Förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter om moderniserad arbetsrätt har strandat. Men för den som tror att nuvarande regler ger ett starkt skydd för välmeriterade medarbetare med många tjänsteår på samma arbetsplats kan det vara intressant att veta hur det i praktiken fungerar.
Följande exempel, som jag haft anledning att följa på nära håll, visar hur arbetsgivare redan idag kringgår las genom att hävda att medarbetare med många arbetsår har ”otillräckliga kvalifikationer”. Den tar avstamp i en halvstatlig organisation som under sommaren sade upp 33 av totalt 142 medarbetare på grund av arbetsbrist. Enligt ansvariga förhandlare på fackföreningarna Akavia och Unionen är detta representativt för hur det kan gå till.
Genom att beskriva rollerna som överdrivet avancerade kan man avskräcka andra medarbetare från att göra anspråk på de nyinrättade tjänsterna
Minskade uppdrag och vikande intäkter leder till deltidspermitteringar och varsel om uppsägning för all personal på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren presenterar sedan den nya organisationen, där arbetsbeskrivningar skräddarsys efter de medarbetare som arbetsgivaren valt ut för respektive tjänst.
Genom att beskriva rollerna som överdrivet avancerade kan man avskräcka andra medarbetare från att göra anspråk på de nyinrättade tjänsterna. Det finns inga krav på att de nya tjänsterna ska anslås.
När arbetsgivaren är klar med bemanningen påbörjas las-förhandlingarna. Dessa görs utifrån listan över de medarbetare som inte beretts plats i den nya organisationen. Medarbetare med längre anställningstid kan försöka hävda sin rätt till (och kompetens för) de tjänster som har tillsatts av medarbetare med kortare anställningstid. Men detta är som sagt i praktiken svårt då rollbeskrivningarna skräddarsytts för just de medarbetare som ledningen vill behålla. Även om varje fas i förhandlingen slutar i oenighet går man vidare till nästa. Det är i praktiken helt och hållet arbetsgivaren som bestämmer.
medarbetare som jobbat i 20, 30 år eller mer sägs upp på mer eller mindre godtycklig grund
När ”förhandlingen” är avslutad uppmanas alla som är uppsagda att snabbt skriva på sina uppsägningsavtal, helst innan den nya organisationen med bemanning offentliggörs. Därigenom försvårar man för medarbetare som ska sägas upp att jämföra sina kvalifikationer med de som fått de nyinrättade tjänsterna.
Så går det till när seniora och välmeriterade medarbetare som jobbat i 20, 30 år eller mer sägs upp på mer eller mindre godtycklig grund när arbetsgivaren hävdar att de saknar tillräckliga kvalifikationer. Kompetenskrav förändras inte över en natt. Att förutse dessa och fortbilda personalen för att kunna anta nya arbetsuppgifter torde vara en av arbetsgivarens viktigaste uppgifter. De som tar ansvar för att utveckla sin personal borde inte heller behöva säga upp medarbetare, som jobbat stora delar av sitt yrkesverksamma liv för samma arbetsgivare, på grund av bristande kompetens.
Frågan är vilken reell betydelse det kommer att få i ett förslag vars paradnummer är att ytterligare förenkla för arbetsgivaren att kringgå las
Exemplet ovan visar att det redan idag finns en genomarbetad metodik för att kringgå las och behålla nyare personal i stället för att kompetensutveckla befintlig. Eller om man vill hårdra det: Anställa personal med ”rätt” kompetens” för att därefter göra sig av med befintlig personal under täckmanteln ”arbetsbrist” och ”bristande kompetens”.
Förslaget om moderniserad arbetsrätt innehåller visserligen rättsliga krav på kompetensutveckling för medarbetare som arbetat minst sex månader. Frågan är bara vilken reell betydelse det kommer att få i ett förslag vars paradnummer är att ytterligare förenkla för arbetsgivaren att kringgå las – något som redan idag är häpnadsväckande enkelt.