglering av gigekonomin.

Gigekonomin försvagar alltså inte bara den svenska modellen, utan sätter den helt ur spel

Om det finns någon som skulle förlora på EU-direktivet är det alltså inte arbetarna, vare sig inom “enkla” eller “komplexa” yrken. De stora förlorarna är i stället gigjättar som Wolt, Uber och Bolt, vars affärsmodeller bygger på ett hänsynslöst utnyttjande av människor.

Sådana företag vill till varje pris förhindra lagstiftning i stil med det kommande EU-direktivet, eftersom de (med rätta) uppfattar den som ett hot mot sina exploaterande affärsmodeller. Det är på gigjättarnas sida som Kristdemokraterna och de andra borgerliga partierna (SD inräknat) ställer sig när de röstar emot förslaget.

Det blir alltmer uppenbart att den svenska modellen på egen hand inte erbjuder något svar på gigekonomins problem. Utan den grundläggande rättigheten att räknas som anställd av det företag man arbetar för innebär den svenska modellen snarare att gigföretag kan köra över arbetarna lite hur de vill.

Europas gigarbetare har inte råd att vänta på att kollektivavtal långsamt och mödosamt ska tecknas på företag efter företag, i en takt som aldrig kan matcha gigekonomins snabba expansion. Kollektivavtal som det på Foodora är i praktiken papperstunna. Genom en handvändning kan gigföretagen undgå dem, exempelvis genom att anlita underleverantörer som i sin tur använder sig av egenanställda.

Flera månader efter att kollektivavtalet tecknats arbetar dessa bud fortfarande under slavliknande villkor

Om den skeva maktbalansen mellan gigföretag och gigarbetare ska förändras så är Europaparlamentets direktiv helt rätt väg att gå. Att gigarbetare räknas som anställda och får insyn i de algoritmer som styr arbetet innebär nya möjligheter att organisera sig fackligt mot gigföretagen.

Samtidigt innebär den internationella lagstiftningen att det blir svårare för företagen att byta land så fort de stöter på motstånd. Först med sådana förutsättningar kan kollektivavtal som ger reella förbättringar för gigarbetare komma till kraft.

Fram till dess är “den svenska modellen” inte mycket mer än en bekväm täckmantel som politikerna kan gömma sig bakom, medan gigföretagen fortsätter att köra över arbetarna.

Jacob Lundberg och Ella Petrini, Gigwatch.
30 okt 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan